1I min förra skrift, gode Teofilus, har jag berättat om allt vad Jesus gjorde och lärde,
1h1 Ya nin Tiyafilos, ay jin k'ay tira sintina hantum ni se. Ay hantum a ra hay kulu kaŋ Yesu sintin ka te da hay kulu mo kaŋ a dondonandi boŋ,
2ända till den dag då han blev upptagen, sedan han genom helig ande hade givit sina befallningar åt apostlarna som han hade utvalt.
2 kal a koy ka to hano kaŋ hane Irikoy kond'a beene. Za a mana ziji ka koy beene, a na lordiyaŋ no Biya* Hanna do, diyey kaŋ a suuban yaŋ se.
3För dem hade han ock genom många säkra bevis tett sig såsom levande, efter utståndet lidande; ty under fyrtio dagar lät han sig ses av dem och talade med dem om Guds rike.
3 A gurzuga banda a na nga boŋ cabe baafuna diyey din se, seeda hari tabbatante boobo yaŋ do. A na woodin te jirbi waytaaci ra kaŋ a ga cin ka bangay i se. Alwaato din ra mo a goono ga Irikoy koytara baaro salaŋ i se.
4När han då var tillsammans med dem, bjöd han dem och sade: »Lämnen icke Jerusalem, utan förbiden där vad Fadern har utlovat, det varom I haven hört av mig.
4 Waato kaŋ i goono ga margu care banda, Yesu n'i lordi ka ne i ma si fun Urusalima*, amma i ma Baabo alkawlo batu, «wo kaŋ araŋ maa ay do.
5Ty Johannes döpte med vatten, men få dagar härefter skolen I bliva döpta i helig ande.»
5 Zama haciika, Yohanna na baptisma* te da hari, amma araŋ wo, araŋ ga du Biya Hanna baptisma ne ka koy jirbiyaŋ.»
6Då de nu hade kommit tillhopa, frågade de honom och sade: »Herre, skall du nu i denna tid upprätta igen riket åt Israel?»
6 Waato kaŋ borey din margu care banda mo, i na Yesu hã ka ne: «Rabbi, sohõ no ni ga koytara ye Israyla* kambe ra?»
7Han svarade dem: »Det tillkommer icke eder att få veta tider eller stunder som Fadern i sin makt har fastställt.
7 Yesu ne i se: «Manti araŋ wane araŋ ma bay zamaney da alwaatey kaŋ Baaba daŋ nga dabaro ra.
8Men när den helige Ande kommer över eder, skolen I undfå kraft och bliva mina vittnen, både i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien, och sedan intill jordens ända.»
8 Amma araŋ ga du dabari, waati kaŋ Biya Hanna ga zumbu araŋ boŋ. Araŋ ga ciya mo ay seedayaŋ Urusalima ra, da Yahudiya* da Samariya laabey kulu ra, hala ndunnya kulu me mo.»
9När han hade sagt detta, lyftes han inför deras ögon upp i höjden, och en sky tog honom bort ur deras åsyn.
9 Waato kaŋ a na hayey din ci, i go ga Yesu guna mo, kala jama di a go ga koy beene. Buru fo mo n'a ta kal a daray i se.
10Och medan de skådade mot himmelen, under det han for upp, se, då stodo hos dem två män i vita kläder.
10 Za i go fonnayyaŋo gaa mo, kaŋ a goono ga ziji ka koy beene, kala boro hinka kaŋ yaŋ gonda bankaaray kwaaray go ga kay jama jarga.
11Och dessa sade: »I galileiske män, varför stån I och sen mot himmelen? Denne Jesus, som har blivit upptagen från eder till himmelen, han skall komma igen på samma sätt som I haven sett honom fara upp till himmelen.»
11 I ne jama se: «He! Araŋ Galili borey, ifo se no araŋ go ne ga kay ka beene guna? Yesu wo, kaŋ tun araŋ do ka koy beena ra, mate kaŋ cine araŋ di a koyyaŋo beena ra, yaadin cine mo no a ga ye ka kaa.»
12Sedan vände de tillbaka till Jerusalem från det berg som kallas Oljeberget, vilket ligger nära Jerusalem, icke längre därifrån, än man får färdas på en sabbat.
12 Gaa no i ye ka kaa Urusalima ka fun tondo boŋ kaŋ se i ga ne Zeytun* Tondo, kaŋ ga maan Urusalima. Asibti* zaari diraw cine no go Zeytun Tondo da Urusalima game ra.
13Och när de hade kommit dit, gingo de upp i den sal i övre våningen, där de plägade vara tillsammans: Petrus och Johannes och Jakob och Andreas, Filippus och Tomas, Bartolomeus och Matteus, Jakob, Alfeus' son, och Simon ivraren och Judas, Jakobs son.
