1Detta är nu redan det andra brevet som jag skriver till eder, mina älskade; och i båda har jag genom mina påminnelser velat uppväcka edert rena sinne,
1 Ay baakoy, woone ga ti tira hinkanta kaŋ ay go ga hantum araŋ se. I boro hinka ra mo ay goono ga fonguyaŋ hanno cimikoyo tunandi araŋ laakaley ra k'araŋ fongandi.
2så att I kommen ihåg vad som har blivit förutsagt av de heliga profeterna, så ock det bud som av edra apostlar har blivit eder givet från Herren och Frälsaren.
2 Ay ga ba araŋ ma fongu nda sanney kaŋ annabi* hanantey jin ka ci, da Rabbi kaŋ ti Faabakwa lordo mo kaŋ araŋ diyey ci.
3Och det mån I framför allt veta, att i de yttersta dagarna bespottare skola komma med bespottande ord, människor som vandra efter sina egna begärelser.
3 Sintina day araŋ ma woone bay: jirbi banantey ra hahaarakoyaŋ ga kaa, kaŋ goono ga ngey ibaay laaley gana. I ga hahaara
4De skola säga: »Huru går det med löftet om hans tillkommelse? Från den dag då våra fäder avsomnade har ju allt förblivit sig likt, ända ifrån världens begynnelse.»
4 ka ne: «Man a kaayaŋo alkawlo? Zama za hano kaŋ hane iri kaayey kani, hayey kulu go no danga mate kaŋ cine i go za takayaŋ sintina.»
5Ty när de vilja påstå detta, förgäta de att i kraft av Guds ord himlar funnos till från uråldrig tid, så ock en jord som hade kommit till av vatten och genom vatten;
5 Zama i cacar ka dinya woone: za doŋ Irikoy sanno boŋ beena go no, laabo te mo ka fatta haro ra haro bindo ra mo.
6och genom översvämning av vatten från dem förgicks också den värld som då fanns.
6 Hayey din do ndunnya kaŋ go no alwaato din halaci, waato kaŋ tunfaana haro n'a daabu.
7Men de himlar och den jord som nu finnas, de hava i kraft av samma ord blivit sparade åt eld, och de förvaras nu till domens dag, då de ogudaktiga människorna skola förgås.
7 Amma beena da ganda kaŋ go no sohõ, sanni follonka din boŋ no Irikoy n'i jisi danji se. A goono g'i gaay hala zaaro kaŋ ra a ga borey kaŋ yaŋ wangu nga ciiti ka halaci.
8Men ett vare icke fördolt för eder, mina älskade, detta, att »en dag är för Herren såsom tusen år, och tusen år såsom en dag».
8 Amma, ay baakoy, araŋ ma si dinya hari folloŋ kaŋ ga ti: zaari folloŋ Rabbi do danga jiiri zambar no, jiiri zambar mo danga zaari folloŋ no.
9Herren fördröjer icke uppfyllelsen av sitt löfte, såsom somliga mena att han fördröjer sig. Men han är långmodig mot eder, eftersom han icke vill att någon skall förgås, utan att alla skola vända sig till bättring.
9 Rabbi si muray da nga alkawlo, mate kaŋ cine boro fooyaŋ ga muray lasaabu, amma a ciya suurante araŋ se. A si ba boro kulu ma halaci, amma a ga ba boro kulu ma tuubi.
10Men Herrens dag skall komma såsom en tjuv, och då skola himlarna med dånande hast förgås, och himlakropparna upplösas av hetta, och jorden och de verk som äro därpå brännas upp.
10 Amma Rabbi zaaro ga kaa danga zay cine. Zaaro din ra mo beena ga bisa nda kosongu bambata. Hayey kaŋ Irikoy na hay kulu kaŋ go ndunnya ra taka nd'a mo ga manne nda konni bambata. Ndunnya da goyey kaŋ go a ra ga ton.
11Eftersom nu allt detta sålunda går till sin upplösning, hurudana bören icke I då vara i helig vandel och gudsfruktan,
11 Za kaŋ hayey din kulu ga halaci yaadin cine, boro woofo yaŋ dumi no a ga hima araŋ ma bara goray hanna ra da Irikoy ganayaŋ ra,
12medan I förbiden och påskynden Guds dags tillkommelse, varigenom himlar skola upplösas av eld, och himlakroppar smälta av hetta!
12 waati kaŋ araŋ goono ga Irikoy zaaro batu k'a kaayaŋo muraadu gumo? A kaayaŋ zaaro sabbay se beena ga di da danji ka halaci. Hayey kaŋ Irikoy na hay kulu kaŋ go ndunnya ra taka nd'a mo ga manne nda konni bambata.
13Men »nya himlar och en ny jord», där rättfärdighet bor, förbida vi efter hans löfte.
13 Amma Irikoy alkawlo boŋ iri goono ga hangan beene tajey da ganda tajo se, nangey kaŋ adilitaray ga nga gora te.
14Därför, mina älskade, eftersom I förbiden detta, skolen I med all flit sörja för, att I mån för honom befinnas vara obefläckade och ostraffliga, i frid.
14 Woodin sabbay se, ay baakoy, za kaŋ araŋ goono ga hayey din batu, kal araŋ ma anniya haw hala Irikoy m'araŋ gar tombi si, taali si laakal kanay ra.
15Och I skolen hålla före, att vår Herres långmodighet länder till frälsning; såsom ock vår älskade broder Paulus har skrivit till eder efter den vishet som har blivit honom given.
15 Koyne, araŋ ma iri Rabbo suuro lasaabu danga faaba _alwaati|_, mate kaŋ cine iri nya-izo, Bulos, iri baakwa hantum araŋ se fahama boŋ kaŋ Irikoy n'a no.
16Så gör han i alla sina brev, när han i dem talar om sådant, fastän visserligen i dem finnes ett och annat som är svårt att förstå, och som okunniga och obefästa människor vrångt uttyda, såsom de ock göra med de övriga skrifterna, sig själva till fördärv.
16 Yaadin mo no a hantum nga tirey kulu ra, nangey kaŋ a ga salaŋ nda hayey din. Hay fooyaŋ mo go a tirey ra kaŋ i fahama ga sandi, kaŋ boŋ-biyey da borey kaŋ yaŋ mana cimi bay goono g'i fasaryaŋo diibi nda tangari. I goono ga woodin te da Irikoy Tira Hanney nangu cindey mo ka koy ngey boŋ halaciyaŋ gaa.
17Då I nu således, mina älskade, haven fått veta detta i förväg, så tagen eder till vara för att bliva indragna i de gudlösas villfarelse och därigenom förlora edert fäste.
17 Yaadin gaa, araŋ wo, ay baakoy, zama araŋ jin ka woodin bay, araŋ ma haggoy boro laaley ma s'araŋ candi darayyaŋ ra hal araŋ ma fun araŋ kayyaŋ nangu gaabikoono ra ka kaŋ.
18Växen i stället till i nåd och i kunskap om vår Herre och Frälsare, Jesus Kristus. Honom tillhör äran, nu och till evighetens dag. Amen.
18 Amma araŋ ma soobay ka beeri iri Rabbo kaŋ ti iri Faabakwa Yesu Almasihu gomno d'a bayra ra. Darza ma bara a se sohõ da hal abada abadin. Amin!