¹Jag måste ytterligare berömma mig. Väl är sådant icke eljest nyttigt, men jag kommer nu till syner och uppenbarelser, som hava beskärts mig av Herren.

¹ A ga tilas ay ma fooma, baa kaŋ a sinda nafa. Kulu nda yaadin ay ga kande diyaŋey da bangayyaŋey kaŋ fun Rabbi do baaru.

²Jag vet om en man som är i Kristus, att han för fjorton år sedan blev uppryckt ända till tredje himmelen; huruvida det nu var i kroppslig måtto, eller om han var skild från sin kropp, det vet jag icke, Gud allena vet det.

² Ay ga Almasihu boro fo bay kaŋ sohõ a to jiiri way cindi taaci. (Hal a go gaahamo ra waato din, wala a fun gaahamo ra, woodin ay si bay, Irikoy no ga bay.) To, bora din Irikoy n'a hamay ka konda hala beene hinzanta ra.

³Ja, jag vet om denne man, att han -- huruvida det nu var i kroppslig måtto, eller om han var skild från sin kropp, det vet jag icke, Gud allena vet det --

³ Ay binde ga bora din bay (hal a go gaahamo ra, wala a fun gaahamo ra, woodin ay si bay, Irikoy no ga bay).

⁴jag vet om honom, att han blev uppryckt till paradiset och fick höra outsägliga ord, sådana som det icke är lovligt för en människa att uttala.

⁴ Irikoy n'a hamay ka konda hala Paradiso*, hal a maa hay fooyaŋ kaŋ si ci, kaŋ Irikoy si yadda boro m'i dede.

⁵I fråga om den mannen vill jag berömma mig, men i fråga om mig själv vill jag icke berömma mig, om icke av min svaghet.

⁵ Bora din sabbay se no ay ga fooma, amma ay bumbo se ay si fooma, kala day ay gaabi-jaŋa se.

⁶Visserligen skulle jag icke vara en dåre, om jag ville berömma mig själv, ty det vore sanning som jag då skulle tala; men likväl avhåller jag mig därifrån, för att ingen skall hava högre tankar om mig än skäligt är, efter vad han ser hos mig eller hör av mig.

⁶ Baa d'ay ga ne ay ga fooma nd'a, manti saamotaray no ay go ga te, zama cimi no ay go ga ci. Amma ay ga fooma din naŋ, zama boro kulu ma s'ay guna sanda ay bisa haŋ kaŋ nga ga di ay do, wala haŋ kaŋ nga ga maa ay do.

⁷Och för att jag icke skall förhäva mig på grund av mina övermåttan höga uppenbarelser, har jag fått en törntagg i mitt kött, en Satans ängel, som skall slå mig i ansiktet, för att jag icke skall förhäva mig.

⁷ Bangandi bambatey din sabbay se, zama ay ma si te boŋbeeray, Irikoy n'ay no karji fo ay gaahamo ra. Karjo din Saytan diya no, a m'ay gooru-goora, zama ay ma si te boŋbeeray gumo.

⁸Att denne måtte vika ifrån mig, därom har jag tre gånger bett till Herren.

⁸ Ay na Rabbi ŋwaaray sorro hinza woodin ciine ra, hal a m'a moorandi nd'ay.

⁹Men Herren har sagt till mig; »Min nåd är dig nog, ty kraften fullkomnas i svaghet.» Därför vill jag hellre med glädje berömma mig av min svaghet, på det att Kristi kraft må komma och vila över mig.

⁹ Amma a ne ay se: «Ay gomno ga wasa ni se, zama ay dabaro ga kubay londibuunay ra.» Woodin sabbay se binde, ay ga farhã no gumo ka fooma nd'ay londibuuna, hal Almasihu dabaro ma goro ay gaa.

¹⁰Ja, därför finner jag behag i svaghet, i misshandling, i nöd, i förföljelse, i ångest för Kristi skull; ty när jag är svag, då är jag stark.

¹⁰ Woodin se no ay go ga maa kaani londibuunay ra, da kayna, da jaŋay, da gurzugay, da kankami ra mo Almasihu sabbay se. Zama waato kaŋ ay jaŋ gaabi, waato din no ay te gaabikooni.

¹¹Så har jag nu gjort mig till en dåre; I haven själva nödgat mig därtill. Jag hade ju bort få gott vitsord av eder; ty om jag än är ett intet, så har jag dock icke i något stycke stått tillbaka för dessa så övermåttan höga »apostlar».

¹¹ Ay te saamo, amma araŋ no k'ay tilasandi, kaŋ doŋ a ga hima araŋ m'ay sifa. Zama ay mana gaze «diyey kaŋ ga bisa ikulu» din gaa hari kulu ra, baa kaŋ ay wo manti hay fo no.

¹²De gärningar som äro en apostels kännemärken hava ock med all uthållighet blivit gjorda bland eder, genom tecken och under och kraftgärningar.

