1Vid den tid då HERREN ville upptaga Elia till himmelen i en stormvind gingo Elia och Elisa från Gilgal.
1 A ciya mo, alwaato kaŋ Rabbi ga Iliya sambu ka kond'a beene alma haw ra, kala Iliya tun Jilgal ra ka koy, nga nda Iliyasu nga banda Jilgal ra.
2Och Elia sade till Elisa: »Stanna här, ty HERREN har sänt mig till Betel.» Men Elisa svarade: »Så sant HERREN lever, och så sant du själv lever, jag lämnar dig icke. Och de gingo ned till Betel.
2 Iliya ci Iliyasu se ka ne: «Ay ga ni ŋwaaray, ni ma hangan ay se neewo, zama Rabbi n'ay donton hala Betel.» Iliyasu ne: «Ay ze da Rabbi fundikoono, da ni fundo mo, ay si fay da nin.» I koy Betel mo.
3Då kommo profetlärjungarna i Betel ut till Elisa och sade till honom: »Vet du att HERREN i dag vill taga din herre ifrån dig, upp över ditt huvud?» Han svarade: »Ja, jag vet det; tigen stilla.»
3 Kala annabey izey kaŋ yaŋ go Betel ra fatta zama ngey ma Iliyasu kubay. I ne a se: «Ni mana bay kaŋ Rabbi ga ba ka ni windi koyo sambu ni jine hunkuna, wala?» A ne: «Oho, ay bay. Wa dangay.»
4Och Elia sade till honom: »Elisa, stanna här, ty HERREN har sänt mig till Jeriko.» Men han svarade: »Så sant HERREN lever, och så sant du själv lever, jag lämnar dig icke.» Och de kommo till Jeriko.
4 Iliya mo ne a se: «Iliyasu, ay ga ni ŋwaaray, ni ma hangan neewo, zama Rabbi n'ay donton ya koy Yeriko.» Nga mo ne: «Ay ze da Rabbi fundikoono, da ni fundo mo, ay si fay da nin.» I kaa Yeriko.
5Då gingo profetlärjungarna i Jeriko fram till Elisa och sade till honom: »Vet du att HERREN i dag vill taga din herre ifrån dig, upp över ditt huvud?» Han svarade: »Ja, jag vet det; tigen stilla.»
5 Kala annabey izey kaŋ yaŋ go Yeriko maan ka kaa Iliyasu do. I ne a se: «Ni mana bay kaŋ Rabbi ga ba ka ni windi koyo sambu ni jine hunkuna, wala?» A ne: «Oho, ay bay. Wa dangay.»
6Och Elia sade till honom: »Stanna här, ty HERREN har sänt mig till Jordan.» Men han svarade: »Så sant HERREN lever, och så sant du själv lever, jag lämnar dig icke.» Och de gingo båda åstad.
6 Kala Iliya ne a se: «Ay ga ni ŋwaaray, ni ma hangan ay se neewo, zama Rabbi n'ay donton ya koy Urdun* isa me.» A ne a se: «Ay ze da Rabbi fundikoono, da ni fundo mo, ay si fay da nin.» Ngey boro hinka binde koy jina.
7Men femtio män av profetlärjungarna gingo ock åstad och ställde sig på något avstånd, längre bort, under det att de båda stodo vid Jordan.
7 Kala annabey izey ra boro waygu go, i koy ka kay ka mo ye i do haray, amma i kay nangu mooro. Ngey boro hinka mo koy ka kay Urdun meyo gaa.
8Och Elia tog sin mantel och vek ihop den och slog på vattnet; då delade sig detta åt två sidor. Och de gingo så båda på torr mark därigenom.
8 Iliya na nga daabiro sambu, a n'a didiji, a na haro kar d'a. Haro fay ihinka ne nda yongo hala ngey boro hinka na laabu kogo taamu ka bisa.
9När de hade kommit över, sade Elia till Elisa: »Bed mig om vad jag skall göra för dig, innan jag bliver tagen ifrån dig.» Elisa sade »Må en dubbel arvslott av din ande falla mig till.»
9 A ciya mo, alwaato kaŋ i bisa, kala Iliya ne Iliyasu se: «Ni ma ŋwaaray haŋ kaŋ ni ga ba ya te ni se, hal ay ga fay da nin.» Iliyasu ne: «Ay ga ni ŋwaaray, ma yadda ni biya ma goro ay banda hala labu-care hinka.»
10Han svarade: »Du har bett om något svårt. Men om du ser mig, när jag bliver tagen ifrån dig, då kommer det dock att så ske dig; varom icke, så sker det ej.»
10 Iliya ne a se: «Ni na hari gaabo ŋwaaray. Amma kulu nda yaadin, da ni di ay alwaato kaŋ i n'ay sambu ni do, a ga ciya ni se yaadin, amma da manti yaadin no, a si te ni se.»
11Under det att de nu gingo och talade, syntes plötsligt en vagn eld, med hästar av eld, och skilde de båda från varandra; och Elia for i stormvinden upp till himmelen.
11 A ciya mo, alwaato kaŋ i go dirawo ra, i go ga salaŋ, kala danji torko go, da danji bariyaŋ, kaŋ yaŋ n'i fay care. Iliya mo ziji alma haw ra ka koy beene.
12Och Elisa såg det och ropade: »Min fader, min fader! Du som för Israel är både vagnar och ryttare!» Sedan såg han honom icke mer. Och han fattade i sina kläder och rev sönder dem i två stycken.
