¹Då nu konungen satt i sitt hus, sedan HERREN hade låtit honom få ro runt omkring för alla hans fiender,

¹ A ciya binde, waato kaŋ bonkoono goono ga goro nga windo ra, waato kaŋ Rabbi jin k'a no fulanzamay nga ibarey kulu kaŋ goono g'a windi yaŋ din gaa,

²sade han till profeten Natan: »Se, jag bor i ett hus av cederträ, under det att Guds ark bor i ett tält.

² kala bonkoono ne annabi* Natan se: «Guna, sohõ ay goono ga goro sedre* bundu fu ra, amma Irikoy sundurko goono ga goro daabuleyaŋ ra.»

³Natan sade till konungen: »Välan, gör allt vad du har i sinnet; ty HERREN är med dig.»

³ Natan mo ne bonkoono se: «Ma koy ka te hay kulu kaŋ go ni bina ra, zama Rabbi go ni banda.»

⁴Men om natten kom HERRENS ord till Natan; han sade:

⁴ A ciya binde, cino din ra Rabbi sanno kaa Natan do ka ne:

⁵»Gå och säg till min tjänare David: Så säger HERREN: Skulle du bygga mig ett hus att bo i?

⁵ «Ma koy ay tamo Dawda do ka ci a se kaŋ Rabbi ne: Nin no ga fu cina ay se kaŋ ra ay ga goro, wala?

⁶Jag har ju icke bott i något hus, allt ifrån den dag då jag förde Israels barn upp ur Egypten ända till denna dag, utan jag har flyttat omkring i ett tält, i ett tabernakel.

⁶ Za han kaŋ hane ay na Israyla izey sambu Misira laabo ra ka kaa sohõ, ay mana goro fu kulu ra, amma ay dirawey ra kuuru-fu ciya ay nangora.

⁷Har jag då någonsin, varhelst jag flyttade omkring med alla Israels barn, talat och sagt så till någon enda av Israels stammar, som jag har förordnat till herde för mitt folk Israel: 'Varför haven I icke byggt mig ett hus av cederträ?'

⁷ Nangey kulu kaŋ ay doona ka dira Israyla izey kulu banda, mate no, ay bay ka salaŋ Israyla izey kunda fo kulu se, kaŋ se ay ga lordi ka ne i m'ay borey Israyla kuru ka ne: Ifo se no araŋ mana sedre bundu fu cina ay se?

⁸Och nu skall du säga så till min tjänare David: Så säger HERREN Sebaot: Från betesmarken, där du följde fåren, har jag hämtat dig, för att du skulle bliva en furste över mitt folk Israel.

⁸ Sohõ binde, ya-cine no ni ga ci ay tamo Dawda se: Yaa no Rabbi Kundeykoyo ci: Ay na ni sambu za feejey kuruyaŋo do, feejey boyyaŋ ra, zama ni ma ciya ay jama Israyla jine boro.

⁹Och jag har varit med dig på alla dina vägar och utrotat alla dina fiender för dig. Och jag vill göra dig ett namn, så stort som de störstes namn på jorden.

⁹ Ay goro ni banda mo, nangey kulu kaŋ ni koy. Ay na ni ibarey kulu pati mo ni jine. Ay na ni ciya maa beerikoy mo, danga boro beerey kaŋ yaŋ go no ndunnya ra maa cine.

¹⁰Jag skall bereda en plats åt mitt folk Israel och plantera det, så att det får bo kvar där, utan att vidare bliva oroat. Orättfärdiga människor skola icke mer förtrycka det, såsom fordom skedde,

¹⁰ Ay ga nangu daŋ mo ay borey Israyla se. Ay m'i tilam mo, zama i ma goro ngey bumbo nangu ra, i ma si ye k'i sosorandi koyne. Laala izey si ye k'i taabandi koyne sanda mate kaŋ cine i te doŋ.

