¹Då, i hans nionde regeringsår, i tionde månaden; på tionde dagen i månaden, kom Nebukadnessar, konungen i Babel, med hela sin här till Jerusalem och belägrade det; och de byggde en belägringsmur runt omkring det.

¹ I go no, a koytaray jiiri yagganta ra, handu way, hando jirbi wayanta hane, kala Babila bonkoono Nebukadnezzar kaa, nga nda nga wongu jama, zama i ma wongu nda Urusalima. A n'a windi nda wongu. I na fu beeri gaabikooni yaŋ cina mo k'a windi.

²Så blev staden belägrad och förblev så ända till konung Sidkias elfte regeringsår.

² Hala Bonkoono Zedeciya jiiri way cindi fa i na kwaara windi nda wongu.

³Men på nionde dagen i månaden var hungersnöden så stor i staden, att mängden av folket icke hade något att äta.

³ Handu taaca, jirbi yagganta hane hara kankam kwaara ra hal i jaŋ ŋwaari laabo borey se.

⁴Och staden stormades, och allt krigsfolket flydde om natten genom porten mellan de båda murarna (den port som ledde till den kungliga trädgården), medan kaldéerna lågo runt omkring staden; och folket tog vägen åt Hedmarken till.

⁴ Alwaato din gaa i na fune te kwaara cinaro gaa. Yahuda soojey kulu mo zuru cino ra ka gana fonda kaŋ go meyo kaŋ go garu hinka game ra din gaa ka fatta, meyo kaŋ go bonkoono kalo jarga nooya. (Amma Kaldancey wongu jama goono ga kwaara windi; i goono ga wongu nd'a.) Bonkoono mo gana Gooru Beero fonda gaa haray.

⁵Men kaldéernas här förföljde konungen, och de hunno upp honom på Jerikos hedmarker, sedan hela hans här hade övergivit honom och skingrat sig.

⁵ Amma Kaldancey soojey na bonkoono ce banda gana k'a to Yeriko batama ra. Zedeciya soojey kulu say k'a naŋ.

⁶Och de grepo konungen och förde honom till den babyloniske konungen i Ribla; där höll man rannsakning och dom med honom.

⁶ Kal i na bonkoono di ka kond'a Babila bonkoono do Ribla ra, nga mo n'a ciiti.

⁷Och Sidkias barn slaktade man inför hans ögon, och på Sidkia själv stack man ut ögonen; och man fängslade honom med kopparfjättrar och förde honom till Babel.

⁷ I na Zedeciya izey wi a jine ka Zedeciya moy looti. I n'a haw da guuru-say sisiriyaŋ ka kond'a Babila.

⁸I femte månaden, på sjunde dagen i månaden, detta i den babyloniske konungen Nebukadnessars nittonde regeringsår, kom den babyloniske konungens tjänare Nebusaradan, översten för drabanterna, till Jerusalem.

⁸ Bonkoono Nebukadnezzar mayra jiiri way cindi yagganta, handu guwanta, hando zaari iyyanta hane, kala Nebuzaradan, batukoy jine bora, Babila bonkoono tamo kaa Urusalima.

⁹Denne brände upp HERRENS hus och konungshuset: ja, alla hus i Jerusalem, i synnerhet alla de förnämas hus, brände han upp i eld.

⁹ A na Rabbi windo nda bonkoono windo da Urusalima windey kulu ton. A na danji daŋ windi beerey kulu gaa.

¹⁰Och murarna runt omkring Jerusalem brötos ned av hela den här av kaldéer, som översten för drabanterna hade med sig,

¹⁰ Kaldancey soojey kulu mo kaŋ go batukoy jine bora banda na Urusalima birni cinarey bagu-bagu nangu kulu.

¹¹och återstoden av folket, dem som voro kvar i staden, och de överlöpare som hade gått över till konungen i Babel, så ock den övriga hopen, dem förde Nebusaradan, översten för drabanterna, bort i fångenskap.

¹¹ Borey mo kaŋ cindi kwaara ra, da ngey kaŋ yaŋ fay ka ye Babila bonkoono banda, da boro buuno cindo kulu, batukoy jine bora Nebuzaradan n'i ku ka kond'ey tamtaray.

