1Och hela jorden hade enahanda tungomål och talade på enahanda sätt.
1 Ndunnya kulu binde, i deene fo, ciyaŋ folloŋ mo.
2Men när de bröto upp och drogo österut, funno de en lågslätt i Sinears land och bosatte sig där.
2 A go mo, waato kaŋ i goono ga dira ka koy wayna funay haray, kal i di batama fo Sinar laabo ra. I goro noodin mo.
3Och de sade till varandra: »Kom, låt oss slå tegel och bränna det.» Och teglet begagnade de såsom sten, och såsom murbruk begagnade de jordbeck.
3 Kal i ne care se: «Iri ma koy ka fareeje kar k'i ton hal a ma boori gumo.» Fareejey binde te i se tondi, botogo mo te i se siminti.
4Och de sade: »Kom, låt oss bygga en stad åt oss och ett torn vars spets räcker upp i himmelen, och så göra oss ett namn; vi kunde eljest bliva kringspridda över hela jorden.»
4 I ne: «Iri ma koy ka kwaara fo da cinari kuuku fo mo cina, kaŋ a boŋo ga to hala beena gaa. Iri ma te iri boŋ se maa hala iri ma si say-say ndunnya kulu ra.»
5Då steg HERREN ned för att se staden och tornet som människobarnen byggde.
5 Rabbi binde zumbu zama nga ma gallo guna, da cinaro kaŋ Adam-izey cina.
6Och HERREN sade: »Se, de äro ett enda folk och hava alla enahanda tungomål, och detta är deras första tilltag; härefter skall intet bliva dem omöjligt, vad de än besluta att göra.
6 Rabbi binde ne: «Guna i go dumi folloŋ, i deene fo mo. Hari kaŋ i sintin ka te neeya. Hay kulu si no mo kaŋ ga mongo i se haŋ kaŋ i ga miila ngey ma te ra.
7Välan, låt oss stiga dit ned och förbistra deras tungomål, så att den ene icke förstår den andres tungomål.»
7 Iri ma zumbu k'i deeney diibi, i ma si faham da care sanni.»
8Och så spridde HERREN dem därifrån ut över hela jorden, så att de måste upphöra att bygga på staden.
8 Yaadin no Rabbi n'i tunandi nd'a noodin, k'i say-say nangey kulu ndunnya ra, hal i fay da gallo cinayaŋo.
9Därav fick den namnet Babel, eftersom HERREN där förbistrade hela jordens tungomål; därifrån spridde ock HERREN ut dem över hela jorden.
9 Woodin sabbay se no i n'a maa daŋ Babila*, zama noodin no Rabbi na ndunnya kulu deeney diibi. Noodin mo no Rabbi n'i say-say ndunnya kulu ra.
10Detta är berättelsen om Sems släkt. När Sem var hundra år gammal, födde han Arpaksad, två år efter floden.
10 Sem bandey neeya: Sem te jiiri zangu, gaa no a na Arpaksadu hay tunfaana haro banda jiiri hinkanta ra.
11Och sedan Sem hade fött Arpaksad, levde han fem hundra år och födde söner och döttrar.
11 Arpaksadu hayyaŋ banda koyne Sem te jiiri zangu gu. A na izeyaŋ hay, alboro nda wayboro.
12När Arpaksad var trettiofem år gammal, födde han Sela.
12 Arpaksadu te jiiri waranza cindi gu, gaa no a na Sela hay.
13Och sedan Arpaksad hade fött Sela, levde han fyra hundra tre år och födde söner och döttrar.
13 Sela hayyaŋ banda koyne Arpaksadu te jiiri zangu taaci nda ihinza. A na izeyaŋ hay, alboro nda wayboro.
14När Sela var trettio år gammal, födde han Eber.
14 Sela te jiiri waranza, gaa no a na Heber hay.
15Och sedan Sela hade fött Eber, levde han fyra hundra tre år och födde söner och döttrar.
