1Om i det land som HERREN, din Gud, vill giva dig till besittning en ihjälslagen människa påträffas liggande på marken, och man icke vet vem som har dödat honom,
1 D'i na boro buuko fo gar laabo kaŋ Rabbi ni Irikoyo ga ni no mayray din ra, a go saajo ra ga furu, i mana bay mo boro kaŋ n'a kar,
2så skola dina äldste och dina domare gå ut och mäta upp avståndet från platsen där den ihjälslagne påträffas till de städer som ligga där runt omkring.
2 kala ni arkusu beerey da ni ciitikoy ma fatta ka kaa. I ma neesi za buukwa do ka koy kwaarey kaŋ yaŋ g'a windi gaa.
3Och de äldste i den stad som ligger närmast denna plats skola taga en kviga som icke har blivit begagnad till arbete, och som icke såsom dragare har gått under ok.
3 A ga ciya mo, kwaara kaŋ ga maan buukwa gaa ka bisa cindey kulu, kwaara din arkusey ga kande haw kuru ra zan fo. A ma ciya wo kaŋ i mana goy d'a ce fo, wo kaŋ mana calu candi no.
4Och de äldste i staden skola föra kvigan ned till en dalgång som icke har varit plöjd eller besådd; och där i dalen skola de krossa nacken på kvigan.
4 Kwaara din arkusey mo ga konda zano ka koy gooru fo do, naŋ kaŋ gonda hari zuru, nangu kaŋ i mana far, i man'a duma mo. I ma zano jinda ceeri mo noodin gooro ra.
5Och prästerna, Levi söner, skola träda fram, ty dem har HERREN, din Gud, utvalt till att göra tjänst inför honom och till att välsigna i HERRENS namn, och såsom de bestämma skola alla tvister och alla misshandlingsmål behandlas.
5 Alfagey mo, Lawi izey ga kaa ka maan, (zama ngey no Rabbi ni Irikoyo suuban zama i ma goy a se, i ma albarka gaara Rabbi maa ra. I sanno boŋ mo no kakaw kulu ga ban, ciiti kulu ga dumbu mo.)
6Och alla de äldste i den staden, de som bo närmast platsen där den ihjälslagne påträffades, skola två sina händer över kvigan på vilken man hade krossat nacken i dalen;
6 Kwaara din kaŋ ga maan buukwa, a arkusey kulu ma ngey kambey nyun zano kaŋ i n'a jinda ceeri gooro ra din boŋ.
7och de skola betyga och säga: »Våra händer hava icke utgjutit detta blod, och våra ögon hava icke sett dådet.
7 I ma tu mo ka ne: «Manti iri kambey no ka kuri woone mun, iri moy mo mana di a.
8Förlåt ditt folk Israel, som du har förlossat, HERRE, och låt icke oskyldigt blod komma över någon i ditt folk Israel.» Så bliver denna blodskuld dem förlåten.
8 Ya Rabbi, ma ni borey Israyla yaafa, ngey kaŋ ni fansa. Ma si ta mo boro adili kuri alhakko ma goro ni jama Israyla game ra.» I ga kuri alhakko mo yaafa i se.
9Du skall skaffa bort ifrån dig skulden för det oskyldiga blodet, ty du skall göra vad rätt är i HERRENS ögon.
9 Yaadin no ni ga te ka kuri adilante tuusu ni game ra d'a, da ni te haŋ kaŋ ga saba Rabbi diyaŋ gaa.
10Om HERREN, din Gud, när du drager ut i krig mot dina fiender, giver dem i din hand, så att du tager fångar,
10 Alwaati ga kaa kaŋ ni ga fatta ka konda wongu ni ibarey gaa. Rabbi ni Irikoyo mo g'i daŋ ni kambe ra hala ni ga kond'ey tamtaray ra.
11och du då bland fångarna får se någon skön kvinna som du fäster dig vid, och som du vill taga till hustru åt dig,
11 Da ni ga di wayboro hanno fo tamey ra, ni ga ba r'a mo, ni ga ba a ma ciya ni wande,
12så skall du föra henne in i ditt hus, och hon skall raka sitt huvud och ansa sina naglar.
12 kala ni ma kond'a fu ni windo ra. Noodin a ma nga boŋo cabu ka nga ce da kambe camsey dumbu.
13Och hon skall lägga av de kläder hon bar såsom fånge och skall bo i ditt hus och få begråta sin fader och sin moder en månads tid; därefter må du gå in till henne och äkta henne, så att hon bliver din hustru.
