1Så blevo nu himmelen och jorden fullbordade med hela sin härskara.
1 Yaadin no beene da ganda da ngey jama kulu taka ka ban d'a.
2Och Gud fullbordade på sjunde dagen det verk som han hade gjort; och han vilade på sjunde dagen från allt det verk som han hade gjort.
2 Irikoy na nga goyo kaŋ a te ban zaari iyyanta hane, a fulanzam mo nga goyo kulu kaŋ a te gaa, zaari iyyanta hane.
3Och Gud välsignade den sjunde dagen och helgade den, därför att han på den dagen vilade från allt sitt verk, det som Gud hade gjort, när han skapade.
3 Irikoy na zaari iyyanta din albarkandi, a n'a beerandi mo, zama zaaro din ra no a fulanzam nga goyey kulu gaa, kaŋ a te da wo kaŋ a taka ka ban.
4Detta är berättelsen om den ordning i vilken allt blev till på himmelen och jorden, när de skapades, då när HERREN Gud gjorde jord och himmel.
4 Woone yaŋ no ga ti beene nda ganda baarey, waato kaŋ i n'i taka, waato kaŋ Rabbi Irikoy na beene nda ganda te:
5Då bar jorden ännu ingen buske på marken, och ingen ört hade ännu skjutit upp på marken, ty HERREN Gud hade icke låtit regna på jorden, och ingen människa fanns, som kunde bruka jorden;
5 Tuuri-nya si no ndunnya ra. Subu mana fatta jina, zama Rabbi Irikoy mana naŋ hari ma kaa, zama boro si no kaŋ ga laabo far.
6men en dimma steg upp från jorden och vattnade hela marken.
6 Amma dullu yeeno fo no ga fun ganda ka laabo kulu tayandi.
7Och HERREN Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse.
7 Rabbi Irikoy na alboro te da laabu, a na fundi funsu a niine funey ra. Waato din gaa no albora ciya takahari kaŋ gonda fundi.
8Och HERREN Gud planterade en lustgård i Eden österut och satte däri människan som han hade danat.
8 Woodin banda Rabbi Irikoy na kali fo tilam Eden ra wayna funay haray, a na albora kaŋ a te din daŋ a ra.
9HERREN Gud lät nämligen alla slags träd som voro ljuvliga att se på och goda att äta av växa upp ur marken, och livets träd mitt i lustgården, så ock kunskapens träd på gott och ont.
9 Rabbi Irikoy na tuuri-nya dumi kulu fattandi laabo ra, kaŋ gunayaŋ ga boori, kaŋ yaŋ ŋwaari ga kaan mo. Fundi tuuri-nyaŋo mo fatta Eden kalo bindo ra, da tuuri-nyaŋo kaŋ ga boro no ihanno da ilaalo game ra fayanka.
10Och från Eden gick en flod ut, som vattnade lustgården; sedan delade den sig i fyra grenar.
10 Isa fo fatta Eden ra ka kalo haŋandi, woodin banda a fay kambe taaci.
11Den första heter Pison; det är den som flyter omkring hela landet Havila, där guld finnes,
11 Sintinay wano maa Pison, woodin no ka Habila laabo kulu windi, naŋ kaŋ gonda wura.
12och det landets guld är gott; där finnes ock bdelliumharts och onyxsten.
12 Laabo din wura mo, ihanno no. Noodin gonda bidila da oniks* tondi mo.
13Den andra floden heter Gihon; det är den som flyter omkring hela landet Kus.
13 Isa hinkanta maa Jihon: nga no ka windi-windi Etiyopi laabo kulu ra.
14Den tredje floden heter Hiddekel; det är den som har sitt lopp öster om Assyrien. Den fjärde floden är Frat.
14 Isa hinzanta maa Hiddekel, nga no ga zuru Assiriya laabo se wayna funay haray. Isa taacanta maa Ufratis.
15Så tog nu HERREN Gud mannen och satte honom i Edens lustgård, till att bruka och bevara den.
15 Rabbi Irikoy na bora sambu ka daŋ Eden kalo ra, a m'a far, a ma haggoy d'a mo.
16Och HERREN Gud bjöd mannen och sade: »Av alla andra träd i lustgården må du fritt äta,
16 Rabbi Irikoy na bora no hin sanni ka ne: «Daahir ni ga hin ka ŋwa tuuri-nyaŋey izey gaa.
17men av kunskapens träd på gott och ont skall du icke äta, ty när du äter därav, skall du döden dö.»
17 Amma day ihanno nda ilaalo fayankayaŋ tuuri-nyaŋo, ni ma si ŋwa a gaa, zama zaari kulu kaŋ ni ŋwa woodin gaa, daahir ni ga bu.»
18Och HERREN Gud sade: »Det är icke gott att mannen är allena. Jag vill göra åt honom en hjälp, en sådan som honom höves.»
18 Rabbi Irikoy ne: «Alboro mana hagu nda nga fo goray. Ay ga te a se gaako fo kaŋ ga hagu a se.»
19Och HERREN Gud danade av jord alla markens djur och alla himmelens fåglar, och förde dem fram till mannen för att se huru denne skulle kalla dem; ty såsom mannen kallade var levande varelse, så skulle den heta.
19 Rabbi Irikoy jin ka ganji hamey kulu nda beene curey kulu te da laabu. A kand'ey albora do, nga ma di mate kaŋ no a g'i ce d'a. Haŋ kaŋ albora ne fundikooni kulu se mo, yaadin no a maa go.
20Och mannen gav namn åt alla boskapsdjur, åt fåglarna under himmelen och åt alla markens djur. Men för Adam fann han icke någon hjälp, sådan som honom hövdes.
20 Albora na maa daŋ kwaara almaney, da beene curey, da ganji hamey kaŋ yaŋ go ganjo ra gaa. Amma hala hõ albora se i mana du gaako kaŋ ga hagu a se.
21Då lät HERREN Gud en tung sömn falla på mannen, och när han hade somnat, tog han ut ett av hans revben och fyllde dess plats med kött.
21 Waato din gaa no Rabbi Irikoy na jirbi tiŋo fo taŋ albora gaa, hal a jirbi. A na caraw bir'ize fo kaa albora gaa, ka ye ka nango daabu nda basi.
22Och HERREN Gud byggde en kvinna av revbenet som han hade tagit av mannen, och förde henne fram till mannen.
22 Rabbi Irikoy na wayboro te da caraw biriyo din kaŋ a kaa albora gaa. A kand'a albora do.
23Då sade mannen: »Ja, denna är nu ben av mina ben och kött av mitt kött. Hon skall heta maninna, ty av man är hon tagen.»
23 Waato din no albora ne: «Sohõ woone biri no kaŋ fun ay biriyey ra, basi mo no kaŋ fun ay baso ra. I ga ne a se wayboro, zama alboro gaa no i n'a kaa.»
24Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder och hålla sig till sin hustru, och de skola varda ett kött.
24 Woodin se no alboro ga nga baaba nda nga nya naŋ, ka naagu nga wando gaa, i ga ciya mo gaaham folloŋ.
25Och mannen och hans hustru voro båda nakna och blygdes icke för varandra.
25 Albora da nga wando goro gaa-koonu, haawi mo man'i di.