1Och av det mörkblåa, det purpurröda och det rosenröda garnet gjorde man stickade kläder till tjänsten i helgedomen; och man gjorde de andra heliga kläderna som Aron skulle hava, såsom HERREN hade bjudit Mose.
1 I na bankaarayey te nda fatala suudi nda suniya nda iciray, kaymi goy hanno wane yaŋ, nangu hananta ra goyo se, da mo bankaaray hanante yaŋ Haruna se, danga mate kaŋ Rabbi na Musa lordi* nd'a.
2Efoden gjorde man av guld och av mörkblått, purpurrött, rosenrött och tvinnat vitt garn.
2 A na efod* kwaayo te da wura, da silli suudi nda suniya nda iciray, lin* baano taafe gaa.
3Man hamrade ut guldet till tunna plåtar och skar dessa i trådar, så att man kunde väva in det i det mörkblåa, det purpurröda, det rosenröda och det vita garnet, med konstvävnad.
3 A na wura dan kal a te kobto cine k'a dumbu-dumbu ka te silli zama i ma goy d'a suudi nda suniya nda iciray ra, lin baano gaa, gonitaray goy.
4Till den gjorde man axelstycken, som skulle fästas ihop; vid sina båda ändar fästes den ihop.
4 I na jasa boŋ yaŋ te efod marguyaŋo se. Yaadin no a me hinka margu care gaa d'a.
5Och skärpet, som skulle sitta på efoden och sammanhålla den, gjordes i ett stycke med den och av samma slags vävnad: av guld och av mörkblått, purpurrött, rosenrött och tvinnat vitt garn, allt såsom HERREN hade bjudit Mose.
5 Guddama kaŋ go efod kwaayo gaa mo, a kulu kaymi goy fo. I n'a te da wura, da silli suudi nda suniya nda iciray, lin baano taafe gaa, danga mate kaŋ Rabbi na Musa lordi nd'a.
6Och onyxstenarna omgav man med flätverk av guld; på dem voro Israels söners namn inristade, på samma sätt som man graverar signetringar.
6 I na oniks* tondiyaŋ goy k'i daŋ wura taalamante jisiyaŋ nango ra, hantumante nda kawaatimi hantumyaŋ Israyla izey maayey boŋ.
7Och man satte dem på efodens axelstycken, för att stenarna skulle bringa Israels barn i åminnelse, allt såsom HERREN hade bjudit Mose.
7 A n'i daŋ efod kwaayo jase boŋey boŋ, fonguyaŋ tondiyaŋ no Israyla izey se, danga mate kaŋ Rabbi na Musa lordi nd'a.
8Bröstskölden gjorde man i konstvävnad, i samma slags vävnad som efoden: av guld och av mörkblått, purpurrött, rosenrött och tvinnat vitt garn.
8 A na gande daabiri mo te da gonitaray goy, danga efod kwaayo goyo cine. I n'a te da wura, da silli suudi nda suniya nda iciray, lin baano taafe gaa.
9Bröstskölden gjordes liksidigt fyrkantig, i form av en väska gjorde man den: ett kvarter lång och ett kvarter bred, i form av en väska.
9 Kambey kulu ga saba. I n'a taabu care gaa, a salleyaŋo kambe gaaba fo no, a hayyaŋo mo kambe gaaba fo kaŋ taabante no.
10Och man besatte den med fyra rader stenar: i första raden en karneol, en topas och en smaragd;
10 I na tondi sasare taaci daŋ a ra. Sasare sintina ra: sardiyus* fo, da topaz* fo, da karbonkal* fo;
11i andra raden en karbunkel, en safir och en kalcedon;
11 sasare hinkanta ra: krisolit* fo, da safir* fo, da daminti fo;
12i tredje raden en hyacint, en agat och en ametist;
12 sasare hinzanta ra: opal fo, da kalsedoni* fo, da amotosto fo;
13i fjärde raden en krysolit, en onyx och en jaspis. Med flätverk av guld blevo de omgivna i sina infattningar.
13 sasare taacanta ra: beril* fo, da oniks fo, da yaspidi* fo. Tondey din, i n'i jisi ngey wura taalamante jisiyaŋ nangey ra.
14Stenarna voro tolv, efter Israels söners namn, en för vart namn; var sten bar namnet på en av de tolv stammarna, inristat på samma sätt som man graverar signetringar.
14 I to iway cindi hinka Israyla izey maayey boŋ, danga kawaatimi karyaŋ cine, tondi fo kulu nda nga maa, kunda way cindi hinka din se.
