¹Därefter frågade David HERREN: »Skall jag draga upp till någon av Juda städer?» HERREN svarade honom: »Drag upp.» Då frågade David: »Vart skall jag draga upp?», Han svarade: »Till Hebron.»

¹ Woodin banda Dawda na Rabbi hã ka ne: «Ya kaaru ka koy birni fo do Yahuda ra?» Rabbi mo ne a se: «Ma kaaru.» Dawda ne: «Woofo do no ay ga koy?» Rabbi ne: «Ma koy Hebron.»

²Så drog då David ditupp jämte sina båda hustrur, Ahinoam från Jisreel och Abigail, karmeliten Nabals hustru.

² Dawda binde kaaru ka koy noodin, nga nda nga wande hinka, Ahinowam, Yezreyel waybora, da Abigayil, kaŋ goro ka te Nabal Karmel bora se wande waato.

³David lät ock sina män draga ditupp, var och en med sitt husfolk; och de bosatte sig i Hebrons städer.

³ A kaa mo, nga nda borey kaŋ yaŋ go a do, boro fo kulu nda nga almayaaley. I goro Hebron Kawyey ra.

⁴Dit kommo nu Juda män och smorde David till konung över Juda hus. När man berättade för David att det var männen i Jabes i Gilead som hade begravit Saul,

⁴ Yahuda borey mo kaa noodin ka ji soogu Dawda boŋ, zama a ma ciya bonkooni Yahuda kunda se. I kande Dawda se baaru ka ne: «Yabes-Jileyad borey no ka Sawulu fiji.»

⁵skickade David sändebud till männen i Jabes i Gilead och lät säga till dem: »Varen välsignade av HERREN, därför att I haven bevisat eder herre Saul den barmhärtighetstjänsten att begrava honom!

⁵ Dawda binde na boroyaŋ donton i ma koy Yabes-Jileyad gorokoy do ka ne i se: «Rabbi no g'araŋ albarkandi, za kaŋ araŋ na gomni woodin cabe araŋ koyo se, danga Sawulu nooya, araŋ n'a fiji mo.

⁶Så må nu ock HERREN bevisa barmhärtighet och trofasthet mot eder. Själv vill jag också göra eder gott, därför att I haven gjort detta.

⁶ Sohõ binde Rabbi ma gomni cabe araŋ se nda cimi. Ay mo ga gomni woodin bana araŋ se, za kaŋ araŋ na woodin te.

⁷Varen alltså nu vid gott mod och oförskräckta, fastän eder herre Saul är död; det är nu jag som av Juda hus har blivit smord till konung över dem.»

⁷ Sohõ binde araŋ kambey ma gaabu. Wa te alboro-teera, zama araŋ koyo Sawulu bu. Yahuda kunda mo na ji soogu ay boŋ ya ciya bonkooni ngey se.»

⁸Men Abner, Ners son, Sauls härhövitsman, tog Sauls son Is-Boset och förde honom över till Mahanaim

⁸ Amma Sawulu wonkoyo Abner, Ner izo, nga no ka Is-boset, Sawulu ize sambu ka daŋandi nd'a ka koy Mahanayim.

⁹och gjorde honom till konung i Gilead och asuréernas land och Jisreel, så ock över Efraim, Benjamin och hela det övriga Israel.

⁹ A n'a daŋ bonkooni Jileyad da Aser izey, da Yezreyel, da Ifraymu, da Benyamin da Israyla kulu boŋ.

¹⁰Sauls son Is-Boset var fyrtio år gammal, när han blev konung över Israel, och han regerade i två år. Allenast Juda hus höll sig till David.

¹⁰ Is-boset, Sawulu ize, gonda jiiri waytaaci waato kaŋ a sintin ka may Israyla boŋ. A may mo jiiri hinka. Amma Yahuda kunda na Dawda gana.

¹¹Den tid David var konung i Hebron över Juda hus utgjorde sammanräknat sju år och sex månader.

