1»Sänden åstad de lamm som landets herre bör hava från Sela genom öknen till dottern Sions berg.»
1 Wa feej'izeyaŋ samba laabo maykwa se, _gomni wane yaŋ|_ I ma tun d'ey Sela kaŋ go saajo ra ka koy Sihiyona ize wayo tondo boŋ.
2Och såsom flyktande fåglar, lika skrämda fågelungar komma Moabs döttrar till Arnons vadställen.
2 Zama sanda curoyaŋ kaŋ goono ga te boŋdaray, Sanda fiti kaŋ i say-say, Yaadin cine no Mowab ize wayey ga hima Arnon gooro yawyaŋo do.
3De säga: »Giv oss råd, bliv medlare för oss. Låt din skugga vara såsom natten, nu mitt i middagshettan. Skydda de fördrivna; röj icke de flyktande.
3 I ma ne: «Ma te iri se saaware, ma ciiti dumbu, Ma daŋ ni biyo ma ciya iri se cin himandi zaari bindo ra! Borey kaŋ yaŋ i gaaray, m'i tugu, Boro kaŋ goono ga zuru, ma s'a amaana ŋwa!
4Låt mina fördrivna finna härbärge hos dig, var för Moab ett beskärm mot fördärvaren, till dess att utpressaren ej mer är till och fördärvet får en ände och förtryckarna försvinna bort ur landet.
4 Naŋ Mowab zurantey ma goro ni banda, Ni ma ciya i se tuguyaŋ do hal i ma faaba ka fun halacikwa kamba ra.» Zama toonyante ban, halaciyaŋ gaze, Taamu-taamukwa daray laabo ra.
5Så skall genom eder mildhet eder tron bliva befäst, och på den skall sitta trygg i Davids hydda en furste som far efter vad rätt är och främjar rättfärdighet.»
5 Baakasinay suuji boŋ no karga ga sinji, Ciitiko mo ga goro a boŋ naanay ra Dawda bukka ra. A ga cimi ciiti ceeci, A ga cahã mo nga ma adilitaray goy te.
6Vi hava hört om Moabs högmod, det övermåttan höga, om hans högfärd, högmod och övermod och opålitligheten i hans lösa tal.
6 Iri maa Mowab boŋbeera baaru, Boŋbeeraykoy no gumo hala nd'a boŋbeera d'a fundi beera d'a futa mo. Amma a sanney kulu yaamo no.
7Därför måste nu Moab jämra sig över Moab, hela landet måste jämra sig. Över Kir-Haresets druvkakor måsten I sucka i djup bedrövelse.
7 Woodin sabbay se no Mowab ga kaati nga boŋ se, Borey kulu ga kaati no. Araŋ ga bu baray te Cir-Hareset reyzin takula se, Zama daahir ibare n'i kar ka zeeri.
8Ty Hesbons fält äro förvissnade, så ock Sibmas vinträd, vilkas ädla druvor slogo folkens herrar till marken, vilkas rankor nådde till Jaeser och förirrade sig i öknen, vilkas skott bredde ut sig och gingo över havet.
8 Zama Hesbon farey lakaw, Ngey nda Sibma reyzin tiksey. Reyzin fun-taji hanney na dumi cindey koyey zeeri. Kambey kaa ka to hala Yazer, I yandi kal i koy saaji fimbo ra, I salle mo hal i na teeko daaru.
9Därför gråter jag över Sibmas vinträd, såsom Jaeser gråter; med mina tårar vattnar jag dig, Hesbon, och dig, Eleale. Ty mitt i din sommar och din bärgningstid har ett skördeskri slagit ned.
9 Woodin sabbay se no ay ga hẽ Yazer se, Danga Sibma reyzin tiksey nooya. Ya Hesbon da Eleyale, ay g'araŋ tayandi d'ay mundey, Zama cilili kaŋ ni ga te kaydiya nafa nda ni heemar waate wano kulu boŋ, a ban.
10Glädje och fröjd är nu avbärgad från de bördiga fälten, och i vingårdarna höjes intet glädjerop, höres intet jubel; ingen trampar vin i pressarna, på skördeskriet har jag gjort slut.
10 Ay na bine kaani da farhã kaa fari albarkanta ra. Dooni da farhã kosongu mo si no reyzin kaley ra, Taamuko si no kaŋ ga reyzin taamu-taamu kankamyaŋo do, Ay naŋ reyzin wiyaŋ kosongo ma ban mo.
11Därför klagar mitt hjärta såsom en harpa över Moab, ja, mitt innersta över Kir-Heres.
11 Woodin se no ay bina goono ga hẽ sanda moolo beeri cine Mowab se, Ay bina ga hẽ gumo Cir-Hareset se.
12Ty huru än Moab ävlas att träda upp på offerhöjden och huru han än går in i sin helgedom och beder, så uträttar han intet därmed.
12 A ga ciya mo, waati kaŋ i di kaŋ Mowab na nga boŋ fargandi nga tudey boŋ sududuyaŋ nangey do, Kal a ga kaa nga nangu hananta do ka te adduwa, Amma yaamo no.
13Detta är det ord, som HERREN tillförne talade till Moab.
13 Sanney kaŋ Rabbi ci Mowab boŋ waato jirbey ra din nooya.
14Men nu har HERREN åter talat och sagt: Inom tre år, såsom dagakarlen räknar åren, skall Moab i sin härlighet, med alla sina stora skaror, varda aktad för intet; och vad som bliver kvar skall vara litet och ringa, icke mycket värt.
14 Amma sohõ Rabbi salaŋ ka ne: «Ne ka guna jiiri hinza, danga mate kaŋ goy-ize ga goy lasaabu, Mowab darza ga ye ka ciya donda-caray hari, nga nda nga kunda beero kulu. Borey kaŋ yaŋ ga cindi si baa gumo, hina mo si.»