1Så skall du nu älska HERREN, din Gud, och hålla vad han bjuder dig hålla, hans stadgar och rätter och bud, alltid.
1 Woodin sabbay se binde ni ma ba Rabbi ni Irikoyo. Ni ma haggoy d'a talfo, d'a hin sanney, d'a farilley, d'a lordey mo, duumi.
2Och besinnen i dag -- jag talar nu icke om edra barn, som icke hava förnummit och sett det -- huru HERREN, eder Gud, har fostrat eder, besinnen hans storhet, hans starka hand och hans uträckta arm,
2 Araŋ ga bay mo hunkuna, zama ay siino ga salaŋ araŋ izey se bo. Ngey wo mana bay, i mana di mo Rabbi araŋ Irikoyo goojiyaŋey, wala a beera, wala a kambe gaabikoono, wala a kambe sallanta.
3de tecken och gärningar som han gjorde i Egypten, med Farao, konungen i Egypten, och med hela hans land,
3 I mana di a alaamey d'a te-goyey kaŋ a te Misira ra Misira bonkoono Firawna da nga laabo kulu se.
4och vad han gjorde med egyptiernas här, med deras hästar och vagnar, huru han lät Röda havets vatten strömma över dem, när de förföljde eder, och huru HERREN då förgjorde dem, så att de nu icke mer äro till;
4 I mana di mo haŋ kaŋ a te Misira wongu marga d'i bariyey d'i torkey se. Zama a na Teeku Cira haro daabu i boŋ waato kaŋ i goono g'araŋ banda gana. Rabbi n'i halaci mo hala ka kaa hunkuna.
5och vad han gjorde med eder i öknen, ända till dess I kommen hit,
5 I mana di haŋ kaŋ a te araŋ se ganjo ra hal araŋ ga kaa ka to neewo.
6och vad han gjorde med Datan och Abiram, Eliabs, Rubens sons, söner, huru jorden öppnade sin mun och uppslukade dem med deras hus och deras tält och allt levande som följde dem, och detta mitt i hela Israel.
6 I mana di mo haŋ kaŋ a te Ruben izo Eliyab izey se, kaŋ yaŋ ga ti Datan da Abiram. Zama laabo na nga meyo hay k'i gon, ngey nd'i almayaaley, d'i kuuru-fuwey, da fundikooni kulu kaŋ n'i fonda gana Israyla ra.
7Ty I haven ju med egna ögon sett alla de stora gärningar som HERREN har gjort.
7 Amma araŋ wo, araŋ moy di Rabbi goy bambatey din kaŋ a te.
8Så hållen då alla de bud som jag i dag giver dig, på det att I med frimodighet mån kunna gå in i och intaga det land dit I nu dragen, för att taga det i besittning,
8 Woodin sabbay se no araŋ ma haggoy da lordey kulu kaŋ ay go g'araŋ lordi nd'a hunkuna. Yaadin gaa no araŋ ga te gaabi, araŋ ma furo mo ka du laabo din kaŋ araŋ ga daŋandi ka ŋwa, a ma ciya araŋ mayray hari.
9och på det att I mån länge leva i det land som HERREN med ed har lovat edra fäder att giva åt dem och deras efterkommande, ett land som flyter av mjölk och honung.
9 Araŋ aloomarey ma ku mo laabo kaŋ Rabbi ze d'a araŋ kaayey se din ra ka ne nga g'a no i se d'i banda mo se. Laabu no kaŋ ga wa da yu bambari.
10Ty det land dit du nu kommer, för att taga det i besittning, är icke såsom Egyptens land, varifrån I haven dragit ut, där du måste trampa upp vatten till den säd du sådde, såsom man gör i en köksträdgård;
10 Zama laabo din kaŋ araŋ ga furo ka du, a si hima Misira laabo, nango kaŋ araŋ fun. Noodin ni na ni dum'izey duma, ni n'a haŋandi da ni ca mo, danga mate kaŋ boro ga te tuuri kayney kali se.
