1Hören detta, I präster, akten härpå, I av Israels hus, och I av konungens hus, lyssnen härtill; ty eder gäller domen. Ty I haven varit en snara för Mispa och ett nät, utbrett på Tabor.
1 Ya araŋ, alfagey, wa maa woone. Ya araŋ, Israyla dumo, wa hangan. Ya bonkoono windo, wa hanga jeeri ka maa, Zama ciiti go kaa araŋ gaa. Zama araŋ ciya hirrimi Mizpa ra, Taaru mo kaŋ i daaru Tabor boŋ,
2Mitt under sitt offrande har man sjunkit allt djupare, men jag skall bliva ett tuktoris för allasammans.
2 Murtantey jisi boro wiyaŋ ra, Amma ay g'i kulu gooji.
3Jag känner Efraim, och Israel är icke fördold för mig. Du Efraim, du har ju nu blivit en sköka, Israel har orenat sig.
3 Ay na Ifraymu bay, Israyla si ay se tugante bo. Zama sohõ, ya nin Ifraymu, ni na kaaruwataray te, Israyla na harram goy te.
4De lägga sig icke vinn om att vända tillbaka till sin Gud, ty en trolöshetens ande bor i deras bröst, och HERREN känna de icke.
4 I muraadey si i naŋ i ma bare ka ye ngey Irikoyo do, Zama kaaruwataray follay go i gaa, I si Rabbi bay mo.
5Men Israels stolthet vittnar emot honom, och Israel och Efraim komma på fall genom sin missgärning; Juda kommer ock på fall jämte dem.
5 Israyla fooma mo go ga seeda a gaa. Woodin sabbay se no Israyla nda Ifraymu harta ngey taali beero do, Yahuda mo harta i banda.
6Om de än med får och fäkreatur gå åstad för att söka HERREN, så finna de honom ändå icke; han har dragit sig undan från dem.
6 I ga konda ngey feeji kurey da ngey haw kurey ka sarga Rabbi ceeciyaŋ se, amma i s'a gar. A na nga boŋ fay d'ey.
7Mot HERREN hava de handlat trolöst, ja, de hava fött barn som icke äro hans. Därför skall nu en nymånadsdag förtära dem, jämte det som de fingo på sin del.
7 I na Rabbi amaana ŋwa, zama i na zina izeyaŋ hay. Sohõ handu folloŋ ra no wongu g'i ŋwa, Hala nda i farey kulu.
8Stöten i basun i Gibea, i trumpet i Rama, blåsen larmsignal i Bet-Aven. Fienden är efter dig, Benjamin!
8 Wa wongu hilli kar Jibeya ra, da kaakaaci mo Rama ra. Wa jinde sambu Bayt-Aben ra ka ne: «Ya Benyamin, ni banda no i go!»
9Efraim skall varda ödelagt på straffets dag; mot Israels stammar kungör jag vad visst är.
9 Ifraymu ga ciya kurmu deeniyaŋ zaaro ra. Israyla kunda se no ay go ga haŋ kaŋ ga tabbat bayrandi.
10Juda furstar hava blivit råmärkflyttares likar; över dem skall jag utgjuta min vrede såsom vatten.
10 Yahuda koyey ciya danga borey kaŋ yaŋ ga hirri seeda ganandi. Ay g'ay futa gusam i boŋ danga hari cine.
11Efraim lider förtryck, och hans rätt våldföres, ty han har tagit sig till att vandra efter tomma stadgar.
11 Ifraymu maa kankami, i n'a naan ciito do haray mo, Zama a anniya nga ma boro lordi gana.
12Därför är jag nu för Efraim såsom mal och för Juda hus såsom röta i benen.
12 Ay mo, ay ga ciya danga kollo Ifraymu se, Danga jombo mo Yahuda dumo se.
13Och Efraim har märkt sin sjukdom och Juda sitt sår; därför har Efraim gått till Assur och sänt bud till Jarebs-konungen. Men denne skall icke kunna hela eder; edert sår skall icke bliva läkt.
13 Saaya kaŋ Ifraymu di nga dooro, Yahuda mo di nga biyo, Kala Ifraymu koy Assiriya ka donton Bonkoono Yareb do, Amma nga wo si hin k'araŋ no baani, A si hin k'araŋ biyey yayandi mo.
14Ty jag skall vara såsom ett lejon mot Efraim och såsom ett ungt lejon mot Juda hus. Själv griper jag mitt rov och går bort därmed; jag släpar det bort utan räddning.
14 Zama ay ga ciya Ifraymu se danga muusu beeri cine, Danga muus'ize mo Yahuda dumo se. Ay no, oho, ay bumbo no, Ay g'i tooru-tooru ka dira. Ay g'i sambu ka kond'ey, Boro kulu si no mo kaŋ g'i kaa kambe.
15Jag vill gå min väg, tillbaka till min boning, till dess att de hava fått lida vad de hava förskyllt och begynna söka mitt ansikte.
15 Ay ga dira ka koy ay nango do, Hala waati kaŋ i ga yadda ka ne ngey na taali te, K'ay moyduma ceeci. I taabiyaŋo ra i g'ay ceeci da anniya.