13 A ma nga tamtaray bankaarayey kaa ka goro ni windo ra. Hala handu fo ma kubay a ma nga baabo nda nga nyaŋo hẽ. Waato din gaa no ni ga furo a do ka ciya a kurnye, nga mo ma ciya ni wande.
14Och om du sedan icke mer finner behag i henne, så må du låta henne gå vart hon vill; du får icke sälja henne för penningar. Du får icke heller behandla henne såsom trälinna, då du nu har kränkt henne.
14 A ga ciya mo, da waybora din fun ni bine, kala ni m'a taŋ a ma koy naŋ kaŋ a ga ba. Amma ni ma s'a neera ka ta nooru, abada, ni ma s'a himandi koŋŋo mo, zama ni n'a kaynandi.
15Om en man har två hustrur, en som han älskar och en som han försmår, och båda hava fött honom söner, såväl den han älskar som den han försmår, och hans förstfödde son till den försmådda,
15 Da alboro fo gonda wande hinka, afa way-kwaasu no, afa mo zoogay no, i na izeyaŋ hay a se mo, way-kwaasa da zoogayo kulu, da zoogayo ize alboro no ga ti hay-jina,
16så får mannen icke, när han åt sina söner utskiftar sin egendom såsom arv, giva förstfödslorätten åt sonen till den älskar, till förfång för sonen till den han försmår, då nu denne är den förstfödde,
16 kal a ma ciya, waati kaŋ albora ga nga mayray haro fay tubu nga ize arey se, fondo kulu si no a ma way-kwaasa din ize aro te hay-jine zoogayo ize aro nango ra. Zama nga no ga ti hay-jina nda cimi.
17utan han skall såsom sin förstfödde erkänna sonen till den försmådda och giva honom dubbel lott av allt vad han äger. Ty denne är förstlingen av hans kraft; honom tillhör förstfödslorätten.
17 A ma nga hay-jine seeda kayandi zoogayo ize aro do, k'a no baa hinka a arzaka kulu ra, zama a gaabo sintina no. Hay-jine wazibo a wane no.
18Om någon har en vanartig och uppstudsig son, som icke lyssnar till sin faders och sin moders ord, och som, fastän de tukta honom, ändå icke hör på dem,
18 Da boro gonda ize aru kaŋ hanga ga sandi, murtante mo no, kaŋ ga wangu nga baaba wala nga nyaŋo sanni ganayaŋ, kaŋ baa i n'a gooji, kulu nda yaadin a si hangan i se,
19så skola hans fader och hans moder taga honom och föra honom ut till de äldste i staden, till stadens port.
19 kal baabo da nyaŋo m'a di. I ma kond'a i kwaara arkusey do, ka koy hala faada meyo do.
20Och de skola säga till de äldste i staden: »Denne vår son är vanartig och uppstudsig och vill icke lyssna till våra ord, utan är en frossare och drinkare.»
20 I ma ne kwaara arkusey se: «Iri izo wo hanga ga sandi, murtante mo no. A si maa iri se. Laakal zaaro no gumo-gumo, a ga baji haŋ ka bugu mo.»
21Då skall allt folket i staden stena honom till döds: du skall skaffa bort ifrån dig vad ont är. Och hela Israel skall höra det och frukta.
21 Kal a kwaara alborey kulu m'a catu-catu nda tondiyaŋ hal a ma bu. Woodin teeyaŋ gaa no araŋ ga laala kaa d'a araŋ game ra. Israyla kulu mo ga maa baaro ka humburu.
22Om på någon vilar en sådan synd som förtjänar döden, och han så bliver dödad och du hänger upp honom på trä,
22 Da boro fo na zunubi te kaŋ to buuyaŋ, da ciiti n'a wi mo, hal i n'a sarku tuuri-nya gaa,
23så skall den döda kroppen icke lämnas kvar på träet över natten, utan du skall begrava den på samma dag, ty en Guds förbannelse är den som har blivit upphängd; och du skall icke orena det land som HERREN, din Gud, vill giva dig till arvedel.
23 a buukwa ma si kani tuuro gaa. Daahir ni m'a fiji han din hane kaŋ a bu. Zama boro kaŋ i sarku bundu gaa ya laalante no Irikoy do. Ni ma si ni laabo kaŋ ni Irikoyo na ni no tubu hari din ziibandi.