1Men när ovännerna till Juda och Benjamin fingo höra att de som hade återkommit ifrån fångenskapen höllo på att bygga ett tempel åt HERREN, Israels Gud,
1 Amma waato kaŋ Yahudancey da Benyamin borey ibarey maa baaru kaŋ tamtaray izey goono ga windi cina Rabbi, Israyla Irikoyo se,
2gingo de till Serubbabel och till huvudmännen för familjerna och sade till dem: »Vi vilja bygga tillsammans med eder, ty vi söka eder Gud, likasom I, och åt honom offra vi alltsedan den tid då den assyriske konungen Esarhaddon lät föra oss hit.»
2 alwaati din i maan ka to Zerubabel do ka koy kaayey windi arkusey mo do, ka ne i se: «Wa naŋ iri mo, iri ma cina araŋ banda, zama iri goono g'araŋ Irikoyo ceeci, sanda mate kaŋ cine araŋ goono ga te. Iri goono ga sarga a se za Assiriya bonkoono Ezar-Haddon zamana ra, nga kaŋ kande iri neewo.»
3Men Serubbabel och Jesua och de övriga huvudmännen för Israels familjer sade till dem: »Det är icke tillbörligt att I tillsammans med oss byggen ett hus åt vår Gud, utan vi vilja för oss själva med varandra bygga huset åt HERREN, Israels Gud, såsom konung Kores, konungen i Persien, har bjudit oss.»
3 Amma Zerubabel da Yesuwa nda kaayey windi arkusey Israyla ra ne woodin yaŋ se: «Araŋ sinda baa iri Irikoyo se windi cinayaŋ ciina ra, amma iri bumbey ga windi cina Rabbi, Israyla Irikoyo se, sanda mate kaŋ cine Persiya bonkoono Sirus n'iri no lordi.»
4Men folket i landet bedrev det så, att judafolkets mod föll och de avskräcktes från att bygga vidare.
4 I go no mo, laabo borey na Yahuda borey kambey gaabo wi, i n'i humburandi cinayaŋo ra.
5Och de lejde mot dem män som genom sina råd gjorde deras rådslag om intet, så länge Kores, konungen i Persien, levde, och sedan ända till dess att Darejaves, konungen i Persien, kom till regeringen.
5 I zinga nda saawareko fooyaŋ kaŋ yaŋ ga koy k'i hiila, i m'i ganji ngey miila Persiya bonkoono Sirus jirbey kulu ra, hal a koy Persiya bonkoono Dariyus mayra waate.
6(Sedermera, under Ahasveros' regering, redan i begynnelsen av hans regering, skrev man en anklagelseskrift mot dem som bodde i Juda och Jerusalem.
6 Ahasuwerus mayra ra mo, a mayra sintina gaa, i na Yahuda nda Urusalima gorokoy kalima hantum.
7Och i Artasastas tid skrevo Bislam, Mitredat och Tabeel samt dennes övriga medbröder till Artasasta, konungen i Persien. Och det som stod i skrivelsen var skrivet med arameiska bokstäver och avfattat på arameiska.
7 Artasersiz jirbey ra, kala Bislam, da Mitredat, da Tabeyel, da nga gorokasin cindey, i hantum Persiya bonkoono Artasersiz se. I na tira hantum da Aramancey kambe da Aramancey sanni mo.
8Likaledes skrevo rådsherren Rehum och sekreteraren Simsai ett brev om Jerusalem till konung Artasasta av följande innehåll.
8 Rehum kaŋ ga ti yaarima, nga nda Simsay, tira hantumkwa, ngey no ka hantum. I na tira hantum bonkoono Artasersiz se ya-cine Urusalima boŋ ka gaaba nd'a.
9De skrevo då, rådsherren Rehum och sekreteraren Simsai och de andra, deras medbröder: diniterna och afaresatkiterna, tarpeliterna, afaresiterna, arkeviterna, babylonierna, susaniterna, dehaviterna, elamiterna
9 (Alwaato din yaarima Rehum, da hantumkwa Simsay hantum, ngey nda ngey gorokasin cindey, danga ngey: Dinaya borey, da Aparsati waney, da Tarpeli, da Afarsi, da Arkabi, da Babila, da Susan, da Deha, da Elam,
10och de andra folk som den store och mäktige Asenappar hade fört bort och låtit bosätta sig i staden Samaria och annorstädes i landet på andra sidan floden o. s. v.
10 da dumi fooyaŋ mo kaŋ yaŋ Onapper beeri darzakoyo kande k'i daŋ Samariya birno ra da laabu cindo kaŋ go isa se ya-haray,) da ya-cine da ya-cine:
11Och detta är vad som stod skrivet i det brev som de sände till konung Artasasta: »Dina tjänare, männen på andra sidan floden o. s. v.
11 Woone mo, nga neeya tira cale fa kaŋ i samba bonkoono Artasersiz se, ka ne: «Ni bannyey kaŋ yaŋ go isa banda, ya-cine nda ya-cine:
12Det vare veterligt för konungen att de judar som drogo upp från dig hava kommit hit till oss i Jerusalem, och de hålla nu på att bygga upp den upproriska och onda staden, att sätta murarna i stånd och att förbättra grundvalarna.