11nej, det land dit I nu dragen, för att taga det i besittning, är ett land med berg och dalar, som får vatten att dricka genom himmelens regn,
11 Amma laabo kaŋ araŋ ga daŋandi ka du a mayray din, a ra gonda tuduyaŋ da gooruyaŋ, beene hari no g'a haŋandi.
12ett land som HERREN, din Gud, låter sig vårda om, och på vilket HERRENS, din Guds, ögon beständigt vila, från årets begynnelse till årets slut.
12 Laabu no kaŋ Rabbi ni Irikoyo ga saal. Rabbi ni Irikoyo moy go a gaa waati kulu, jiiro me-d'a-me.
13Om i nu hören de bud som jag i dag giver eder, så att I älsken HERREN, eder Gud, och tjänen honom av allt edert hjärta och av all eder själ,
13 Araŋ ma hanga jeeri ay lordey se, kaŋ yaŋ ay go g'araŋ lordi nd'a hunkuna. Araŋ ma ba Rabbi araŋ Irikoyo, araŋ ma may a se mo d'araŋ biney kulu nd'araŋ fundey kulu.
14så skall jag giva åt edert land regn i rätt tid, höstregn och vårregn, och du skall få inbärga din säd och ditt vin och din olja.
14 D'araŋ na woodin yaŋ te, kulu ay mo ga beene hari no araŋ laabo se alwaati kaŋ ga hagu ra, sintinay wano da kokor banda wano, zama ni ma du ka ni ntaaso, da ni reyzin haro, da ni jiyo heemaro wi.
15Och jag skall giva din boskap gräs på din mark; och du skall äta och bliva mätt.
15 Ay ga subu daŋ mo saajey ra ni almaney se, ni ga ŋwa ka kungu mo.
16Men tagen eder till vara, låten icke edra hjärtan bliva förförda, så att I viken av och tjänen andra gudar och tillbedjen dem;
16 Wa haggoy d'araŋ boŋ, fa! A ma si te i m'araŋ biney halli, hal araŋ ma kamba ka koy tooruyaŋ banda ka sududu i se.
17ty då skall HERRENS vrede upptändas mot eder, och han skall tillsluta himmelen, så att regn icke faller och marken icke giver sin gröda; och I skolen med hast bliva utrotade ur det goda land som HERREN vill giva eder.
17 Da yaadin no ka te, Rabbi bine ga tun araŋ se, a ma beene batama daabu hala hari si kaŋ, laabo mo ma si nga nafa hay. Araŋ mo, araŋ ma tara ka halaci ka ban laabu hanna kaŋ Rabbi g'araŋ no din ra.
18Så skolen I nu lägga dessa mina ord på edert hjärta och edert sinne, och I skolen binda dem såsom ett tecken på eder hand, och de skola vara såsom ett märke på eder panna;
18 Woodin sabbay se araŋ m'ay sanney wo kulu jisi araŋ biney d'araŋ laakaley ra. Araŋ m'i haw araŋ kambey gaa ka te seeda. I ma bara mo araŋ sukutey gaa araŋ moy game ra.
19och I skolen lära edra barn dem, i det att du talar om dem, när du sitter i ditt hus och när du står upp.
19 Araŋ m'i dondonandi mo araŋ izey se, k'i fakaaray te i se da ni go ga goro ni windo ra, da ni go ga dira fondo ra, da ni go ga kani, da ni ga tun mo koyne.
20och du skall skriva dem på dörrposterna i ditt hus och på dina portar;
20 Ni m'i hantum mo ni fu meyey carawey gaa, da ni windi me daabirjey gaa mo.
21på det att I och edra barn mån länge få bo i det land som HERREN med ed har lovat edra fäder att giva dem, lika länge som himmelen välver sig över jorden.
21 Zama aloomar ma tonton araŋ d'araŋ izey se, danga mate kaŋ beeney aloomaro ga ku ndunnya boŋ, laabo kaŋ Rabbi ze d'a araŋ kaayey se ra ka ne nga g'a no i se.
22Ty om I hållen alla dessa bud som jag giver eder och gören efter dem, så att I älsken HERREN, eder Gud, och alltid vandren på hans vägar och hållen eder till honom,
22 Zama lordey kulu kaŋ ay g'araŋ lordi nd'a, araŋ g'i haggoy da anniya k'i te, araŋ ma ba Rabbi araŋ Irikoyo mo ka dira a fondey kulu ra, ka lamb'a gaa gumo.