¹¹och såsom det har varit allt ifrån den tid då jag förordnade domare över mitt folk Israel; och jag skall låta dig få ro för alla dina fiender. Så förkunnar nu HERREN för dig att HERREN skall uppbygga ett hus åt dig.

¹¹ Sanda za saaya kaŋ ay na jine boroyaŋ daŋ i ma goro k'ay borey Israyla may, ni mo ay ga naŋ ni ma fulanzam ni ibarey kulu gaa. Woodin baa si mo Rabbi goono ga ci ni se: Rabbi ga dumi te ni se.

¹²När din tid är ute och du vilar hos dina fäder, skall jag efter dig upphöja den son som skall utgå ur ditt liv; och jag skall befästa hans konungadöme.

¹² Alwaato kaŋ ni jirbey kubay, ni ga kani mo ni kaayey banda, ay ga ni hayyaŋo mo gorandi ni banda, boro kaŋ ga ti ni gunde ize. Ay g'a mayra mo tabbatandi.

¹³Han skall bygga ett hus åt mitt namn, och jag skall befästa hans konungatron för evig tid.

¹³ Nga no ga fu cina ay maa se, ay mo g'a koytaray karga daahirandi hal abada.

¹⁴Jag skall vara hans fader, och han skall vara min son, så att jag visserligen, om han gör något illa, skall straffa honom med ris, såsom människor pläga tuktas, och med plågor, sådana som hemsöka människors barn;

¹⁴ Ay ga ciya a se baaba, nga mo ga ciya ay se ize. D'a na goy laalo te, ay g'a gooji nda Adam-izey goobu, da borey izey karyaŋo mo.

¹⁵men min nåd skall icke vika ifrån honom, såsom jag lät den vika ifrån Saul, vilken jag lät vika undan för dig.

¹⁵ Amma ay suujo si fay d'a, danga mate kaŋ cine ay n'a ta Sawulu gaa, nga kaŋ ay hibandi ka kaa ni jine.

¹⁶Ditt hus och ditt konungadöme skola bliva beståndande inför dig till evig tid; ja, din tron skall vara befäst för evig tid.»

¹⁶ Ni dumo da ni mayra mo ga tabbat ay jine hal abada. Ni karga ga kay hal abada.»

¹⁷Alldeles i överensstämmelse med dessa ord och med denna syn talade nu Natan till David.

¹⁷ Sanney din kulu boŋ, bangando din kulu boŋ mo, yaadin no Natan salaŋ d'a Dawda se.

¹⁸Då gick konung David in och satte sig ned inför HERRENS ansikte och sade: »Vem är jag, Herre, HERRE, och vad är mitt hus, eftersom du har låtit mig komma härtill?

¹⁸ Waato din gaa bonkoono Dawda furo ka goro Rabbi jine. A ne mo: «Ya Rabbi, Koy Beero, may ga ti ay? Ay dumo mo ifo no, kaŋ ni to d'ay hala neewo?

¹⁹Och detta har ändå synts dig vara för litet, Herre, HERRE; du har ock talat angående din tjänares hus om det som ligger långt fram i tiden. och härom har du talat på människosätt, Herre, HERRE!

¹⁹ Hala mo woodin hay fo kayna no ni diyaŋ gaa, ya Rabbi, Koy Beero, amma ni na ay, ni tamo dumo ciine te jirbi boobo se ne ka koy jina. Ya nin Rabbi, Koy Beero, woodin ya borey alaada no?

²⁰Vad skall nu David vidare tala till dig? Du känner ju din tjänare, Herre, HERRE.

²⁰ Ya Rabbi, Koy Beero, man haŋ kaŋ Dawda ga ye ka ci ni se binde, zama ni ga ay, ni tamo bay.

²¹För ditt ords skull och efter ditt hjärta har du gjort allt detta stora och förkunnat det för din tjänare.

²¹ Ni sanno sabbay se, ni bina boŋ mo, ni na beeray woone kulu goy, zama ni na ay, ni tamo bayrandi nd'a.

