¹Och Mose sammankallade hela Israel och sade till dem: Hör, Israel, de stadgar och rätter som jag i dag framställer för eder, och lären eder dem och hållen dem och gören efter dem.

¹ Musa na Israyla kulu ce ka ne i se: Ya Israyla, wa hangan ka maa hin sanney da farilley kaŋ yaŋ ay ga salaŋ araŋ hangey ra hunkuna, hal araŋ m'i dondon ka haggoy k'i te.

²HERREN, vår Gud, slöt ett förbund med oss på Horeb.

² Rabbi iri Irikoyo sappe nda iri yongo Horeb ra.

³Icke med våra fäder slöt HERREN detta förbund, utan med oss själva som stå här i dag, oss alla som nu leva.

³ Sappa wo mo, Rabbi man'a te da iri kaayey, amma nda iri bumbey, iri wo kaŋ yaŋ iri kulu go ne da fundi hunkuna.

⁴Ansikte mot ansikte talade HERREN till eder på berget ur elden.

⁴ Rabbi salaŋ araŋ se me-da-me tondo boŋ, jinda fun danji bindo ra.

⁵Jag stod då mellan HERREN och eder, för att förkunna eder vad HERREN talade, ty I fruktaden för elden och stegen icke upp på berget. Han sade:

⁵ (Waato din binde ay kay araŋ da Rabbi game ra, k'araŋ cabe Rabbi sanno. Zama araŋ go ga humburu danjo sabbay se, hal araŋ mana ziji ka kaaru tondo boŋ.) A ne araŋ se mo:

⁶Jag är HERREN, din Gud, som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset.

⁶ «Ay no Rabbi ni Irikoyo, kaŋ kande nin ni ma fun Misira laabo ra, noodin tamtaray windo ra.

⁷Du skall inga andra gudar hava jämte mig.

⁷ Ni ma si bara nda de-koy* waani fo, kal ay hinne.

⁸Du skall icke göra dig något beläte, som är en bild vare sig av det som är uppe i himmelen, eller av det som är i vattnet under jorden.

⁸ Ni ma si te ni boŋ se himandi jabante, wala hay kulu himandi kaŋ go beena ra beene, wala haŋ kaŋ go ndunnya ra ganda, wala haŋ kaŋ go hari ra laabo se ganda.

⁹Du skall icke tillbedja sådana, ej heller tjäna dem; ty jag, HERREN, sin Gud, är en nitälskande Gud, som hemsöker fädernas missgärning på barn och efterkommande i tredje och fjärde led, när man hatar mig,

⁹ Ni ma si ni boŋ sumbal i jine, ni ma si may i se mo. Zama ay, Rabbi ni Irikoyo ya Irikoy cansekom no. Ay ga baaba laala bana izey gaa hala haamey da hangasi-hamey gaa, borey kaŋ yaŋ ga konna ay se.

¹⁰men som gör nåd med tusenden, när man älskar mig och håller mina bud.

¹⁰ Ay ga baakasinay goy cabe mo hala banda-ka-zumbu zambar, borey kaŋ yaŋ ga ba ay k'ay lordey gana mo se.

¹¹Du skall icke missbruka HERRENS, din Guds namn, ty HERREN skall icke låta den bliva ostraffad, som missbrukar hans namn.

¹¹ Ni ma si ze da Rabbi ni Irikoyo maa yaamo, zama Rabbi si bora kaŋ n'a maa ci yaamo guna sanda a sinda taali.

¹²Håll sabbatsdagen, så att du helgar den, såsom HERREN, din Gud, har bjudit dig.

¹² Wa haggoy da fulanzamyaŋ zaaro zama ni m'a fay waani, mate kaŋ Rabbi ni Irikoyo na ni lordi nd'a.

¹³Sex dagar skall du arbeta och förrätta alla dina sysslor;

¹³ Jirbi iddu no ni ga taabi ka ni goyo kulu kubandi.

¹⁴men den sjunde dagen är HERRENS, din Guds, sabbat; då skall du ingen syssla förrätta, ej heller din son eller sin dotter, eller din tjänare eller din tjänarinna, eller din oxe eller din åsna eller någon av dina dragare, ej heller främlingen som är hos dig inom dina portar; på det att din tjänare och din tjänarinna må hava ro såväl som du.