13 Waato kaŋ i to fu mo, i kaaru ka furo jidan bisa ra, i zumbuyaŋo do. Borey din neeya: Bitros da Yohanna, da Yakuba, da Andarawos, da Filibos, da Toma, da Bartalami, da Matta, da Yakuba Halfa ize, da Siman kaŋ se i ga ne Anniyakoy, da Yahuta Yakuba ize.
14Alla dessa höllo endräktigt ut i bön tillika med Maria, Jesu moder, och några andra kvinnor samt Jesu bröder.
14 Borey din kulu na mo ye adduwa ra da bine folloŋ, ngey da wayboro fooyaŋ i banda, da Yesu nya Maryama, d'a nya ize alborey.
15En av de dagarna stod Petrus upp och talade bland bröderna, som då voro församlade till ett antal av omkring etthundratjugu; han sade:
15 Jirbey din ra binde, Bitros naan ka tun ka kay nya-izey bindo ra, (jama kaŋ margu noodin mo ga to sanda boro zangu nda waranka cine). Bitros ne:
16»Mina bröder, det skriftens ord skulle fullbordas, som den helige Ande genom Davids mun hade profetiskt talat om Judas, vilken blev vägvisare åt de män som grepo Jesus.
16 «Ay nya-ize alborey, a ga tilas Irikoy Tira Hanna sanno ma to kaŋ Biya Hanna jin ka ci Dawda me ra Yahuta ciine ra, nga kaŋ ciya fondo cabeko Yesu diikoy se.
17Han var ju räknad bland oss och hade också fått detta ämbete på sin lott.
17 Nga kaŋ waato i n'a kabu iri banda, a na nga baa ta mo goyo woone ra.
18Och med de penningar han hade fått såsom lön för sin ogärning förvärvade han sig en åker. Men han störtade framstupa ned, och hans kropp brast mitt itu, så att alla hans inälvor gåvo sig ut.
18 Yahuta binde du batama fo, nga zamba alhakko wane. A kaŋ jinde-jinde, a gunda faw mo hal a teeley kulu gusam ganda.
19Detta blev bekant för alla Jerusalems invånare, och så blev den åkern på deras tungomål kallad Akeldamak (det betyder Blodsåkern).
19 Woone mo hari no kaŋ Urusalima gorokoy kulu du a baaru, hal i goono ga ne faro din se ngey sanno ra Alkadama, sanda kuri fari nooya.
20Så är ju skrivet i Psalmernas bok: 'Hans gård blive öde, och ingen må finnas, som bor däri'; och vidare: 'Hans ämbete tage en annan.'
20 Zama i hantum Zabura* tira ra ka ne: ‹A nangora ma ciya kurmu, boro kulu ma si goro a ra mo. Boro fo mo m'a goyo sambu.›
21Därför bör nu någon av de män som följde oss under hela den tid då Herren Jesus gick ut och in bland oss,
21 Boroyaŋ go no iri banda jirbey kulu ra kaŋ Rabbi Yesu go ga furo ka fatta iri game ra,
22allt ifrån den dag då han döptes av Johannes ända till den dag då han blev upptagen och skildes ifrån oss -- någon av dessa män bör insättas till att jämte oss vittna om hans uppståndelse.»
22 za Yohanna baptisma gaa kal a ma to hano kaŋ hane Yesu tun iri game ra ka koy beene. Tilas kal i ra boro fo ma ciya Yesu tunyaŋo se seeda iri banda.»
23Därefter ställde de fram två: Josef (som kallades Barsabbas och hade tillnamnet Justus) och Mattias.
23 I na boro hinka cabe, Yusufu kaŋ se i ga ne Barsaba, kaŋ a maa-daka ga ti Yustos, da Mattiyas.
24Och de bådo och sade: »Herre, du som känner allas hjärtan, visa oss vilken av dessa två du har utvalt
24 I te adduwa ka ne: «Ya Rabbi, nin kaŋ ga boro kulu biney bay, boro hinka din ra, ma cabe bora kaŋ ni suuban,
25till att få den plats såsom tjänare och apostel, vilken Judas övergav, för att gå till den plats som var hans.»
25 zama a ma nangu wo sambu goyo wo ra da diyataray ra kaŋ ra Yahuta fun ka koy nga boŋ nango ra.»
26Och de drogo lott om dem, och lotten föll på Mattias. Och så blev denne, jämte de elva, räknad såsom apostel.
26 I na kurne te i boŋ. Kala kurna na Mattiyas di. I n'a lasaabu mo diya way cindi hinkanta.