¹Josia var åtta år gammal, när han blev konung, och han regerade trettioett år i Jerusalem. Hans moder hette Jedida, Adajas dotter, från Boskat.

¹ Yosiya gonda jiiri ahakku alwaato kaŋ a sintin ka may. A may mo jiiri waranza cindi fo Urusalima ra. A nyaŋo mo maa Yedida, Adaya ize wayo, Bozkat boro no.

²Han gjorde vad rätt var i HERRENS ögon och vandrade i allt på sin fader Davids väg och vek icke av vare sig till höger eller till vänster.

² Yosiya te haŋ kaŋ ga saba Rabbi diyaŋ gaa ka nga kaayo Dawda fonda kulu gana. A mana kamba kambe ŋwaari wala kambe wow gaa haray.

³I sitt adertonde regeringsår sände konung Josia sekreteraren Safan, son till Asalja, Mesullams son, åstad till HERRENS hus och sade:

³ A ciya, Bonkoono Yosiya mayra jiiri way cindi ahakkanta, kala bonkoono na hantumkwa Safan, Azaliya ize, Mesullam ize donton a ma koy Rabbi windo ra. A ne:

⁴»Gå upp till översteprästen Hilkia, och bjud honom att göra i ordning de penningar som hava influtit till HERRENS hus, sedan de hava blivit insamlade ifrån folket av dem som hålla vakt vid tröskeln.

⁴ «Ma koy alfaga beero Hilciya do, zama a ma nooro kaŋ i kande Rabbi windo ra lasaabu, wo kaŋ yaŋ me batukoy margu-margu ka ta jama gaa.

⁵Och han skall överlämna dem åt de män som förrätta arbete såsom tillsyningsmän vid HERRENS hus, och dessa skola giva dem åt de män som arbeta vid HERRENS hus, för att sätta i stånd vad som är förfallet på huset,

⁵ I m'a daŋ goy-teerey kaŋ yaŋ ga Rabbi windo goyo haggoy kambe ra. Ngey mo m'a no goy-izey kaŋ go Rabbi windo ra se, zama i ma naŋ kaŋ windo kottu din hanse.

⁶nämligen åt timmermännen, byggningsmännen och murarna, så ock till att inköpa trävirke och huggen sten för att sätta huset i stånd.

⁶ I m'a no mo sacey da cinakoy da tondi jabukoy se, hal i ma tuuri da tondi jabante day windo hanseyaŋ se.»

⁷Dock skall man icke hålla någon räkenskap med dem angående de penningar som överlämnas åt dem, utan de skola få handla på heder och tro.»

⁷ Amma i si ga nooro kaŋ i ga daŋ i kambe ra lasaabu, zama i ga ngey goyo te da naanay.

⁸Och översteprästen Hilkia sade till sekreteraren Safan: »Jag har funnit lagboken i HERRENS hus.» Och Hilkia gav boken åt Safan, och han läste den.

⁸ Alfaga beero Hilciya mo ne hantumkwa Safan se: «Ay na asariya tira gar Rabbi windo ra.» Kala Hilciya na tira no Safan se, nga mo n'a caw.

⁹Därefter gick sekreteraren Safan in till konungen och avgav sin berättelse inför konungen; han sade: »Dina tjänare hava tömt ut de penningar som funnos i templet, och hava överlämnat dem åt de män som förrätta arbete såsom tillsyningsmän vid HERRENS hus.»

⁹ Hantumkwa Safan mo kaa bonkoono do ka kande baaro bonkoono se. A ne: «Ni tamey na nooro kaŋ i gar windo ra gusam. I n'i daŋ goy-teerey kambe ra, ngey kaŋ yaŋ ga haggoy da Rabbi windo ra goy-izey.»

¹⁰Vidare berättade sekreteraren Safan för konungen och sade: »Prästen Hilkia har givit mig en bok.» Och Safan föreläste den för konungen.

¹⁰ Hantumkwa Safan mo ye ka ci bonkoono se ka ne: «Alfa Hilciya n'ay no tira fo.» Safan mo na tira caw bonkoono jine.

¹¹När konungen nu hörde lagbokens ord, rev han sönder sina kläder.

¹¹ A ciya mo, alwaato kaŋ bonkoono maa sanney kaŋ go asariya tira ra, kal a na nga bankaarayey tooru-tooru.