15Och man gjorde till bröstskölden kedjor i virat arbete, såsom man gör snodder, av rent guld.
15 Gande daabiro gaa mo i na sisiriyaŋ te, kaŋ i bi nda wura zalla.
16Man gjorde vidare två flätverk av guld och två ringar av guld och satte dessa båda ringar i två av bröstsköldens hörn.
16 I na sarkuyaŋ do hinka da korbay hinka mo te da wura. I na korbay hinka din daŋ gande daabiro kambu hinka gaa.
17Och man fäste de båda guldsnodderna vid de båda ringarna, i bröstsköldens hörn.
17 I na sisiri biyante hinka din daŋ korbay hinka din ra gande daabiro meyey do haray.
18Och de två snoddernas båda andra ändar fäste man vid de två flätverken och fäste dem så vid efodens axelstycken på dess framsida.
18 Sisiri biyante me hinka waani, i n'i daŋ sarkuyaŋ hari hinka din gaa k'i haw efod kwaayo jase boŋey gaa a jine haray.
19Och man gjorde två andra ringar av guld och satte dem i bröstsköldens båda andra hörn, vid den kant därpå, som var vänd inåt mot efoden.
19 I na wura korbay hinka te k'i daŋ gande daabiro kambu hinka gaa, a meyey gaa, wo kaŋ go efod kwaayo gaa a ra haray.
20Och ytterligare gjorde man två ringar av guld och fäste dem vid efodens båda axelstycken, nedtill på dess framsida, där den fästes ihop, ovanför efodens skärp.
20 A na wura korbay hinka te koyne k'i daŋ efod kwaayo jase boŋ hinka cire, jine haray, a marguyaŋo do maanante, efod kwaayo guddama se beene.
21Och man knöt fast bröstskölden med ett mörkblått snöre, som gick från dess ringar in i efodens ringar, så att den satt ovanför efodens skärp, på det att bröstskölden icke skulle lossna från efoden, allt såsom HERREN hade bjudit Mose.
21 I na gande daabiro haw a korbayey gaa k'i margu nda efod kwaayo korbayey da suudi korfo, zama gande daabiro ma goro efod kwaayo guddama se beene, zama gande daabiro ma si feeri ka fun efod kwaayo gaa, danga mate kaŋ Rabbi na Musa lordi nd'a.
22Efodkåpan gjorde man av vävt tyg, helt och hållet mörkblått.
22 A na kwaay izo kaŋ boŋ i ga efod kwaayo dake mo te, kaymi goy. A n'a kulu te da fatala suudi.
23Och mitt på kåpan gjordes en öppning, lik öppningen på en pansarskjorta; öppningen omgavs nämligen med en kant, för att den icke skulle slitas sönder.
23 Kwaay izo jinda kurkuto mo go a bindo ra, danga wongu kwaay cine. I n'a kay ka jinda windi zama a ma si kortu.
24Och på kåpans nedre fåll satte man granatäpplen, gjorda av mörkblått, purpurrött och rosenrött tvinnat garn.
24 I na garenad* himandiyaŋ te a meyo gaa ganda, suudi nda suniya nda iciray wane, lin biyaŋ.
25Och man gjorde bjällror av rent guld och satte dessa bjällror mellan granatäpplena runt omkring fållen på kåpan, mellan granatäpplena:
25 I na wura zalla lond'izeyaŋ te koyne, ka lond'izey daŋ garenadey game ra, kwaay izo meyo gaa ganda a windanta,
26en bjällra och så ett granatäpple, sedan en bjällra och så åter ett granatäpple, runt omkring fållen på kåpan, att bäras vid tjänstgöringen, såsom HERREN hade bjudit Mose.
26 lond'ize fo da garenad fo, lond'ize fo da garenad fo, kwaay izo me gaa windanta kaŋ i ga daŋ goy teeyaŋ se, danga mate kaŋ Rabbi na Musa lordi nd'a.
27Och man gjorde åt Aron och hans söner livklädnaderna av vitt garn, i vävt arbete,
27 I na jabbayaŋ te mo, lin baano kaymi wane, Haruna nda nga izey se.
28huvudbindeln av vitt garn, högtidshuvorna av vitt garn och linnebenkläderna av tvinnat vitt garn,
28 Ngey nda lin baano boŋtobay, da lin baano fatala fuula hannoyaŋ, da lin mudunyaŋ,
29äntligen bältet av tvinnat vitt garn och av mörkblått, purpurrött och rosenrött garn, i brokig vävnad, allt såsom HERREN hade bjudit Mose.