¹¹ Jirbey kaŋ Dawda goro ka te bonkooni Yahuda boŋ Hebron ra, jiiri iyye nda handu iddu no.

¹²Och Abner, Ners son, drog ut med Sauls son Is-Bosets folk ifrån Mahanaim till Gibeon.

¹² Abner, Ner ize, da Is-boset, Sawulu ize banda borey, i fatta Mahanayim ka koy Jibeyon.

¹³Joab, Serujas son, och Davids folk drogo också ut; och de mötte varandra vid Gibeons damm. Där stannade de på var sin sida om dammen.

¹³ Yowab, Zeruwiya ize mo, da Dawda banda borey fatta ka kuband'ey Jibeyon bango me gaa. I goro, woone yaŋ go bango me woone gaa, yongo waney mo go bango ya-haray meyo gaa.

¹⁴Och Abner sade till Joab: »Må vi låta några unga män stå upp och utföra en krigslek i vår åsyn.» Joab svarade: »Må så ske.»

¹⁴ Abner ne Yowab se: «Ay ga ni ŋwaaray, arwasey ma tun ka fooru iri jine.» Yowab ne: «I ma tun me!»

¹⁵Då stodo de upp och gingo fram i lika antal: tolv för Benjamin och för Sauls son Is-Boset, och tolv av Davids folk.

¹⁵ Waato din binde i tun ka daŋandi. I lasaabey boŋ, Benyamin da Is-boset, Sawulu ize se, i boro way cindi hinka. Dawda banda borey mo ra iway cindi hinka.

¹⁶Och de fattade varandra i huvudet och stötte svärdet i sidan på varandra och föllo så allasammans därför blev detta ställe kallat Helkat-Hassurim vid Gibeon.

¹⁶ I afo kulu mo na nga hangasino di boŋo gaa, ka nga yanjekaaro gooru nda takuba caraw ra. Yaadin cine no i kulu kaŋ d'a me folloŋ. I binde na nango maa daŋ Helkat-Hazzurim. A go noodin Jibeyon ra.

¹⁷Sedan begynte en mycket hård strid på den dagen; men Abner och Israels män blevo slagna av Davids folk.

¹⁷ Yanja binde koroŋ han din gumo. I na Abner da Israyla borey ŋwa Dawda banda borey jine.

¹⁸Nu funnos där tre söner till Seruja: Joab, Abisai och Asael. Och Asael var snabbfotad såsom en gasell på fältet.

¹⁸ Zeruwiya ize hinza mo go noodin: Yowab da Abisay da Asahel. Asahel mo ce daguyaŋ ga waasu sanda jeeri cine.

¹⁹Och Asael förföljde Abner, utan att vika undan vare sig till höger eller till vänster från Abner.

¹⁹ Asahel binde na Abner gana. A dirawo ra mo a mana kamba kambe ŋwaari wala kambe wow Abner ganayaŋo gaa.

²⁰Då vände Abner sig om och sade: »Är det du, Asael?» Han svarade: »Ja.»

²⁰ Gaa no Abner zagu ka ne: «Nin no Asahel?» A tu ka ne: «Ay no.»

²¹Då sade Abner till honom: »Vänd dig åt annat håll, åt höger eller åt vänster. Angrip någon av de yngre och försök att taga hans rustning.» Men Asael ville icke låta honom vara.

²¹ Abner ne a se: «Ma bare kambe ŋwaari wala kambe wow haray, ka afo di arwasey din ra, k'a guuru kwaayo ta.» Amma Asahel wangu ka fay d'a ganayaŋ.

²²Då sade Abner ännu en gång till Asael: »Låt mig vara. Du vill väl icke att jag skall slå dig till jorden? Huru skulle jag sedan kunna se din broder Joab i ansiktet?»

²² Abner ye ka ne Asahel se: «Ma bare ka fay d'ay ganayaŋ. Ifo se no ay ga ni kar ka ni zeeri hala ganda? Yaadin gaa, mate no ay g'ay boŋo tunandi nd'a ni beero Yowab do?»