12 I ma bonkoono bayrandi kaŋ Yahudancey kaŋ yaŋ fun ni do, i to ne iri do Urusalima. I goono ga murteyaŋ da laala birno cina. I ga ba ka windey cinayaŋo ban, i n'i dabey kulu hanse.
13Så må nu konungen veta, att om denna stad bliver uppbyggd och murarna bliva satta i stånd, skola de varken giva skatt eller tull eller vägpenningar, och sådant skall bliva till men för konungarnas inkomster.
13 I ma bonkoono bayrandi mo kaŋ sohõ d'i na birno din cina, i n'a windanta mo cina k'a hanse, i si ye ka jangal, wala marga-marga, wala dwan nooru bana koyne. A bananta mo, a ga kande koyey gaa mursay.
14Alldenstund vi nu äta palatsets salt, och det icke är tillbörligt att vi åse huru skada tillskyndas konungen, därför sända vi nu och låta konungen veta detta,
14 Sohõ binde, za kaŋ iri wo ga faada kaani ŋwa, a si hagu iri wo se iri ma di i goono ga bonkoono zamba. Woodin se no iri mo, iri donton ka ci ni se.
15för att man må göra efterforskningar i dina fäders krönikor; ty av dessa krönikor skall du finna och erfara att denna stad har varit en upprorisk stad, till förfång för konungar och länder, och att man i den har anstiftat oroligheter ända ifrån äldsta tider, varför ock denna stad har blivit förstörd.
15 Naŋ i ma fintalyaŋ te ni kaayey baaru tirey ra. Woodin gaa no ni ga du ka gar baaru tira ra ka bay kaŋ birno din ya murteyaŋ wane no, hasaraw teeyaŋ hari mo no koyey da laabey se. I na murteyaŋ tunandi mo a ra doŋ alwaatey ra. Woodin sabbay se no i na birno din ciya kurmu.
16Så låta vi nu konungen veta, att om denna stad bliver uppbyggd och dess murar bliva satta i stånd, så skall du i följd härav icke mer hava någon del i landet på andra sidan floden.»
16 Iri ya day go ga ci bonkoono se, ka ne hala day i na birno din cina ka ban, i n'a windanta mo cina ka kubandi, woodin boŋ ni si ye ka du baa fo koyne isa daranta.»
17Då sände konungen följande svar till rådsherren Rehum och sekreteraren Simsai och de andra, deras medbröder, som bodde i Samaria och i det övriga landet på andra sidan floden: »Frid o. s. v.
17 Kala bonkoono na sanno ye yaarima Rehum, nga nda tira hantumkwa Simsay se, d'i gorokasiney kaŋ yaŋ go Samariya ra, da laabu cindey kaŋ go isa daŋanta. Tira ne: «Baani, da ya-cine da ya-cine.
18Den skrivelse som I haven sänt till oss har noggrant blivit uppläst för mig.
18 Tira kaŋ araŋ samba ay se, i n'a barmay ka caw ay se. Ay na lordi te mo hal i na fintalyaŋ te.
19Och sedan jag hade givit befallning att man skulle göra efterforskningar, fann man att denna stad ända ifrån äldsta tider har plägat sätta sig upp mot konungar, och att uppror och oroligheter där hava anstiftats.
19 I gar mo kaŋ birno wo murte bonkooney gaa za doŋ zamaney ra, hala nda murteyaŋ da me-hawyaŋ a ra.
20I Jerusalem hava ock funnits mäktiga konungar, som hava varit herrar över allt land som ligger på andra sidan floden, och skatt, tull och vägpenningar hava blivit dem givna.
20 Waato mo bonkooni gaabikooniyaŋ go Urusalima ra kaŋ yaŋ na isa daŋanta laabey kulu may. I na jangal da marga-marga da dwan nooru mo bana i se.
21Så utfärden nu en befallning att man förhindrar dessa män att bygga upp denna stad, till dess jag giver befallning därom.
21 Kal araŋ ma hin sanni fo te sohõ, ka naŋ borey din ma cinayaŋo naŋ, i ma si birno din cina koyne, kala waati kaŋ ay na fondo no.
22Och sen till, att I icke handlen försumligt i denna sak, så att skadan icke växer, konungarna till förfång.»
22 Wa te laakal mo araŋ ma si naŋ woodin teeyaŋ ma gay. Ifo se no i ga fay da hasaraw hari hal a ma baa ka to bonkooney zambayaŋ?»
23Så snart nu vad som stod i konung Artasastas skrivelse hade blivit läst för Rehum och sekreteraren Simsai och deras medbröder, gingo de med hast till judarna i Jerusalem och hindrade dem med våld och makt.)
23 Sahãadin kaŋ i na bonkoono Artasersiz tira caw Rehum da tira hantumkwa Simsay se, d'i gorokasin cindey, kal i koy da cahãyaŋ hala Urusalima, Yahudancey do. I n'i tilasandi i ma naŋ gaabi-nda-gaabi.
24Så förhindrades nu arbetet på Guds hus i Jerusalem. Och det blev förhindrat ända till den persiske konungen Darejaves' andra regeringsår.
24 Yaadin cine no i na Irikoy windo kaŋ go Urusalima ra cinayaŋo naŋ d'a. I gay d'a kala Persiya bonkoono Dariyus mayray jiiri hinkanta.