12 Iliyasu di a. A soobay ka ce ka ne: «Ay baaba, ay baaba! Israyla torko nda nga kaarukoy mo!» A mana ye ka di Iliya koyne. Kal a na nga bankaara di k'a tooru ka te toorimi hinka.
13Därefter tog han upp Elias mantel, som hade fallit av denne, och vände så om och ställde sig vid Jordans strand.
13 A na Iliya daabiro kaŋ fun a do ka kaŋ din sambu ka ye ka kay Urdun meyo gaa.
14Och han tog Elias mantel, som hade fallit av denne, och slog på vattnet och sade: »Var är HERREN, Elias Gud?» Då nu också Elisa slog på vattnet, delade det sig åt två sidor, och han gick över.
14 A na Iliya daabiro kaŋ fun a do ka kaŋ din sambu, a na haro kar. A ne: «Man Rabbi Irikoy, Iliya wano?» Alwaato kaŋ a na haro kar, kala haro fay ne da yongo. Iliyasu mo bisa.
15När profetlärjungarna, som voro vid Jeriko på något avstånd, sågo detta, sade de: »Elias ande vilar på Elisa.» Och de kommo honom till mötes och bugade sig ned till jorden för honom.
15 Sahãadin annabey izey kaŋ yaŋ go Yeriko jine di a. I ne: «Iliya biya goro Iliyasu boŋ.» I kaa k'a kubay; i sombu a jine kala ganda.
16Och de sade till honom: »Se, bland dina tjänare finnas femtio raska män; låt dessa gå och söka efter din herre. Kanhända har HERRENS Ande lyft upp honom och kastat honom på något berg eller i någon dal.» Men han svarade: »Sänden ingen åstad.
16 I ne a se: «Sohõ ni di boro gaabikooni waygu neeya ni bannyey banda. Iri ga ni ŋwaaray, ni ma naŋ i ma koy ka ni windikoyo ceeci. A ma si ciya hambara Rabbi Biya ma kond'a beene, a m'a catu tondi fo boŋ wala gooru fo ra.» Iliyasu ne: «Araŋ ma si donton.»
17Men när de länge och väl enträget hade bett honom därom, sade han: »Så sänden då åstad.» Då sände de åstad femtio män; och dessa sökte efter honom i tre dagar, men funno honom icke.
17 Alwaato kaŋ i hin a, hala haawi n'a di, a ne: «To, wa donton!» I na boro waygo donton mo, i soobay ka ceeci kala jirbi hinza. I mana di a mo.
18När de sedan kommo tillbaka till honom, medan han ännu vistades i Jeriko, sade han till dem: »Sade jag icke till eder att I icke skullen gå?»
18 Kal i ye ka kaa a do, naŋ kaŋ a go g'i batu Yeriko ra. A ne i se: «Yana ci araŋ se ka ne araŋ ma si koy?»
19Och männen i staden sade till Elisa: »Stadens läge är ju gott, såsom min herre ser, men vattnet är dåligt, och därav komma missfall i landet.»
19 Kwaara borey ne Iliyasu se: «Guna, iri ga ni ŋwaaray, kwaaro wo, a gora ga kaan, mate kaŋ cine iri jine bora go ga di a, amma haro si boori, laabo mo ga nga izey zama.»
20Han sade: »Hämten hit åt mig en ny skål och läggen salt däri.» Och de hämtade en åt honom.
20 Iliyasu ne: «Wa kand'ay se sintili taji. Wa ciiri daŋ a ra.» I kand'a se.
21Därefter gick han ut till vattenkällan och kastade salt däri och sade: »Så säger HERREN: Jag har nu gjort detta vatten sunt; död och missfall skola icke mer komma därav.
21 Kal a fatta ka koy noodin gooru hari-mwa do. A na ciiro dooru a ra ka ne: «Rabbi ne: Ay na harey wo yayandi. Ne jine i si filla ka bu koyne, tuurey mo si ngey izey zama.»
22Och vattnet blev sunt, och har förblivit så ända till denna dag, i enlighet med det ord Elisa talade.
22 Yaadin mo no harey ciya baani d'a hala ka kaa hunkuna, Iliyasu sanno kaŋ a ci boŋ.
23Därifrån begav han sig upp till Betel. Och under det han var på väg ditupp, kom en skara gossar ut ur staden; och de begynte driva gäck med honom och ropade till honom: »Upp med dig, du flintskalle! Upp med dig, du flintskalle!»
23 Noodin a ziji ka koy Betel. A go tudo boŋ ga ziji kala arwasuyaŋ fatta ka fun kwaara ra k'a hahaara. I ne a se: «Koy ka ziji, nin, boŋ-buulalkoyo! Koy ka ziji, buulalkoyo!»
24När han då vände sig om och fick se dem, uttalade han en förbannelse över dem i HERRENS namn. Då kommo två björninnor ut ur skogen och sleto sönder fyrtiotvå av barnen.
24 Kal a zagu k'i guna. A n'i laali Rabbi maa ra. Kala urs* hinka fatta saaji kurmu ra ka i ra arwasu waytaaci cindi hinka tooru-tooru.
25Därifrån gick han till berget Karmel och vände sedan därifrån tillbaka till Samaria.
25 Iliyasu gana noodin ka koy Karmel tondo do, a fun noodin mo ka ye Samariya.