¹På den tiden skall HERREN med sitt svärd, det hårda, det stora och starka, hemsöka Leviatan, den snabba ormen, och Leviatan, den ringlande ormen, och skall dräpa draken, som ligger i havet.

¹ Han din binde Rabbi ga nga takuba kaana, kaŋ ga warga, kaŋ ga beeri mo sambu. A ga Lebiyatan* ciiti, gondo kaŋ ga zuru, Kaŋ ga ti Lebiyatan din kaŋ ga diraw siiro te. A ga teeku ham bambata din wi.

²På den tiden skall finnas en vingård, rik på vin, och man skall sjunga om den:

² Zaaro din ra Wa doon reyzin nya kali hanna se.

³Jag, HERREN, är dess vaktar, åter och åter vattnar jag den. För att ingen skall skada den, vaktar jag den natt och dag.

³ Ay, Rabbi no g'a kuru. Ay g'a haŋandi waati kulu Ay g'a haggoy cin da zaari zama boro fo ma si hasaraw te a se.

⁴Jag vredgas icke på den; nej, om tistel och törne ville begynna strid, så skulle jag gå löst därpå och bränna upp alltsammans.

⁴ Futay fo si no ay do. Da day tuuri karjikoy da karji nyaŋey goono ga gaaba nda ay wongu ra, Kulu ay g'i taamu-taamu, ay m'i ton sahãadin.

⁵Eller ock måste man söka skydd hos mig och göra fred med mig; ja, fred måste man göra med mig.

⁵ Kala Yakuba ma de ay gaabo gaa, Zama nga ma sabayaŋ ceeci ay gaa. Oho, kal a ma sabayaŋ ceeci ay gaa.

⁶I tider som komma skall Jakob skjuta rötter och Israel grönska och blomstra; jordkretsen skola de uppfylla med sin frukt.

⁶ Jirbey kaŋ ga kaa ra Yakuba ma tilam. Israyla ga boosu ka te zaymi taji ka ndunnya kulu toonandi da tuur'izeyaŋ.

⁷Har man väl plågat dem så, som han plågade deras plågare? Eller dräptes de så, som deras dräpta fiender blevo dräpta?

⁷ Rabbi na Israyla kar sanda mate kaŋ cine a n'a karkoy kar no? Wala mo, a n'a wi wiyaŋo kaŋ dumi a na afooyaŋ wi no?

⁸Nej, väl näpste han folket, när han förkastade och försköt det, väl ryckte han bort det med sin hårda vind, på östanstormens dag;

⁸ Day, waati kaŋ ni n'a gaaray k'a sallama, Ni go ga yanje nd'a no. Rabbi funsuyaŋ korna no a n'i gaaray d'a wayna funay hawo zaaro ra.

⁹men därför kan ock Jakobs missgärning då bliva försonad och deras synds borttagande då giva fullmogen frukt, när alla stenar i deras altaren äro förstörda -- såsom då man krossar sönder kalkstycken -- och när Aseror och solstoder ej mer resas upp.

⁹ Woodin binde, goojiyaŋo no a ga laala yaafa ka kaa Yakuba gaa d'a. Woone mo ga ti a zunubey tuusuyaŋo nafa kulu: D'a na sargay feema tondey kulu ciya sanda naaneeri tondi bagu-bagante yaŋ, Wayboro himandi bundu toorey da wayno himandi waney mo si ye ka goro kayante koyne.

¹⁰Se, den fasta staden ligger öde, den har blivit en folktom plats, övergiven såsom en öken, kalvar gå där i bet och lägra sig där och avbita de kvistar där finnas.

¹⁰ Zama gallu birnikoyo go ga goro nda faaji. Nangoray no kaŋ i naŋ, I n'a furu mo, sanda saaji cine. Noodin no handayze ga kuru, noodin mo no a ga kani, A ma tuuri kambey ŋwa ka ban.

¹¹Och när grenarna äro torra, bryter man av dem, och kvinnor komma och göra upp eld med dem. Ty detta är icke ett folk med förstånd; därför visar deras skapare dem intet förbarmande, och deras danare dem ingen misskund.

¹¹ Da tuuri kambey koogu, Borey g'i ceeri ka kaa. Wayborey ga kaa ka danji funsu nd'ey. Zama jama no kaŋ sinda fahamay. Woodin se no i Teekwa si bakar i se, I Takakwa si gomni kulu cabe i se.

¹²Och det skall ske på den tiden att HERREN anställer en inbärgning, från den strida floden intill Egyptens bäck; och I skolen varda insamlade, en och en, I Israels barn.

¹² A ga ciya mo, han din hane Rabbi ga nga karayaŋo sintin za Ufratis isa gaa, kal a ma koy Misira gooro gaa. Ya araŋ Israyla izey, a g'araŋ margu afo-fo.

¹³Och det skall ske på den tiden att man stöter i en stor basun; och de som hava varit borttappade i Assyriens land och fördrivna till Egyptens land, de skola då komma; och de skola tillbedja HERREN på det heliga berget i Jerusalem.

¹³ A ga ciya mo han din hane, Rabbi ga hilli beeri kar. Darantey kaŋ go Assiriya laabo ra, da furantey kaŋ go Misira laabo ra ga fatta ka kaa ka sududuyaŋ te Rabbi se tondi hananta boŋ Urusalima ra.