¹⁴ Amma zaari iyyanta ya fulanzamay hane no kaŋ ni ga haggoy Rabbi ni Irikoyo se. A ra ni ma si goy kulu te, nin wala ni ize aru, wala ni ize way, wala ni bannya, wala ni koŋŋa, wala ni yeeji, wala ni farka, wala ni alman fo kulu, wala ni ce-yaw kaŋ go ni windo ra. Zama ni bannya da ni koŋŋa, ngey mo ma fulanzam ni banda.

¹⁵Du skall komma ihåg att du själv har varit träl i Egyptens land, och att HERREN, din Gud, har fört dig ut därifrån med stark hand och uträckt arm; därför har HERREN, din Gud bjudit dig att hålla sabbatsdagen.

¹⁵ Ni ma fongu mo mate kaŋ ni bumbo goro bannya Misira laabo ra. Amma Rabbi ni Irikoyo na ni kaa noodin da kambe gaabikooni, da kambe sallante mo. Woodin sabbay se mo no Rabbi ni Irikoyo na ni lordi ka ne ni ma haggoy da fulanzamay hano.

¹⁶Hedra din fader och din moder, såsom HERREN, din Gud har bjudit dig, på det att du må länge leva och det må gå dig väl i det land som HERREN, din Gud, vill giva dig.

¹⁶ Ni ma ni baaba nda ni nya beerandi, sanda mate kaŋ cine Rabbi ni Irikoyo na ni lordi nd'a, zama ni aloomaro ma ku, ni ma goro nda baani mo laabo kaŋ Rabbi ni Irikoyo ga ni no din ra.

¹⁷Du skall icke dräpa.

¹⁷ Ni ma si boro wi.

¹⁸Du skall icke heller begå äktenskapsbrott.

¹⁸ Ni ma si zina.

¹⁹Du skall icke heller stjäla.

¹⁹ Ni ma si zay.

²⁰Du skall icke heller bära falsk vittnesbörd mot din nästa.

²⁰ Ni ma si tangari seeda te ni gorokasin boŋ.

²¹Du skall icke heller hava begärelse till din nästas hustru. Du skall icke heller hava lust till din nästas hus, ej heller till hans åker eller hans tjänare eller hans tjänarinna, ej heller till hans oxe eller hans åsna, ej heller till något som tillhör din nästa.

²¹ Ni ma si ni gorokasin wando bini. Ni ma si ni gorokasin windi bini, wala a fari, wala a bannya, wala a koŋŋa, wala a yeejo, wala a farka, wala hay kulu kaŋ ga ti ni gorokasin wane.»

²²Dessa ord talade HERREN till hela eder församling på berget, ur elden, molnskyn och töcknet, med hög röst, och han talade så intet mer. Och han skrev dem på två stentavlor, som han gav åt mig.

²² Sanney din binde, Rabbi n'i salaŋ araŋ jama kulu se noodin tondo boŋ. Jinda fun danjo bindo ra, da buro ra, da kubay bi tik ra. A n'i fe nda jinde bambata mo. A mana tonton i gaa. A n'i hantum mo tondi walhã hinka gaa k'i no ay se.

²³När I hörden rösten ur mörkret, medan berget brann i eld, trädden I fram till mig, alla I som voren huvudmän för edra stammar, så ock edra äldste.

²³ A ciya mo, waato kaŋ araŋ maa jinda kaŋ kaa ka fun kuba ra, araŋ di tondi beero mo kaŋ go ga di nda danji, kal araŋ kaa ka maan ay gaa, sanda araŋ kundey kulu jine borey da araŋ arkusey nooya.

²⁴Och I saden: »Se, HERREN, vår Gud, har låtit oss se sin härlighet och sin storhet, och vi hava hört hans röst ur elden. I dag hava vi sett att Gud kan tala med en människa och dock låta henne bliva vid liv.