¹²Men av de ringaste i landet lämnade översten för drabanterna några kvar till vingårdsmän och åkermän.

¹² Amma batukoy jina bora fay da alfukaarey laabo ra, i ma ciya reyzin* nya hansekoyaŋ da farkoyaŋ mo.

¹³Kopparpelarna i HERRENS hus, bäckenställen och kopparhavet i HERRENS hus slogo kaldéerna sönder och förde kopparen till Babel.

¹³ Kaldancey mo na guuru-say muuley kaŋ go Rabbi windo ra, da ganda jisiyaŋey, da guuru-say bango kaŋ go Rabbi windo ra bagu-bagu. I na guuru sayo sambu ka kond'a Babila.

¹⁴Och askkärlen, skovlarna, knivarna, skålarna och alla kopparkärl som hade begagnats vid gudstjänsten togo de bort.

¹⁴ Kusey mo, da cambey, da fitilla korfo hanseyaŋ harey, da kawrey, da guuru-say jinay kulu kaŋ i ga goy te d'a, i n'i kulu ku.

¹⁵Likaledes tog översten för drabanterna bort fyrfaten och offerskålarna, allt som var av rent guld eller av rent silver.

¹⁵ Danji kuyaŋ taasey da wura da nzarfu gaasey mo, batukoy jine bora n'i kulu ku.

¹⁶Vad angår de två pelarna, havet, som var allenast ett, och bäckenställen, som Salomo hade låtit göra till HERRENS hus, så kunde kopparen i alla dessa föremål icke vägas.

¹⁶ Muulu hinka mo, da hari jisiyaŋ haro, da ganda sinjiyaŋ hayey, kaŋ yaŋ Suleymanu te Rabbi windo se, da guuru-say jinay, woodin yaŋ kulu tiŋay, i baa da neesiyaŋ.

¹⁷Aderton alnar hög var den ena pelaren, och ovanpå den var ett pelarhuvud av koppar, och pelarhuvudet var tre alnar högt, och ett nätverk och granatäpplen funnos på pelarhuvudet runt omkring, alltsammans av koppar; och likadant var det på den andra pelaren, över nätverket.

¹⁷ Muulu fo kuuyaŋ kambe kar way cindi ahakku no, guuru-say tuk'ize mo go a boŋ. Tuk'izo kuuyaŋo mo, kambe kar hinza no, da taaru da garenad* tuuri ize himandiyaŋ a boŋ nangu kulu, guuru-say wane no. Muule hinkanta mo, yaadin no a bara, nga nda guuru-say taaru care banda.

¹⁸Och översten för drabanterna tog översteprästen Seraja jämte Sefanja, prästen näst under honom, så ock de tre som höllo vakt vid tröskeln,

¹⁸ Batukoy jine bora na alfaga beero Seraya sambu, da Alfa Zafaniya kaŋ ga dake a gaa, da me batuko hinza mo.

¹⁹och från staden tog han en hovman, den som var anförare för krigsfolket, och fem av konungens närmaste män, som påträffades i staden, så ock sekreteraren, den härhövitsman som plägade utskriva folket i landet till krigstjänst, och sextio andra män av landets folk, som påträffades i staden --

¹⁹ Birno ra mo a sambu mantaw fo kaŋ i daŋ soojey boŋ, boro gu kaŋ yaŋ ga ti bonkoono saawarekasiney, wo kaŋ yaŋ i gar kwaara ra, da bora kaŋ ga hantum batukoy jine bora se, da wongu jama arkuso, nga kaŋ ga laabo jama margu, da boro waydu laabo jama ra, kaŋ yaŋ i n'i gar kwaara ra.

²⁰dessa tog Nebusaradan, översten för drabanterna, och förde dem till den babyloniske konungen i Ribla.

²⁰ Batukoy jine bora Nebuzaradan n'i sambu ka kond'ey Babila bonkoono do Ribla ra.

²¹Och konungen i Babel lät avliva dem där, i Ribla i Hamats land. blev Juda bortfört från sitt land.

²¹ Kala Babila bonkoono n'i kar k'i wi Ribla ra, Hamat laabo ra. Yaadin no a konda Yahuda ka daŋ tamtaray ra d'a k'i fay da ngey laabo.