29 da lin baano guddamayaŋ kaŋ i taalam da suudi nda suniya nda iciray. I n'i te danga mate kaŋ Rabbi na Musa lordi nd'a.
30Och man gjorde plåten till det heliga diademet av rent guld, och på den skrev man, såsom man graverar signetringar: »Helgad åt HERREN.»
30 I na wura zalla walhã kayna te, ihanno, ka hantumyaŋ fo hantum a gaa, danga kawaatimi hantumyaŋ ya-cine: «HANANTE NO RABBI SE.»
31Och man fäste vid den ett mörkblått snöre och satte den ovanpå huvudbindeln, allt såsom HERREN hade bjudit Mose.
31 I na suudi korfo daŋ a gaa zama i m'a haw boŋtoba boŋ beene, danga mate kaŋ Rabbi na Musa lordi nd'a.
32Så blev då allt arbetet på uppenbarelsetältets tabernakel fullbordat. Israels barn utförde det; de gjorde i alla stycken såsom HERREN hade bjudit Mose.
32 Yaadin no i na Irikoy nangora kaŋ go kubayyaŋ hukumo ra goyo kulu toonandi nd'a. Israyla izey te danga mate kaŋ Rabbi na Musa lordi nd'a kulu, yaadin mo no i te.
33Och de förde fram till Mose tabernaklet, dess täckelse och alla dess tillbehör, dess häktor, bräder, tvärstänger, stol par och fotstycken,
33 I kande Irikoy nangora Musa do, hukumo da nga jinayey kulu: a kanjar'izey, d'a kataakey, d'a bundu-gaarey, d'a bonjarey, d'a dabey,
34överdraget av rödfärgade vädurskinn och överdraget av tahasskinn och den förlåt som skulle hänga framför arken,
34 d'a feeji kuuru ciray daabiro, da hari-ra-hansi kuuru daabiro, da daabuyaŋ kosaray taafa,
35vidare vittnesbördets ark med dess stänger, så ock nådastolen,
35 da seeda daŋyaŋ sundurko da nga goobey, da sasabandiyaŋo do,
36bordet med alla dess tillbehör och skådebröden,
36 da taablo da nga jinayey kulu, da jisiyaŋ buurey,
37den gyllene ljusstaken, lamporna som skulle sättas på den och alla dess andra tillbehör, oljan till ljusstaken,
37 da wura zalla fitilla suntulo, da nga fitilley soolanteyaŋ, d'a jinayey kulu, da kaari se jiyo,
38det gyllene altaret, smörjelseoljan och den välluktande rökelsen, förhänget för ingången till tältet,
38 da wura feema, da tuusuyaŋ jiyo, da tonyaŋ dugu haw kaano se, da daabule hukumo meyo se.
39kopparaltaret med tillhörande koppargaller, dess stänger och alla dess tillbehör, bäckenet med dess fotställning.
39 I kande guuru-say sargay* feema da nga tandarayaŋ haro kaŋ i te da guuru-say, da nga goobey, d'a jinayey kulu, da nyumayyaŋ taasa, d'a daba.
40omhängena till förgården, dess stolpar och fotstycken, förhänget för porten till förgården, dess streck och pluggar, alla redskap till arbetet vid uppenbarelsetältets tabernakel
40 I kande batama kosaray taafey, d'a windi bundey, d'a dabey, da daabula windi meyo se, d'a korfey, d'a loley, da Irikoy nangora goy jinayey kulu, kubayyaŋ hukumo se.
41äntligen de stickade kläderna till tjänsten i helgedomen och prästen Arons andra heliga kläder, så ock hans söners prästkläder.
41 I kande bankaaray kaymi-hanno-koyey nangu hananta ra goyo teeyaŋ se, da bankaaray hanante yaŋ Alfa Haruna se d'a izey bankaarayey, zama i ma goy alfagataray goyey ra.
42Såsom HERREN hade bjudit Mose så hade Israels barn i alla stycken gjort allt arbete.
42 Hay kulu kaŋ Irikoy na Musa lordi boŋ, yaadin no Israyla izey na goyo kulu te d'a.
43Och Mose besåg allt arbetet och fann att de hade utfört det, att de hade gjort såsom HERREN hade bjudit. Och Mose välsignade dem
43 Musa na goy kulu kaŋ i te guna, a di kaŋ i n'a kubandi. Danga mate kaŋ Rabbi lordi, yaadin mo no i n'a te. Musa binde na albarka gaara i se.