Svenska 1917

Zarma

Acts

26

1Agrippa sade nu till Paulus: »Det tillstädjes dig att tala för din sak.» Då räckte Paulus ut handen och talade så till sitt försvar:
1 Agariba ne Bulos se: «I yadda ni ma salaŋ ni boŋ se.» Gaa no Bulos na nga kambe salle ka nga boŋ fansa sambu ka ne:
2»Jag skattar mig lycklig att jag, i fråga om allt det som judarna anklaga mig för, i dag skall försvara mig inför dig, konung Agrippa,
2 «A ga kaan ay se, ya Bonkoono Agariba, ay ma du k'ay boŋ fansa sambu ni jine hunkuna, hay kulu boŋ kaŋ yaŋ Yahudancey goono g'ay kalima nd'a.
3som så väl känner judarnas alla stadgar och tvistefrågor. Därför beder jag dig höra mig med tålamod.
3 Zama ni ya bayraykooni no gumo alaadey da sanney kulu boŋ kaŋ yaŋ go Yahudancey game ra. Woodin sabbay se binde, ay ga ni ŋwaaray, ma suuru ka hangan ay se.
4Hurudant mitt liv allt ifrån ungdomen har varit, det veta alla judar, ty jag har ju från tidiga år framlevat det bland mitt folk och i Jerusalem.
4 Yahudancey kulu ga bay da mate kaŋ ay goro nd'a, za ay go arwasu, sintina day ay dumo do, da Urusalima ra mo.
5Och sedan lång tid tillbaka känna de om mig -- såframt de nu vilja tillstå det -- att jag har tillhört det strängaste partiet i vår gudsdyrkan och levat såsom farisé.
5 I g'ay bay za gayyaŋ, d'i ga yadda ka seeda, kaŋ iri diina wurdi sando kaŋ bisa ikulu, Farisi fonda wano, a ra no ay n'ay gora te.
6Och nu står jag här till rätta för vårt hopp om det som Gud har lovat våra fäder,
6 Sohõ mo ay goono ga kay ne i m'ay ciiti alkawli beeja boŋ kaŋ Irikoy sambu iri kaayey se.
7det vartill ock våra tolv stammar, under det de tjäna Gud med iver både natt och dag, hoppas att nå fram. För det hoppets skull, o konung, är jag anklagad av judarna.
7 Alkawlo din se iri dumi way cindi hinka goono ga beeje sinji ngey ga to a gaa, kaŋ cin da zaari i goono ga may Irikoy se da anniya. Ya Bonkoono, beeje woodin se no Yahudancey goono g'ay kalima.
8Varför hålles det då bland eder för otroligt att Gud uppväcker döda?
8 Araŋ diyaŋo gaa, ifo se no woone si daahirandi, da Irikoy ga buukoy tunandi?
9Jag för min del menade alltså att jag med all makt borde strida mot Jesu, nasaréens, namn;
9 Haciika ay bumbo, ay tammahã ay bina ra a ga hima ya hari boobo te ka gaaba nda Yesu, Nazara bora maa.
10så gjorde jag ock i Jerusalem. Och många av de heliga inspärrade jag i fängelse, sedan jag av översteprästerna hade fått fullmakt därtill; och när man ville döda dem, röstade ock jag därför.
10 Ay na woodin te mo Urusalima ra. Kaŋ ay du dabari alfaga beerey do, ay na hanantey boobo daŋ kasu. Waati kaŋ i goono g'i wi mo, ay n'ay me daŋ ka gaaba nd'ey.
11Och överallt i synagogorna försökte jag, gång på gång, att genom straff tvinga dem till hädelse. I mitt raseri mot dem gick jag så långt, att jag förföljde dem till och med ända in i utländska städer.
11 Sorro boobo mo Yahudance diina marga* fuwey kulu ra, ay g'i taabandi. Ay anniya mo ga ti ay m'i tilasandi i ma Yesu maa alaasiray. Koyne, zama ay bina tun i se da follay, ay n'i gana da gurzugandiyaŋ ka koy hala mebarawey laabey kwaara fooyaŋ ra.