²²Men över det folk som blev kvar i Juda land, det folk som Nebukadnessar, konungen i Babel, lät bliva kvar där, satte han Gedalja, son till Ahikam, son till Safan.

²² Amma borey kaŋ cindi Yahuda laabo ra sanni, ngey kaŋ yaŋ Babila bonkoono Nebukadnezzar naŋ, i boŋ a na Gedaliya Ahikam izo, Safan ize daŋ a m'i may.

²³När då alla krigshövitsmännen jämte sina män fingo höra att konungen i Babel hade satt Gedalja över landet, kommo de till Gedalja i Mispa, nämligen Ismael, Netanjas son, Johanan, Kareas son, netofatiten Seraja, Tanhumets son, och Jaasanja, maakatitens son, med sina män.

²³ I go no, alwaato kaŋ wongu margey jine borey kulu, ngey nda ngey borey maa baaru kaŋ Babila bonkoono na Gedaliya daŋ a ma dabari, kal i kaa Gedaliya do Mizpa ra. Ngey neeya: Isumeyla Netaniya izo, da Yohanan Kareya izo, da Seraya Tamhumet izo, Netofa boro no, da Yaazaniya Maaka boro izo, ngey nda ngey borey.

²⁴Och Gedalja gav dem och deras män sin ed och sade till dem: »Frukten icke för kaldéernas tjänare. Stannen kvar i landet, och tjänen konungen i Babel, så skall det gå eder väl.»

²⁴ Gedaliya mo ze ngey nda ngey borey se ka ne: «Wa si humburu Kaldancey bannyey. W'araŋ gora te laabo ra, ka Babila bonkoono gana, araŋ ga goro baani mo.»

²⁵Men i sjunde månaden kom Ismael, son till Netanja, son till Elisama, av konungslig börd, och hade med sig tio män, och de slogo ihjäl Gedalja, så ock de judar och kaldéer som voro hos honom i Mispa.

²⁵ Amma a ciya, handu iyyanta ra, kala Isumeyla Netaniya izo, Elisama ize kaŋ ga ti fuula banda fo kaa, nga nda boro way nga banda. I na Gedaliya kar kal a bu, nga nda Yahudancey da Kaldancey kulu kaŋ yaŋ go a banda Mizpa ra.

²⁶Då bröt allt folket upp, från den minste till den störste, tillika med krigshövitsmännen, och begav sig till Egypten; ty de fruktade för kaldéerna.

²⁶ Jama kulu mo, za zankey gaa ka koy albeerey gaa, da wongu margey jine borey tun ka koy Misira, zama i ga humburu Kaldancey.

²⁷Men i det trettiosjunde året sedan Jojakin, Juda konung, hade blivit bortförd i fångenskap, i tolfte månaden, på tjugusjunde dagen i månaden, tog Evil-Merodak, konungen i Babel -- samma år han blev konung -- Jojakin, Juda konung, till nåder och befriade honom ur fängelset;

²⁷ I go no, Yahuda bonkoono Yehoyacin tamtara jiiri waranza cindi iyyanta ra, a handu way cindi hinkanta, zaari waranka cindi iyyanta hando ra, kala Babila bonkoono Ebil-Merodak jiiri sintina ra, a na Yahuda bonkoono Yehoyacin kaa kasu fuwo ra k'a beerandi.

²⁸Och han talade vänligt med honom och gav honom främsta platsen bland de konungar som voro hos honom i Babel.

²⁸ A na gomni sanni ci a se, a n'a koytaray karga beerandi bonkooney kulu kargey kaŋ go a banda Babila ra boŋ.

²⁹Han fick lägga av sin fångdräkt och beständigt äta vid hans bord, så länge han levde.

²⁹ A n'a kasu bankaarayey kaa ka barmay a se afooyaŋ. A ga ŋwa Babila bonkoono jine waati kulu kal a fundo me.

³⁰Och ett ständigt underhåll gavs honom från konungen, visst för var dag, så länge han levde.

³⁰ Haŋ kaŋ a ga laami kulu ga fun bonkoono do, zama bonkoono g'a no nga baa waati kulu, zaari kulu kal a jirbey me.