1När Atalja, Ahasjas moder, förnam att hennes son var död, stod hon upp och förgjorde hela konungasläkten.
1 A ciya mo, alwaato kaŋ Ahaziya nya Ataliya di kaŋ nga izo bu, kal a tun ka fuula bandey kulu wi.
2Men just när konungabarnen skulle dödas, tog Joseba, konung Jorams dotter, Ahasjas syster, Joas, Ahasjas son, och skaffade honom jämte hans amma hemligen undan, in i sovkammaren; där höll man honom dold för Atalja, så att han icke blev dödad.
2 Amma Yehosaba, bonkoono Yoram izo, Ahaziya wayme na Ahaziya izo Yowasa sambu. A n'a zay ka kaa bonkoono izey kaŋ i wi yaŋ ra, nga nd'a hampakwa. A n'i daŋ mo kaniyaŋ fu fo ra. I n'a tugu Ataliya se mo hal i mana du k'a wi.
3Sedan var han hos henne i HERRENS hus, där han förblev gömd i sex år, medan Atalja regerade i landet.
3 Nga nd'a go care banda tugante Rabbi windo ra kala jiiri iddu. Ataliya na laabo may.
4Men i det sjunde året sände Jojada åstad och lät hämta karéernas och drabanternas underhövitsmän och förde dem in till sig i HERRENS hus; och sedan han hade gjort en överenskommelse med dem och tagit en ed av dem i HERRENS hus visade han dem konungens son.
4 Jiiri iyyanta ra Yehoyda donton i ma zangu-zangu jine borey ce, da doogarey waney, da batukoy waney, i ma kand'ey nga do Rabbi windo ra. Nga nd'ey na sappa te, a n'i daŋ zeyaŋ Rabbi windo ra. A n'i cabe bonkoono izo mo.
5Därefter bjöd han dem och sade: »Detta är vad I skolen göra: en tredjedel av eder, I som haven att inträda i vakthållningen på sabbaten, skall hålla vakt i konungshuset
5 A n'i lordi ka ne: «Haŋ kaŋ araŋ ga te neeya: araŋ jare hinzanta kaŋ ga furo asibti hane ga ciya bonkoono windi batukoyaŋ.
6och en tredjedel vid Surporten och en tredjedel vid porten bakom drabanterna; så skolen hålla vakt vid huset var i sin ordning.
6 Jare fo ga kay Furoyaŋ Meyo do haray, jare fo mo windi meyo kaŋ go batukoy banda haray. Yaadin no araŋ ga haggoy da Rabbi windo batuyaŋ ka furu care gaa.
7Men de båda andra avdelningarna av eder, nämligen alla som hava att avgå från vakthållningen på sabbaten, de skola hålla vakt i HERRENS hus hos konungen.
7 Araŋ sata hinkanta mo koyne, sanda borey kaŋ yaŋ ga fatta ka zumbu asibti zaaro hane, i ga haggoy da Rabbi windo batuyaŋ ka bonkoono windi.
8I skolen ställa eder runt omkring; konungen, var och en med sina vapen i handen; och om någon vill tränga sig inom leden, skall han dödas. Och I skolen följa konungen, vare sig han går ut eller in.
8 Araŋ ma bonkoono windi, boro fo kulu nda nga wongu jinay nga kambe ra. Boro kaŋ furo araŋ sasareyaŋo ra kulu, i m'a wi. Wa goro mo bonkoono banda alwaati kaŋ a ga fatta da alwaati kaŋ a ga furo.»
9Underhövitsmännen gjorde allt vad prästen Jojada hade bjudit dem; var och en av dem tog sina män, både de som skulle inträda i vakthållningen på sabbaten och de som skulle avgå därifrån på sabbaten, och de kommo så till prästen Jojada.
9 Zangu-zangu jine borey goy hay kulu kaŋ Alfa Yehoyda n'i lordi boŋ. Afo kulu na nga borey sambu, ngey kaŋ yaŋ ga furo asibti zaaro ra da ngey kaŋ yaŋ ga zumbu asibti zaaro hane; i kaa Alfa Yehoyda do.
10Och prästen gav åt underhövitsmännen det spjut och de sköldar som hade tillhört konung David, och som funnos i HERRENS hus.
10 Alfaga mo na zangu-zangu jine borey no yaajiyaŋ da korayyaŋ kaŋ Dawda wane yaŋ no za doŋ, kaŋ go Rabbi windo ra mo.
11Och drabanterna ställde upp sig, var och en med sina vapen i handen, från husets södra sida till husets norra sida, mot altaret och mot huset, runt omkring konungen.