12När jag nu i detta ärende var på väg till Damaskus, med fullmakt och uppdrag från översteprästerna,
12 Woodin fonda ra no, ay go ga dira ka koy Damaskos da dabari da fondo kaŋ ay du alfaga beerey do.
13fick jag under min färd, o konung, mitt på dagen se ett sken från himmelen, klarare än solens glans, kringstråla mig och mina följeslagare.
13 Kala zaari sance cine, ya Bonkoono, fonda boŋ ay di kaari fo kaŋ fun beene. A bisa wayna kaariyaŋ, a nyaale in da borey kaŋ go ga dira ay banda windanta.
14Och vi föllo alla ned till jorden, och jag hörde då en röst säga till mig på hebreiska: 'Saul, Saul, varför förföljer du mig'? Det är dig svårt att spjärna mot udden.'
14 Waato kaŋ iri borey kulu kaŋ ganda, kal ay maa jinde fo kaŋ go ga salaŋ ay se Yahudance sanni ra ka ne: ‹Sawulu, Sawulu, ifo se no ni goono g'ay gurzugandi? A ga sandi ni se ni ma gooruyaŋ hari zi.›
15Då sade jag: 'Vem är du, Herre?' Herren svarade: 'Jag är Jesus, den som du förföljer.
15 Ay ne: ‹Nin no may, ya Rabbi?› Rabbi ne: ‹Ay no Yesu, kaŋ ni goono ga gurzugandi.
16Men res dig upp och stå på dina fötter; ty därför har jag visat mig för dig, att jag har velat utse dig till en tjänare och ett vittne, som skall vittna både om huru du nu har sett mig, och om huru jag vidare skall uppenbara mig för dig.
16 Ma tun ka kay ni cey gaa, zama woone sabbay se no ay bangay ni se: ay ma ni daŋ ni ma ciya saajawko da seedako, hayey kaŋ yaŋ ni di, da hayey kaŋ yaŋ ra ay ga ye ka bangay ni se.
17Och jag skall rädda dig såväl från ditt eget folk som från hedningarna. Ty till dem sänder jag dig,
17 Ay ga ni faaba mo _ni|_ dumo kambe ra, da dumi cindey kaŋ yaŋ do ay go ga ni donton.
18för att du skall öppna deras ögon, så att de omvända sig från mörkret till ljuset, och från Satans makt till Gud, på det att de må, genom tron på mig, undfå syndernas förlåtelse och få sin lott bland dem som äro helgade.'
18 Ni m'i moy fiti, i ma bare ka fun kubay ra ka ye annura do, i ma fun Saytan* dabaro do ka ye Irikoy do, zama i ma du ngey zunubey yaafayaŋ, da tubu mo borey kaŋ yaŋ ciya hanantey ay ra cimbeeri* do banda.›
19Så blev jag då, konung Agrippa, icke ohörsam mot den himmelska synen,
19 Woodin sabbay se, ya Bonkoono Agariba, ay mana wangu ka beene bangayyaŋo gana,
20utan predikade först för dem som voro i Damaskus och i Jerusalem, och sedan över hela judiska landet och för hedningarna, att de skulle göra bättring och omvända sig till Gud och göra sådana gärningar som tillhöra bättringen.
20 amma sintina Damaskos borey se, gaa Urusalima, da Yahudiya laabo kulu, hala ka koy dumi cindey do, ay ne i se i ma tuubi ka bare ka ye Irikoy do, i ma goy te mo kaŋ ga hagu i tuubiyaŋo se.
21För denna saks skull var det som judarna grepo mig i helgedomen och försökte att döda mig.