²²Därför är du ock stor HERRE Gud, ty ingen är dig lik, och ingen Gud finnes utom dig, efter allt vad vi hava hört med våra öron.

²² Ya Rabbi Irikoy, ni ya beeraykoy no, ni cine mo si no. Irikoy fo mo si no kala nin, hay kulu kaŋ iri maa d'iri hangey boŋ.

²³Och var finnes på jorden något enda folk likt ditt folk Israel, något folk som en Gud själv har gått åstad att förlossa åt sig till ett folk, för att så göra sig ett namn -- ja, för att göra dessa stora ting med eder och dessa fruktansvärda gärningar med ditt land, inför ditt folk, det som du förlossade åt dig från Egypten, från hedningarna och deras gudar.

²³ Dumi woofo no ga bara ndunnya kulu ra mo kaŋ ga hima ni jama Israyla, dumi follonka kaŋ Irikoy koy ka fansa a ma ciya nga wane jama, a ma maa te nga boŋ se mo, a ma hari beeri yaŋ te mo i se. Ni na hayey kaŋ yaŋ ga humburandi mo te ni laabo se, ni jama jine kaŋ ni fansa ni boŋ se ka kaa Misira ra, i ma fun dumi cindey da ngey toorey game ra.

²⁴Och du har berett åt dig ditt folk Israel, dig till ett folk för evig tid, och du, HERRE, har blivit deras Gud.

²⁴ Ni na ni borey Israyla tabbatandi mo, i ma ciya ni wane jama hal abada. Ni mo, ya Rabbi, ni ciya i Irikoyo.

²⁵Så uppfyll nu, HERRE Gud, för evig tid vad du har talat om din tjänare och om hans hus; gör såsom du har talat.

²⁵ Sohõ binde, ya Rabbi Irikoy, sanno kaŋ ni ci, ni go ga ay, ni tamo d'a dumo ciine te, ni m'a tabbatandi hal abada. Ni ma goy mo mate kaŋ cine ni ci din.

²⁶Då skall ditt namn bliva stort till evig tid, så att man skall säga: 'HERREN Sebaot är Gud över Israel.' Och så skall din tjänare Davids hus bestå inför dig.

²⁶ Ni maa ma beeri hal abada, kaŋ borey ga ne: ‹Rabbi Kundeykoyo ya Irikoy no Israyla boŋ!› Ni tamo Dawda dumo mo ma tabbat ni jine.

²⁷Ty du, HERRE Sebaot, Israels Gud, har uppenbarat för din tjänare och sagt: 'Jag vill bygga dig ett hus.' Därför har din tjänare fått frimodighet att bedja till dig denna bön.

²⁷ Zama nin, ya Rabbi Kundeykoyo, Israyla Irikoyo, ni bangandi ay, ni tamo se ka ne ni ga dumi te ay se. Woodin se no ay, ni tamo te bine-gaabi ay ma adduwa woone te ni gaa.

²⁸Och nu, Herre, HERRE, du är Gud, och dina ord äro sanning; och du du har lovat din tjänare detta goda,

²⁸ Sohõ binde, ya Rabbi, Koy Beero, nin no ga ti Irikoy. Ni sanney mo no ga ti cimi, ni na hari hanno wo alkawli sambu ay, ni tamo se.

²⁹så värdes nu välsigna din tjänares hus, så att det förbliver evinnerligen inför dig. Ja, du, Herre, HERRE, har lovat det, och genom din välsignelse skall din tjänares hus bliva välsignat evinnerligen.»

²⁹ Sohõ binde, ma yadda ka ay, ni tamo dumo albarkandi zama a ma duumi hal abada ni jine. Zama nin, ya Rabbi, Koy Beero, ni jin ka ci. Ni albarka boŋ, naŋ ay, ni tamo dumo ma du albarka hal abada.»