11 Batukoy mo kay, boro kulu nda nga wongu jinay nga kamba ra, za windo kambe ŋwaaro jarga, ka sargay feema kambo gana ka windi, ka koy ne-haray kambe wow jare fa gaa. I windi naŋ kaŋ haray bonkoono go.
12Därefter förde han ut konungasonen och satte på honom kronan och gav honom vittnesbördet; och de gjorde honom till konung och smorde honom. Och de klappade i händerna och ropade: »Leve konungen!»
12 Saaya din Yehoyda fatta ka kande bonkoono izo. A na koytaray fuula daŋ a gaa k'a no seeda. I n'a didiji bonkooni, ka ji soogu a boŋ. I kobi ka ne: «Bonkoono aloomaro ma candi!»
13När Atalja nu hörde drabanternas och folkets rop, gick hon in i HERRENS hus till folket.
13 Alwaato kaŋ Ataliya maa batukoy da jama kosongo, a kaa borey do Rabbi windo ra.
14Där fick hon då se konungen stå vid pelaren, såsom övligt var, och hövitsmännen och trumpetblåsarna bredvid konungen, och fick höra huru hela folkmängden jublade och stötte i trumpeterna. Då rev Atalja sönder sina kläder och utropade: »Sammansvärjning! Sammansvärjning!»
14 A guna, kal a di bonkoono go ga kay bonjara do borey alaada boŋ, da hilli karkoyaŋ mo bonkoono do haray. I goono ga hilliyaŋ kar, laabo borey kulu go ga farhã. Saaya din Ataliya na nga bankaarayey tooru-tooru ka jinde sambu ka ne: «Amaana ŋwaari! Amaana ŋwaari!»
15Men prästen Jojada gav underhövitsmännen som anförde skaran denna befallning: »Fören henne ut mellan leden, och om någon följer henne, så må han dödas med svärd.» Prästen ville nämligen förhindra att hon dödades i HERRENS hus.
15 Amma Alfa Yehoyda na jine borey lordi, zangu-zangu waney kaŋ yaŋ go wongu marga boŋ, ka ne i se: «W'a kaa taray soojey sasara ra. Boro kulu kaŋ n'a gana, i ma bora wi nda takuba.» (Zama alfaga* ci ka ne: «I ma s'a wi Rabbi windo ra.»)
16Alltså grepo de henne, och när hon hade kommit till den plats där hästarna plägade föras in i konungshuset, dödades hon där.
16 I n'a no fondo. Nga mo na fonda kaŋ bariyey ga furo nd'a bonkoono windo ra di, noodin no i n'a wi.
17Och Jojada slöt det förbundet mellan HERREN, konungen och folket, att de skulle vara ett HERRENS folk; han slöt ock ett förbund mellan konungen och folket.
17 Yehoyda na sappa te Rabbi da bonkoono da borey game ra hal i ma ciya Irikoy boroyaŋ. A na afa te mo bonkoono nda jama game ra.
18Och hela folkmängden begav sig till Baals tempel och rev ned det och förstörde i grund dess altaren och dess bilder; och Mattan, Baals präst, dräpte de framför altarna. Därefter ställde prästen ut vakter vid HERRENS hus.
18 Laabo borey kulu koy Baal diina windo do k'a zeeri ka sargay feemey da toorey kulu bagu-bagu. I na Baal alfaga Mattan wi sargay feemey jine. Alfaga mo na batukoyaŋ daŋ kaŋ ga Rabbi windo batu.
19Och han tog med sig underhövitsmännen jämte karéerna och drabanterna och hela folkmängden, och de förde konungen ned från HERRENS hus och gingo in i konungshuset genom Drabantporten; och han satte sig på konungatronen.
19 Zangu-zangu jine borey, da doogarey, da zajey, da laabo borey kulu, a n'i sambu i ma ma bonkoono zumandi a ma fun Rabbi windo ra. I kaa batukoy fonda meyo gaa hala ka koy bonkoono kwaara. Bonkoono mo goro koytaray karga boŋ.
20Och hela folkmängden gladde sig, och staden förblev lugn. Men Atalja hade de dödat med svärd i konungshuset.
20 Laabo borey kulu mo soobay ka farhã, birno mo to nda laakal kanay. I na Ataliya wi da takuba bonkoono windo ra.
21Joas var sju år gammal, när han blev konung.
21 Yehowasa te bonkooni, a gonda jiiri iyye.