¹Så ofta Efraim tog till orda, uppstod skräck; högt tronade han i Israel. Men han ådrog sig skuld genom Baal och måste så dö.

¹ Waato da Ifraymu ga salaŋ, i ga jijiri no. A na nga boŋ beerandi Israyla ra, Amma waato kaŋ a na taali te Baal sanno ra, kal a bu.

²Och ännu fortgå de i sin synd; av sitt silver göra de sig gjutna beläten, avgudar efter sitt eget förstånd, alltsammans konstarbetares verk. Till sådana ställa de sina böner; under det att de slakta människor, giva de sin hyllningskyss åt kalvar.

² Sohõ mo i go ga zunubi te ka tonton ka koy jina, I go ga sooguyaŋ himandi yaŋ te ngey boŋ se da ngey nzarfu i fahamay boŋ, Tooruyaŋ nooya. I kulu, goney goyyaŋ no. Borey ga toorey ciine te ka ne: «Borey kaŋ yaŋ ga sarga, i ma handayzey sunsum.»

³Därför skola de bliva lika morgonskyn, lika daggen som tidigt försvinner, lika agnar som blåsa bort ifrån tröskplatsen och lika rök som flyr hän ur ett rökfång.

³ Woodin se no i ga ciya danga susubay ra buuda cine, Danga harandaŋ kaŋ ga tara ka say, Danga karayaŋ gangani ra du kaŋ haw ga dira nd'a, Danga dullu mo kaŋ ga fun dullu fondo ra.

⁴Men jag är HERREN, din Gud, alltsedan du var i Egyptens land; utom mig vet du ej av någon Gud, och ingen annan frälsare finnes än jag.

⁴ Kulu nda yaadin, ay no ga ti Rabbi ni Irikoyo, Za waato kaŋ ni go Misira laabo ra. Ni ma si Irikoy fo bay mo, kala ay, Zama faabako kulu si no, kala ay.

⁵Det var jag som lät mig vårda om dig i öknen, i den brännande torkans land.

⁵ Ay na ni saajaw saajo ra, koogay laabo ra.

⁶Men ju bättre bete de fingo, dess mättare blevo de, och när de voro mätta till fyllest, blevo deras hjärtan högmodiga; och så glömde de mig.

⁶ Mate kaŋ i kuru, yaadin cine no i kungu. Kaŋ i kungu mo i boŋey beeri, Woodin sabbay se no i dinya ay.

⁷Då blev jag mot dem såsom ett lejon; lik en panter lurar jag nu vid vägen.

⁷ Woodin se no ay ga ciya i se danga muusu beeri, Danga mari kaŋ go ga gum fondo me gaa.

⁸Jag kommer över dem såsom en björninna från vilken man har tagit ungarna, jag river sönder deras hjärtans hölje; jag uppslukar dem på stället, lik en lejoninna, lik ett vilddjur som söndersliter dem.

⁸ Danga urs* kaŋ i n'a izey sambu, Yaadin cine no ay g'i kar. Ay g'i gandey kortu kala binayzey gaa, K'i ŋwa mo danga muusu beeri nya cine, Danga mate kaŋ cine ganji hamey g'i tooru-tooru.

⁹Det har blivit ditt fördärv, o Israel, att du satte dig upp mot mig som var din hjälp.

⁹ Ya Israyla, ni halaci! Za kaŋ ni gaaba nda ay, Ay kaŋ ay bumbo no ga ti ni gaakwa.

¹⁰Var är nu din konung, som skulle bereda dig frälsning i alla dina städer? Och var har du dina domare, du som sade: »Låt mig få konung och furstar»?

¹⁰ Man gaa ni bonkoono kaŋ ga ni faaba ni kwaarey kulu ra? Man no ni jine borey mo go, Kaŋ yaŋ ni ne i boŋ: «Ay no bonkooni da mayraykoyyaŋ mo»?

¹¹Ja, en konung skall jag giva dig i min vrede, och i min förgrymmelse skall jag åter taga honom bort.

¹¹ Ay na ni no bonkooni ay futa ra, Ay n'a kaa mo ay futay beero ra.

¹²Efraims missgärning är samlad såsom i en pung, och hans synd är i förvar.

¹² Ifraymu goy laala go kunsumante, A zunubo mo go jisante.

¹³En barnaföderskas vånda skall komma över honom. Han är ett oförnuftigt foster, som icke kommer fram i födseln. när tiden är inne.

¹³ Hay-zaŋay zumbu a boŋ. Nga wo ize aru no kaŋ sinda laakal, Zama alwaato to a ma si tonton ka gay ize fattayaŋo do.

¹⁴Skulle jag förlossa sådana ur dödsrikets våld, köpa dem fria ifrån döden? -- Var har du dina hemsökelser, du död? Var har du din pest, du dödsrike? Ånger må vara fördold för mina ögon.

¹⁴ Ay g'i faaba Alaahara hino gaa. Ay g'i fansa mo buuyaŋ gaa. Ya buuyaŋ, man ni balaawey go? Ya Alaahara, man ni halaciyaŋo go? Barmayyaŋ si no ay do.

¹⁵Bäst han står där frodig bland sina bröder skall en östanvind komma, ett HERRENS väder, som stiger upp från öknen; då skall hans brunn komma på skam och hans källa sina ut. Den vinden rycker bort de skatter han har samlat av alla slags dyrbara håvor.

¹⁵ Baa day kaŋ a izey baa nga nya-izey game ra, Kulu nda yaadin wayna funay hawo ga kaa. Rabbi funsuyaŋo kaŋ ga fun saajo ra nooya. Ifraymu hari-mwa mo, hawo g'a haro haŋ ka ban, A dayo mo ga koogu. A g'a jisiri nd'a jinay hanno kulu ku.

¹⁶ Samariya ga nga alhakko jare. Za kaŋ a murte nga Irikoyo gaa, Takuba g'a borey zeeri. Ibarey g'i attaciriyey mumuru. I g'i wayboro gundekoyey mo kortu.