23då skall HERREN fördriva alla dessa folk för eder, och I skolen underlägga eder folk som äro större och mäktigare än I.
23 Yaadin cine gaa no Rabbi mo ga dumey wo kulu gaaray araŋ jine hal araŋ ma dumiyaŋ ŋwa kaŋ ga beeri da araŋ, kaŋ i gaabo ga bisa araŋ wano mo.
24Var ort eder fot beträder skall bliva eder. Från öknen till Libanon, ifrån floden -- floden Frat -- ända till Västra havet skall edert område sträcka sig.
24 Naŋ kulu kaŋ araŋ ce taamey ga taamu ga ciya araŋ wane, za ganjo ra ka koy Liban, za Ufratis isa gaa mo ka koy hala wayna kaŋay Teeko gaa. Woodin yaŋ no ga ciya araŋ hirro.
25Ingen skall kunna stå eder emot. Fruktan och förskräckelse för eder skall HERREN, eder Gud, låta komma över hela det land I beträden, såsom han har lovat eder.
25 I boro fo kulu si du ka kay araŋ jine, zama Rabbi araŋ Irikoyo g'araŋ humburkuma d'araŋ joota dake laabu kulu kaŋ araŋ ga taamu din gorokoy boŋ, sanda mate kaŋ a ci araŋ se din.
26Se, jag förelägger eder i dag välsignelse och förbannelse:
26 Guna, hunkuna ay go ga albarka da laaliyaŋ mo daŋ araŋ jine.
27välsignelse, om I hören HERRENS eder Guds, bud, som jag i dag giver eder,
27 Albarka no d'araŋ ga hangan Rabbi araŋ Irikoyo lordey se, wo kaŋ yaŋ ay go g'araŋ lordi nd'a hunkuna.
28och förbannelse, om I icke hören HERRENS, eder Guds, bud, utan viken av ifrån den väg jag i dag bjuder eder gå och följen efter andra gudar, som I icke kännen.
28 Laaliyaŋ mo no d'araŋ si hangan Rabbi araŋ Irikoyo lordey se, amma araŋ ga kamba ka fonda kaŋ ay n'araŋ lordi nd'a hunkuna din taŋ, ka koy ka de-koy waani yaŋ kaŋ araŋ mana i bay din gana.
29Och när HERREN, din Gud, har låtit dig komma in i det land dit du nu går, för att taga det i besittning, skall du låta berget Gerissim bliva platsen för välsignelsen och berget Ebal platsen för förbannelsen.
29 Araŋ ma woone mo te: Da Rabbi ni Irikoyo kande nin laabo kaŋ ni ga koy ka du a mayray din ra, kala ni ma albarka daŋ Gerizim tondo boŋ. Laaliyaŋ mo, ni m'a daŋ Ebal tondo boŋ.
30(Dessa berg ligga, såsom känt är, på andra sidan Jordan, bortom Västra vägen, i hedmarkskananéernas land, mitt emot Gilgal, bredvid Mores terebintlund.)
30 Manti tondi beerey din go noodin, Urdun daŋanta, fonda kaŋ ga do ganda wayna kaŋay haray se ya-haray? I go yongo Kanaanancey kaŋ go Gooru Beero din ra laabo ra. I ga maan Jilgal, Moore terebint* nyaŋey jarga.
31Ty I gån nu över Jordan, för att komma in i och taga i besittning det land som HERREN, eder Gud, vill giva eder; I skolen taga det i besittning och bo där.
31 Zama araŋ wo, araŋ ga Urdun daŋandi ka du laabo kaŋ Rabbi araŋ Irikoyo g'araŋ no. Araŋ ga du a mayray hari mo, ka goro a ra.
32Hållen då alla de stadgar och rätter som jag i dag förelägger eder, och gören efter dem.
32 Wa haggoy mo hal araŋ ma hin sanney da ciitey kulu te, ngey kaŋ yaŋ ay daŋ araŋ jine hunkuna.