1Sätt basunen för din mun! »Såsom en örn kommer fienden över HERRENS hus, eftersom de hava överträtt mitt förbund och avfallit från min lag.
1 Ma hilli daŋ ni meyo gaa! Ibara go ga kaa Rabbi windo gaa danga zeeban cine, Zama jama n'ay sappa daaru, i murte mo ay asariya gaa.
2De ropa till mig: »Min Gud! Vi känna dig, vi av Israel.»
2 I g'ay ce ka ne: «Ya ay Irikoyo, iri wo, Israyla, iri na ni bay!»
3Men eftersom Israel har förkastat vad gott är, skall fienden jaga honom.
3 Israyla na haŋ kaŋ ga boori furu, ibarey g'a gaaray mo.
4Själva valde de sig konungar, som icke kommo från mig; de tillsatte furstar, utan att jag fick veta något därom av sitt silver och guld gjorde de sig avgudar, ty det skulle ju förstöras.
4 I na bonkooniyaŋ daŋ, amma ay si a ra. I na koy kaynayaŋ daŋ, amma ay mana bay a gaa. I na tooruyaŋ te ngey boŋ se da ngey nzarfey da ngey wurey mo, hal ay m'i halaci.
5En styggelse är din kalv, Samarien! Min vrede är upptänd mot dessa människor; huru länge skola de kunna undgå straff?
5 Ya Samariya, ay wangu araŋ handayze ka ne: «Ay futa ga koroŋ borey boŋ!» Waati fo no i ga to bine hananyaŋ gaa?
6Från Israel har ju kalven kommit; en konstarbetare har gjort honom, och en gud är han icke. Nej, Samariens kalv skall bliva krossad till smulor.
6 Zama Israyla do no woodin fun, kambe goy-teeri mo no k'a te, Woodin binde manti Irikoy no. Daahir i ga Samariya handayzo bagu-bagu.
7Ty vind så de, och storm skola de skörda. Säd skola de icke få, deras gröda skall icke giva någon föda, och giver den någon, skola främlingar uppsluka den.
7 Za kaŋ i na haw kaŋ ga faaru duma, I ga beene hari haw bambata wi mo. Ntaasu jeeni si no kwaaro gaa, Kwaaro mo si te hamni. Baa a na mo daŋ, yawyaŋ no g'a gon.
8Uppslukad varder Israel! Redan aktas de bland hedningarna såsom ett värdelöst ting.
8 I na Israyla gon! Sohõ i go dumi cindey game ra, Sanda sintili kaŋ boro kulu si ba r'a cine.
9Ty väl hava de dragit åstad upp till Assur, lika vildåsnor som gå sin egen väg, ja, väl vill Efraim köpslå om älskog;
9 Zama i kaaru ka koy Assiriya, Danga ganji farka kaŋ go nga fo, nga hinne. Ifraymu mo na aruyaŋ sufuray.
10men huru de än köpslå bland hedningarna, skall jag dock nu tränga dem tillhopa och låta dem begynna en tid av ringhet, under överkonungens förtryck.
10 Oho, baa i na afooyaŋ sufuray dumi cindey ra, Kulu nda yaadin sohõ ay g'i margu, I ga sintin ka zabu mo bonkooni beero jarawo sabbay se.
11Eftersom Efraim har gjort sig så många altaren till synd, skola ock hans altaren bliva honom till synd.
11 Za kaŋ Ifraymu na sargay feema boobo te zunubi se, Ngey mo, i ciya a se zunubi hari.
12Om jag än skriver mina lagar för honom i tiotusental, så räknas de ju dock för en främlings lagar.
12 Baa kaŋ ay na asariya hantum a se lordi zambar-zambar yaŋ ra, I n'i himandi danga muraadu yawyaŋ no.
13Såsom slaktoffergåvor åt mig offrar man kött som man sedan äter upp; HERREN har intet behag till sådana. Nu kommer han ihåg deras missgärning och hemsöker deras synder; till Egypten skola de få vända tillbaka.
13 Guna, ay nooyaŋ sargayey sanni, i ga ham sarga, I ga ŋwa mo, amma Rabbi si i ta. Sohõ a ga fongu i taalo gaa, K'i gurzugandi i zunubey se. I ga ye ka koy Misira mo.
14Och eftersom Israel har förgätit sin skapare och byggt sig palatser, och eftersom Juda har uppfört så många befästa städer, skall jag sända en eld mot hans städer, och den skall förtära palatsen i dem.
14 Zama Israyla dinya nga Takakwa, A na bonkooni windiyaŋ cina. Yahuda mo na wongu birni boobo te. Amma ay ga danji daŋ a birney gaa kaŋ g'i jidan bisey ŋwa.