¹² Haciika, alaamayaŋ kaŋ yaŋ cabe ay ya diya no te araŋ game ra da suuru kuuku, alaamayaŋ da dambara hariyaŋ da dabari goyyaŋ do.

¹³Och haven I väl i något stycke blivit tillbakasatta för de andra församlingarna? Dock, kanhända i det stycket, att jag för min del icke har legat eder till last? Den oförrätten mån I då förlåta mig.

¹³ Man haray no araŋ jaŋ kaŋ n'araŋ ganji araŋ ma to Almasihu marga cindey gaa, da manti kaŋ ay bumbo mana ciya jaraw araŋ se? Araŋ ma taalo din yaaf'ay se!

¹⁴Se, det är nu tredje gången som jag står redo att komma till eder. Och jag skall icke ligga eder till last, ty icke edert söker jag, utan eder själva. Och barnen äro ju icke pliktiga att spara åt föräldrarna, utan föräldrarna åt barnen.

¹⁴ Guna, sohõ ay go ga soola ka kaayaŋ hinzanta te araŋ do. Ay si ciya araŋ se jaraw mo, zama araŋ no ay go ga ceeci, manti araŋ harey. Izey mana hima ka arzaka jisi ngey hayrey se, amma hayrey no ga jisi ngey izey se.

¹⁵Och för min del vill jag gärna för edra själar både offra vad jag äger och låta mig själv offras hel och hållen. Om jag nu så högt älskar eder, skall jag väl därför bliva mindre älskad?

¹⁵ Ay binde ga nooru wi da farhã, ay g'ay boŋ pati mo araŋ fundey sabbay se. Zama ay ga ba araŋ gumo, woodin se baakasina kaŋ araŋ gonda ay se ga zabu no?

¹⁶Dock, det kunde ju vara så, att jag visserligen icke själv hade betungat eder, men att jag på en listig omväg hade fångat eder, jag som är så illfundig.

¹⁶ Amma baa da woodin te, kulu nda yaadin ay mana jaraw dake araŋ boŋ me! Amma zama ay gonda hiila, ay n'araŋ di da carmay.

¹⁷Har jag då verkligen, genom någon av dem som jag har sänt till eder, berett mig någon orätt vinning av eder?

¹⁷ Borey kulu kaŋ ay donton araŋ do, ay n'i daŋ i m'araŋ ŋwa no?

¹⁸Sant är att jag bad Titus fara och sände med honom den andre brodern. Men icke har väl Titus berett mig någon orätt vinning av eder? Hava vi icke båda vandrat i en och samme Ande? Hava vi icke båda gått i samma fotspår?

¹⁸ Ay na Titos ŋwaaray k'a donton da nya-ize fo. Titos n'araŋ ŋwa no? Manti alhaali folloŋ ra no iri n'iri dirawo te? Manti ay ce tanka ra no a na nga ca daŋ?

¹⁹Nu torden I redan länge hava menat att det är inför eder som vi försvara oss. Nej, det är inför Gud, i Kristus, som vi tala, men visserligen alltsammans för att uppbygga eder, I älskade.

¹⁹ Za gayyaŋ araŋ go ga tammahã iri go g'iri boŋ hananyaŋ ceeci araŋ jine. To, iri go ga salaŋ Irikoy jine Almasihu ra no. A kulu mo, ay baakoy, araŋ jina-koyyaŋo se no iri go g'a te.

²⁰Ty jag fruktar att jag vid min ankomst till äventyrs icke skall finna eder sådana som jag skulle önska, och att jag själv då av eder skall befinnas vara sådan som I icke skullen önska. Jag fruktar att till äventyrs kiv, avund, vrede, genstridighet, förtal, skvaller, uppblåsthet och oordning råda bland eder.

²⁰ Zama ay ga humburu, waati kaŋ ay ga kaa, hambara ay s'araŋ gar mate kaŋ cine ay ga ba. Ay mo araŋ m'ay gar mate kaŋ cine araŋ si ba. A ma si ciya da mate kaŋ no kulu ay ma gar yanje go no, wala canse, wala futay, wala kakaw, wala wowi, wala ciinay, wala boŋbeeray, wala kosongu.

²¹Ja, jag fruktar att min Gud skall låta mig vid min ankomst åter bliva förödmjukad genom eder, och att jag skall få sörja över många av dem som förut hava syndat, och som ännu icke hava känt ånger över den orenhet och otukt och lösaktighet som de hava övat.

²¹ Waati kaŋ ay ga kaa mo, a ma si ciya ay Irikoyo m'ay no boŋ-kaynandiyaŋ araŋ jine. Ay bina mo ma si sara boro boobo sabbay se kaŋ yaŋ na zunubi te waato, i mana tuubi mo da ngey ziibo, da ngey zina, da doonay laaley kaŋ i te.