21 Woodin sabbay se no Yahudancey n'ay di Irikoy windo ra ka ceeci ngey m'ay wi.
22Genom den hjälp som jag har undfått av Gud står jag alltså ännu i dag såsom ett vittne inför både små och stora; och jag säger intet annat, än vad profeterna och Moses hava sagt skola ske,
22 Ay binde, zama ay du gaakasinay Irikoy do, ay neeya ga kay hala hunkuna. Ay goono ga seeda ikayney da ibeerey kulu se. Ay siino ga hay kulu ci kala day haŋ kaŋ annabey da Musa ci ka ne ga te:
23nämligen att Messias skulle lida och, såsom förstlingen av dem som uppstå från de döda, bära budskap om ljuset, såväl till vårt eget folk som till hedningarna.»
23 I ne Almasihu wo, daahir no a ga taabi haŋ, a ga ciya mo boro sintina kaŋ bu ka tun ka fun buukoy game ra, gaa no a ga _nga|_ dumo da dumi cindey bayrandi nda annura sanni.»
24När han på detta satt försvarade sig, utropade Festus: »Du är från dina sinnen, Paulus; den myckna lärdomen gör dig förryckt.»
24 Waato kaŋ a goono ga nga boŋ fansa sambu ka hayey din ci, kala Fastos salaŋ da jinde beeri ka ne: «Bulos, ni boŋo koma! Ni cawyaŋ booba goono ga ni follandi!»
25Men Paulus svarade: »Jag är icke från mina sinnen, ädle Festus; jag talar sanna ord med lugn besinning.
25 Amma Bulos ne: «Ay boŋo mana koma, ya Fastos beeraykoy, amma ay goono ga cimi da fahamay sanni ci.
26Konungen känner väl till dessa ting; därför talar jag också frimodigt inför honom. Ty jag kan icke tro att något av detta är honom obekant; det har ju icke tilldragit sig i någon undangömd vrå.
26 Za kaŋ nin, Bonkoono, ni ga hayey din bay, ay mo ga salaŋ ni se da bine-gaabi. Zama ay ga tabbatandi kaŋ hayey din kulu no sinda wo kaŋ koma ni laakalo se, zama hayo wo manti tuguyaŋ ra no i n'a te.
27Tror du profeterna, konung Agrippa? Jag vet att du tror dem.»
27 Bonkoono Agariba, ni ga annabey cimandi? Ay ga bay ni g'i cimandi!»
28Då sade Agrippa till Paulus: »Föga fattas att du övertalar mig och gör mig till kristen.»
28 Agariba ne Bulos se: «Alwaati kayna wo ra no ni ga ba ni m'ay ciya Almasihu ganako?»
29Paulus svarade: »Vare sig det fattas litet eller fattas mycket, skulle jag önska inför Gud att icke allenast du, utan alla som i dag höra mig, måtte bliva sådana som jag är, dock med undantag av dessa bojor.»
29 Bulos ne: «Ay goono ga adduwa Irikoy gaa, hala alwaati kayna wala alwaati boobo ra, manti ni hinne bo, amma borey kulu kaŋ yaŋ goono ga hangan ay se hunkuna ma ciya sanda ay cine, kaŋ manti nda sisirey wo.»
30Därefter stod konungen upp, och med honom landshövdingen och Bernice och de som sutto där tillsammans med dem.
30 Bonkoono tun, nga nda dabarikoono da Barnisi, da borey kaŋ yaŋ goono ga goro i banda.
31Och när de gingo därifrån, talade de med varandra och sade: »Den mannen har icke gjort något som förtjänar död eller fängelse.»
31 Waato kaŋ i fatta, i goono ga salaŋ care se ka ne: «Boro wo mana hay fo te kaŋ to buuyaŋ wala baa hawyaŋ.»
32Och Agrippa sade till Festus: »Denne man hade väl kunnat frigivas, om han icke hade vädjat till kejsaren.»
32 Agariba ne Fastos se: «Boro wo, d'a mana konda nga ŋwaarayyaŋo Kaysar do, doŋ a ga hima i m'a taŋ.»