¹²Och konungen bjöd prästen Hilkia och Ahikam, Safans son, och Akbor, Mikajas son, och sekreteraren Safan och Asaja, konungens tjänare, och sade:

¹² Kala Bonkoono na Alfa Hilciya, da Ahikam Safan ize, da Akbor Mikaya ize, da hantumkwa Safan, da Asaya bonkoono bannya lordi ka ne:

¹³»Gån och frågen HERREN för mig och för folket, ja, för hela Juda, angående det som står i denna bok som nu har blivit funnen. Ty stor är HERRENS vrede, den som är upptänd mot oss, därför att våra fäder icke hava velat lyssna till denna boks ord och icke hava gjort allt som är oss föreskrivet.

¹³ «Wa koy ka Rabbi hã in da jama da Yahuda kulu mo se, tiro wo kaŋ i gar ciine ra. Zama Rabbi futa ya ibeeri no kaŋ ga koroŋ iri gaa, zama iri kaayey mana hangan tira wo sanney se, i mana goy mo da hay kulu kaŋ i hantum iri se.»

¹⁴Då gingo prästen Hilkia och Ahikam, Akbor, Safan och Asaja till profetissan Hulda, hustru åt Sallum, klädkammarvaktaren, som var son till Tikva, Harhas' son; hon bodde i Jerusalem, i Nya staden. Och de talade med henne.

¹⁴ Alfa Hilciya mo, da Ahikam, da Akbor, da Safan, da Asaya koy wayboro annabo Hulda do, kaŋ ga ti Sallum wande. Baabo maa Tikba, kaayo maa Haras. (Sallum no ga ti bankaarayey fuwo batukwa.) Waybora din go Urusalima ra da goray, Misne kura. Kala Hilciyayaŋ salaŋ a se.

¹⁵Då sade hon till dem: »Så säger HERREN, Israels Gud: Sägen till den man som har sänt eder till mig:

¹⁵ Waybora mo ne i se: «Yaa no Rabbi, Israyla Irikoyo ci: Wa ci bora kaŋ n'araŋ donton ay gaa din se:

¹⁶Så säger HERREN: Se, över denna plats och över dess invånare skall jag låta olycka komma, allt vad som står i den bok som Juda konung har läst --

¹⁶ Rabbi ne: Guna, ay ga masiiba candi ka kande nango wo d'a ra gorokoy gaa, sanda tira sanney kulu kaŋ Yahuda bonkoono caw.

¹⁷detta därför att de hava övergivit mig och tänt offereld åt andra gudar, och så hava förtörnat mig med alla sina händers verk. Min vrede skall upptändas mot denna plats och skall icke bliva utsläckt.

¹⁷ Zama i n'ay furu ka dugu ton de-koy fooyaŋ se, zama i m'ay zokoti nda ngey kambe goyey kulu. Woodin sabbay se no ay futa ga koroŋ nango din boŋ, hay kulu s'a ban mo.

¹⁸Men till Juda konung, som har sänt eder för att fråga HERREN, till honom skolen I säga så: Så säger HERRES, Israels Gud,

¹⁸ Amma Yahuda bonkoono kaŋ n'araŋ donton araŋ ma hã Rabbi gaa din, haŋ kaŋ araŋ ga ci a se neeya: Rabbi, Israyla Irikoyo ne: Sanno kaŋ ni maa ciine ra,

¹⁹angående de ord som du har hört: Eftersom ditt hjärta blev bevekt och du ödmjukade dig inför HERREN, när du hörde vad jag har talat mot denna plats och mot dess invånare, nämligen att de skola bliva ett föremål för häpnad och ett exempel som man nämner, när man förbannar, och eftersom du rev sönder dina kläder och grät inför mig, fördenskull har jag ock hört dig, säger HERREN.

¹⁹ za kaŋ ni wo, ni bina ga baan, ni na ni boŋ kaynandi mo Rabbi jine waato kaŋ ni maa sanno kaŋ ay ci nango wo d'a ra gorokoy boŋ, ka ne a ga ciya kurmu nda laaliyaŋ hari, hala ni na ni bankaaray tooru ka hẽ ay jine mo, ay mo maa ni se. Yaadin no Rabbi ci.

²⁰Därför vill jag samla dig till dina fäder, så att du får samlas till dem i din grav med frid; och dina ögon skola slippa att se all den olycka som jag skall låta komma över denna plats.» Och de vände till baka till konungen med detta svar.

²⁰ Woodin sabbay se no, guna, ay ga ni margu ni kaayey banda. Ni ga to ni saara do laakal kanay ra. Ni moy si di masiiba kulu kaŋ ay ga candi ka kande nango wo ra bo.» Diyey ye ka kaa bonkoono do da sanno din.