²⁴ Araŋ ne: «Guna, Rabbi iri Irikoyo na nga darza nda nga beera bangandi iri se. Iri maa a jinda mo kaŋ fun danjo bindo ra. Hunkuna iri di kaŋ Irikoy ga salaŋ Adam-ize se, bora go ga funa mo.

²⁵Varför skola vi då likväl dö? Denna stora eld kommer ju att förtära oss. Om vi än vidare få höra HERRENS, vår Guds, röst, så måste vi dö.

²⁵ Amma sohõ, ifo se no iri ga bu? Zama danji bambata wo g'iri ŋwa. Woodin banda, d'iri ye ka maa Rabbi iri Irikoyo jinda koyne, kulu iri ga bu.

²⁶Ty vem finnes väl bland allt kött som kan, såsom vi hava gjort, höra den levande Gudens röst tala ur elden och dock bliva vid liv?

²⁶ Zama may no ka bara fundikooney kulu ra, kaŋ maa Irikoy fundikoono jinda go ga salaŋ ka fun danji bindi ra, danga mate kaŋ cine iri maa r'a, a koy go ga funa mo ka goro?

²⁷Träd du fram och hör allt vad HERREN, vår Gud, säger, och tala du till oss allt vad HERREN, vår Gud, talar till dig, så vilja vi höra det och göra därefter.»

²⁷ Ni ma koy ka maan ka maa hay kulu kaŋ Rabbi iri Irikoyo ga ne. Ni ma salaŋ iri se mo ka ci hay kulu kaŋ Rabbi iri Irikoyo ga ci ni se. Iri mo ga maa r'a k'a te.»

²⁸Och HERREN hörde edra ord, när I så taladen till mig; och HERREN sade till mig: »Jag har hört de ord som detta folk har talat till dig. De hava rätt i allt vad de hava talat.

²⁸ Rabbi maa araŋ sanney jinde mo, waato kaŋ araŋ salaŋ ay se. Rabbi ne ay se: «Ay maa jama wo sanney jinda, wo kaŋ i salaŋ ni se. I sanney kulu kaŋ i ci ni se, i boori.

²⁹Ack att de hade sådana hjärtan, att de fruktade mig och hölle alla mina bud alltid! Det skulle ju då gå dem och deras barn väl evinnerligen.

²⁹ Doŋ day i ma bara nda bine wo dumi ngey ra! I ma humburu ay, i m'ay lordey kulu gana mo duumi, zama i ma goro baani, ngey nda ngey izey hal abada!

³⁰Gå nu och säg till dem: 'Vänden tillbaka till edra tält.'

³⁰ Ma ye i do ka ne i se: ‹Araŋ boro kulu ma ye araŋ kuuru-fuwey do.›

³¹Men du själv må stanna kvar här hos mig, så skall förkunna för dig alla de bud och stadgar och rätter som du skall lära dem, för att de må göra efter dem i det land som jag vill giva dem till besittning.»

³¹ Amma ni bumbo ciina ra, ni ma kay ne ay jarga. Ay mo ga salaŋ ni se ka ci lordey da hin sanney da farilley kulu kaŋ ni g'i dondonandi nd'ey. Ngey mo m'i goy te laabo kaŋ ay g'i no mayray hari din ra.»

³²Så hållen nu och gören vad HERREN, eder Gud, har bjudit eder. I skolen icke vika av vare sig till höger eller till vänster.

³² Araŋ binde, araŋ ma haggoy ka te mate kulu kaŋ Rabbi araŋ Irikoyo n'araŋ lordi nd'a. Araŋ ma si kamba ka koy kambe ŋwaari wala kambe wow haray.

³³På de vägar som HERREN, eder Gud, har bjudit eder gå skolen I alltid vandra, för att I mån bliva vid liv och det må gå eder väl, och för att I mån länge leva i det land som I skolen taga i besittning.

³³ Amma araŋ ma fonda kaŋ Rabbi araŋ Irikoyo n'a araŋ lordi nd'a din kulu gana. Yaadin gaa no araŋ ga funa, araŋ ma goro baani, araŋ aloomaro ma ku mo laabo kaŋ araŋ ga du a mayray din ra.