²³När han ändå icke ville låta honom vara, gav Abner honom med bakändan av sitt spjut en stöt i underlivet, så att spjutet gick ut baktill; och han föll ned där och dog på stället. Och var och en som kom till platsen där Asael hade fallit ned och dött stannade där.

²³ Kulu nda yaadin Asahel wangu ka yadda ka fay d'a ganayaŋ. Woodin se no Abner n'a kar d'a yaajo azulo. A na Asahel fun k'a korab hala yaajo fatta banda. A kaŋ ka bu noodin. A ciya binde borey me-a-me kaŋ yaŋ kaa ka to nango kaŋ Asahel kaŋ ka bu din, i ye ka kay tak!

²⁴Och Joab och Abisai förföljde Abner. Men när solen hade gått ned och de hade kommit till Ammahöjden, som ligger gent emot Gia, åt Gibeons öken till,

²⁴ Amma Yowab da Abisay na Abner gana. Wayna mo kaŋ waato kaŋ i to Amma tudo gaa haray kaŋ go Jiya jine Jibeyon saajo fonda gaa.

²⁵då samlade sig Benjamins barn tillhopa bakom Abner, så att de utgjorde en sluten skara, och intogo en ställning på toppen av en och samma höjd.

²⁵ Benyamin izey mo margu Abner banda ka ciya jama folloŋ. I kay tudo boŋ.

²⁶Och Abner ropade till Joab och sade: »Skall då svärdet få oavlåtligen frossa? Förstår du icke att detta måste leda till ett bittert slut?» Huru länge tänker du dröja, innan du befaller ditt folk att upphöra med att förfölja sina bröder?»

²⁶ Waato din gaa, Abner na Yowab ce ka ne: «Takuba ga ŋwa hal abada no? Ni mana bay kaŋ kokor banda a ga ciya bine forti no? Waati fo no ni ga ni borey lordi ka ne i ma bare ka fay da ngey nya-izey ganayaŋ?»

²⁷Joab svarade: »Så sant Gud lever: om du ingenting hade sagt, då hade folket först i morgon fått draga sig tillbaka och upphöra att förfölja sina bröder.»

²⁷ Yowab ne: «Ay ze da Irikoy fundikoono, da manti kaŋ ni salaŋ, doŋ haciika borey kulu ga tun susubay za da hinay, ka soobay ka ngey nya-izey cey gana.»

²⁸Därefter lät Joab stöta i basunen; då stannade allt folket och förföljde icke mer Israel. Och sedan stridde de icke vidare.

²⁸ Yowab binde na hilli kar, borey kulu kay mo. I mana ye ka Israyla gana, i mana ye ka yanje mo.

²⁹Men Abner och hans män tågade genom Hedmarken hela den natten; därefter gingo de över Jordan och tågade vidare hela förmiddagen och kommo så till Mahanaim.

²⁹ Abner da nga borey hanna ka dira, i goono ga Gooru Beero gana. I na Urdun daŋandi, ka Bitron kulu gana, ka kaa Mahanayim.

³⁰Joab åter samlade tillhopa allt folket, sedan han hade upphört att förfölja Abner; då fattades av Davids folk nitton man utom Asael.

³⁰ Yowab ye mo, ka fay da Abner ganayaŋ. Waato kaŋ a na borey kulu margu, kal i jaŋ boro waranka afo si Dawda banda borey ra, ngey da Asahel.

³¹Davids folk hade däremot slagit till döds tre hundra sextio man av Benjamin och av Abners folk.

³¹ Amma Dawda banda borey na Benyamin waney da Abner borey kar hala boro zangu hinza da waydu bu.

³²Och de togo upp Asael och begrovo honom i hans faders grav i Bet-Lehem. Därefter tågade Joab och hans män hela natten och kommo i dagningen till Hebron.

³² I na Asahel sambu ka fiji nga baabo saara ra, kaŋ go Baytlahami ra. Yowab da nga borey hanna ka dira. Wayna fun i se Hebron.