15 Heber hayyaŋ banda mo, Sela te jiiri zangu taaci nda ihinza. A na izeyaŋ hay, alboro nda wayboro.
16När Eber var trettiofyra år gammal, födde han Peleg.
16 Heber mo te jiiri waranza cindi taaci, gaa no a na Peleg hay.
17Och sedan Eber hade fött Peleg, levde han fyra hundra trettio år och födde söner och döttrar.
17 Peleg hayyaŋ banda mo Heber te jiiri zangu taaci nda waranza. A na izeyaŋ hay, alboro nda wayboro.
18När Peleg var trettio år gammal, födde han Regu.
18 Peleg mo te jiiri waranza, gaa no a na Rehu hay.
19Och sedan Peleg hade fött Regu, levde han två hundra nio år och födde söner och döttrar.
19 Rehu hayyaŋ banda Peleg te jiiri zangu hinka nda yagga. A na izeyaŋ hay, alboro nda wayboro.
20När Regu var trettiotvå år gammal, födde han Serug.
20 Rehu te jiiri waranza cindi hinka, gaa no a na Serug hay.
21Och sedan Regu hade fött Serug, levde han två hundra sju år och födde söner och döttrar.
21 Serug hayyaŋ banda mo, Rehu te jiiri zangu hinka nda iyye. A na izeyaŋ hay, alboro nda wayboro.
22När Serug var trettio år gammal, födde han Nahor.
22 Serug mo te jiiri waranza, gaa no a na Nahor hay.
23Och sedan Serug hade fött Nahor, levde han två hundra år och födde söner och döttrar.
23 Nahor hayyaŋ banda mo Serug te jiiri zangu hinka. A na izeyaŋ hay, alboro nda wayboro.
24När Nahor var tjugunio år gammal, födde han Tera.
24 Nahor mo te jiiri waranka cindi yagga, gaa no a na Tera hay.
25Och sedan Nahor hade fött Tera, levde han ett hundra nitton år och födde söner och döttrar.
25 Tera hayyaŋ banda mo Nahor te jiiri zangu nda iway cindi yagga. A na izeyaŋ hay, alboro nda wayboro.
26När Tera var sjuttio år gammal, födde han Abram, Nahor och Haran.
26 Tera mo te jiiri wayye, gaa no a na Abram da Nahor da Haran hay.
27Och detta är berättelsen om Teras släkt. Tera födde Abram, Nahor och Haran. Och Haran födde Lot.
27 Tera baarey neeya: Tera na Abram da Nahor da Haran hay. Haran mo na Lotu hay.
28Och Haran dog hos sin fader Tera i sitt fädernesland, i det kaldeiska Ur.
28 Haran jin ka bu nga baaba Tera se, laabo kaŋ ra i n'a hay, kaŋ ga ti Ur kwaara Kaldancey laabo ra.
29Och Abram och Nahor togo sig hustrur; Abrams hustru hette Sarai, och Nahors hustru hette Milka, dotter till Haran, som var fader till Milka och Jiska.
29 Abram da Nahor mo na wandeyaŋ sambu. Abram wando maa ga ti Saray. Nahor wando mo maa Milka, Haran ize way fo no. Haran no ga ti Milka da Iska mo baaba.
30Men Sarai var ofruktsam och hade inga barn.
30 Amma Saray wo waygunu no, a sinda ize.
31Och Tera tog med sig sin son Abram och sin sonson Lot, Harans son, och sin sonhustru Sarai, som var hans son Abrams hustru; och de drogo tillsammans ut från det kaldeiska Ur på väg till Kanaans land; men när de kommo till Haran, bosatte de sig där.
31 Tera mo na nga izo Abram da nga haama Lotu Haran izo sambu, da nga anzura Saray (sanda nga izo Abram wando nooya). A kond'ey nga banda ka fun Ur Kaldancey laabo ra, zama ngey ma koy Kanaana laabu. I to Haran kwaara, i binde goro noodin.
32Och Teras ålder blev två hundra fem år; därefter dog Tera i Haran.
32 Tera jirbey jiiri zangu hinka nda igu no. Tera bu mo Haran ra.