1Hören nu, I rike: Gråten och jämren eder över det elände som skall komma över eder.
1 Ya araŋ arzakantey, wa maa: wa hẽ ka kaati masiibey kaŋ ga kaa araŋ gaa sabbay se.
2Eder rikedom multnar bort, och edra kläder frätas sönder av mal;
2 Araŋ arzakey halaci, araŋ bankaarayey mo, kollo n'i ŋwa.
3edert guld och silver förrostar, och rosten därpå skall vara eder till ett vittnesbörd och skall såsom en eld förtära edert kött. I haven samlat eder skatter i de yttersta dagarna.
3 Araŋ wura nd'araŋ nzarfo mo hay. I hayyaŋo mo ga goro seeda araŋ boŋ k'araŋ gaahamey ŋwa danga danji cine. Araŋ n'araŋ arzakey jisi zaari banantey ra.
4Se, den lön I haven förhållit arbetarna som hava avbärgat edra åkrar, den ropar över eder, och skördemännens rop hava kommit fram till Herren Sebaots öron.
4 Guna, alhakkey kaŋ araŋ zamba kaŋ araŋ wangu ka no goy-teerey kaŋ n'araŋ farey wi se, i goono ga jinde sambu. Fari wiikoy hẽeno mo furo Rabbi Kundeykoyo hangey ra.
5I haven levat i kräslighet på jorden och gjort eder goda dagar; I haven gött eder av hjärtans lust »på eder slaktedag».
5 Araŋ n'araŋ waate ŋwa ndunnya boŋ, araŋ goro kaani ra, araŋ na harram ŋwa ka naasu wiyaŋ zaaro se.
6I haven dömt den rättfärdige skyldig och haven dräpt honom; han står eder icke emot.
6 Araŋ na boro adili ciiti ka zeeri k'a wi mo, a mana wangu araŋ se mo.
7Så biden nu tåligt, mina bröder, intill Herrens tillkommelse. I sen huru åkermannen väntar på jordens dyrbara frukt och tåligt bidar efter den, till dess att den har fått höstregn och vårregn.
7 Araŋ ma suuru binde, ay nya-izey, hala Rabbi ma kaa. Guna mate kaŋ cine farko ga nga laabu nafa albarkanta batu. A ga suuru a se hal a ma du hari, sintina da banda waney mo.
8Ja, biden ock I tåligt, och styrken edra hjärtan; ty Herrens tillkommelse är nära.
8 Araŋ mo, kal araŋ ma suuru. Araŋ m'araŋ biney daahirandi, zama Rabbi kaayaŋo maan.
9Sucken icke mot varandra, mina bröder, på det att I icke mån bliva dömda. Se, domaren står för dörren.
9 Ay nya-izey, araŋ ma si care jance zama i ma si araŋ ciiti. Guna, Ciitikwa goono ga kay fu meyo gaa.
10Mina bröder, tagen profeterna, som talade i Herrens namn, till edert föredöme i att uthärda lidande och visa tålamod.
10 Ay nya-izey, araŋ ma fongu nda annabey* kaŋ salaŋ Rabbi maa ra. Araŋ m'i dondon ka suuru taabi ra danga mate kaŋ cine i te.
11Vi prisa ju dem saliga, som hava varit ståndaktiga. Om Jobs ståndaktighet haven I hört, och I haven sett vilken utgång Herren beredde; ty Herren är nåderik och barmhärtig.
11 Guna, iri ga ne borey kaŋ suuru se albarkanteyaŋ. Araŋ maa Ayuba suuro baaro. Araŋ di haŋ kaŋ Rabbi te a se kokor banda mo, za kaŋ Rabbi to da bakaraw da suuji.
12Men framför allt, mina bröder, svärjen icke, varken vid himmelen eller vid jorden, ej heller vid något annat, utan låten edert »ja» vara »ja», och edert »nej» vara »nej», så att I icke hemfallen under dom.
12 Amma hay kulu jine, ay nya-izey, araŋ ma si ze. Wa si ze da beene, wala da ganda, wala da zeyaŋ kulu dumi. Amma araŋ «Oho» ma goro Oho, araŋ «Hã'a» ma goro Hã'a mo, zama araŋ ma si kaŋ ciiti ra.
13Får någon bland eder utstå lidande, så må han bedja.
13 Boro fo go no araŋ game ra kaŋ goono ga taabi, wala? To! A ma te adduwa. Boro fo go no kaŋ bine ga kaan, wala? To! A ma saabuyaŋ baytu te.
14Är någon glad, så må han sjunga lovsånger. Är någon bland eder sjuk, må han då kalla till sig församlingens äldste; och dessa må bedja över honom och i Herrens namn smörja honom med olja.
14 Boro fo go no araŋ game ra kaŋ jante, wala? To! A ma Almasihu marga arkusey* ce, i ma adduwa te a se ka ji soogu a boŋ Rabbi maa ra.
15Och trons bön skall hjälpa den sjuke, och Herren skall låta honom stå upp igen; och om han har begått synder, skall detta bliva honom förlåtet.
15 Adduwa din kaŋ i te cimbeeri ra ga jantekomo faaba, Rabbi mo g'a tunandi. D'a na zunubi te mo, Irikoy g'a yaafa a se.
16Bekännen alltså edra synder för varandra, och bedjen för varandra, på det att I mån bliva botade. Mycket förmår en rättfärdig mans bön, när den bedes med kraft.
16 Yaadin gaa araŋ m'araŋ zunubey ci care se. Araŋ ma te care se adduwa, zama araŋ ma du baani. Adilante adduwa gonda dabari gumo, a ga to mo.
17Elias var en människa, med samma natur som vi. Han bad en bön att det icke skulle regna, och det regnade icke på jorden under tre år och sex månader;
17 Iliya ya boro no kaŋ gonda takayaŋ sanda iri wano cine. A te adduwa da anniya hari ma si kaŋ, haro mana kaŋ laabo boŋ mo jiiri hinza nda handu iddu.
18åter bad han, och då gav himmelen regn, och jorden bar sin frukt.
18 A ye ka te adduwa koyne, beena te hari, laabo mo na nga albarka hay.
19Mina bröder, om någon bland eder har farit vilse från sanningen, och någon omvänder honom,
19 Ay nya-izey, d'araŋ ra boro fo kamba cimi gaa, nga no, boro fo n'a bare ka ye cimo do haray,
20så mån I veta att den som omvänder en syndare från hans villoväg, han frälsar hans själ från döden och överskyler en myckenhet av synder.
20 wa woone bay: boro kaŋ ga zunubikooni bare ka ye nga fonda ra kaŋ gaa a kamba, a g'a fundo faaba buuyaŋ gaa ka zunubi boobo daabu a se mo.