1Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
1 Rabbi sanno kaa ay do koyne ka ne:
2Du skall icke taga dig någon hustru eller skaffa dig några söner och döttrar på denna plats.
2 Ni si hiiji, ni si du ize aru wala ize way mo nangu woone wo ra.
3Ty så säger HERREN om de söner och döttrar som bliva I födda på denna plats, och om mödrarna som hava fött dem, och om fäderna som hava avlat dem i detta land:
3 Zama yaa no Rabbi ci ize arey da ize wayey kaŋ i ga hay neewo boŋ, d'i nyaŋey kaŋ yaŋ g'i hay, d'i baabey kaŋ yaŋ g'i hay boŋ mo laabu woone ra:
4Av svåra sjukdomar skola de dö; man skall icke hålla dödsklagan efter dem eller begrava dem, utan de skola bliva gödsel på marken. Och genom svärd och hunger skola de förgås, och deras döda kroppar skola bliva mat åt himmelens fåglar och markens djur. I
4 I ga bu da balaaw buuyaŋ. Boro kulu si bu baray te i se, i s'i fiji mo. I ga hima sanda birji laabo boŋ. Takuba nda haray g'i ŋwa ka ban. I buukoy ga ciya beene curey da ganji hamey se ŋwaari.
5Ty så säger HERREN: Du skall icke gå in i något sorgehus och icke begiva dig åstad för att hålla dödsklagan, ej heller ömka dem; ty jag har tagit bort min frid ifrån detta folk, säger HERREN, ja, min nåd och barmhärtighet.
5 Zama yaa no Rabbi ci: Ma si furo bu baray windi ra, ma si koy mo zama ni ma hẽ se, wala ni m'i kunfa se. Zama ay n'ay laakal kana ta dumo wo gaa, nga nd'ay baakasinay suujo d'ay bakaraw mo. Yaadin no Rabbi ci.
6Och både stora och små skola dö i detta land, utan att bliva begravna; och man skall icke hålla dödsklagan efter dem, och ingen skall för deras skull rista märken på sig eller raka sitt huvud.
6 Boro beerey da ikayney kulu ga bu laabo wo ra. Boro kulu s'i fiji, i si bu baray wala gaaham kottu-kottu yaŋ, wala koosu ka windi yaŋ te i se mo.
7Man skall icke bryta bröd åt någon, för att trösta honom i sorgen efter en död, och icke giva någon tröstebägaren att dricka, när han har förlorat fader eller moder.
7 Borey si bu baray ŋwaari ŋwa i sabbay se, sanda i ma buukoy se yaamaryaŋ te nooya. I si i no yaamaryaŋ haŋ-gaasiya i ma haŋ mo, baa boro baaba wala boro nya sabbay se.
8Och i gästabudshus skall du icke heller gå in för att sitta med dem och äta och dricka.
8 Ma si furo batu windi ra zama nin d'ey ma goro care banda, ni ma ŋwa ka haŋ sabbay se.
9Ty så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Se, inför edra ögon, och medan I ännu leven, skall jag på denna plats göra slut på fröjderop och glädjerop, på rop för brudgum och rop för brud. I
9 Zama yaa no Rabbi Kundeykoyo, Israyla Irikoyo ci: A go, nango wo ra, araŋ moy jine, d'araŋ jirbey ra mo, ay ga naŋ ndunnya kaani maayaŋ jinde, da farhã jinde, da arhiiji nda wayhiiji jinde ma ban.
10När du nu förkunnar alla dessa ord för detta folk och de då fråga dig: »Varför har HERREN uttalat över oss all denna stora olycka? Och vari består den missgärning och synd som vi hava begått mot HERREN, vår Gud?»,
10 A ga ciya mo, saaya kaŋ cine ni na sanney wo kulu cabe borey wo se, ngey mo ga ni hã ka ne: «Ifo se no Rabbi na masiiba bambatey wo kulu ci iri boŋ?» wala i ma ne: «Ifo ga ti taalo kaŋ iri te? Ifo mo no ga ti iri zunubey kaŋ iri te Rabbi iri Irikoyo se?»
11då skall du svara dem: »Jo, edra fäder övergåvo mig, säger HERREN, och följde efter andra gudar och tjänade och tillbådo dem; ja, mig övergåvo de och höllo icke min lag.
11 Kala ni ma ne i se: Yaa no Rabbi ci: Zama araŋ kaayey n'ay furu, i na de-koy fooyaŋ ceeci, i may i se, i sududu i se mo. Amma ay wo, i n'ay furu, i man'ay asariya haggoy mo.
12Och I själva haven gjort ännu mer ont, än edra fäder gjorde; ty se, I vandren var och en efter sitt onda hjärtas hårdhet, och I viljen icke höra mig.
12 Araŋ mo, araŋ jaase araŋ kaayey laala goy teeyaŋ, zama a go, araŋ boro fo kulu, araŋ goono ga dira no araŋ hanga sanday laalakoyo banda, hal araŋ si hangan ka maa ay se.
13Därför skall jag ock slunga eder bort ur detta land, till ett land son varken I eller edra fäder haven känt, och där Skolen I få tjäna andra gudar både dag och natt; ty jag skall icke hava någon misskund med eder.»
13 Woodin se no ay g'araŋ kaa laabo wo ra k'araŋ catu laabu fo kaŋ araŋ wala araŋ kaayey mana bay ra. Noodin no araŋ ga may de-koy fooyaŋ se cin da zaari, noodin mo ay si gomni cabe araŋ se bo, baa kayna.
14Se, därför skola dagar komma, säger HERREN, då man icke mer skall säga: »Så sant HERREN lever, han som har fört Israels barn upp ur Egyptens land»,
14 Yaa no Rabbi ci: Woodin se binde a go, jirbiyaŋ goono ga kaa kaŋ boro si ye ka ne: «Ay ga ze da Rabbi fundikoono, nga kaŋ na Israyla izey fattandi Misira laabo ra.»
15utan: »Så sant HERREN lever, han som har fört Israels barn upp ur nordlandet, och ur alla andra länder till vilka han hade drivit dem bort.» Ty jag skall föra dem tillbaka till deras land, det som jag gav åt deras fäder.
15 Amma a ga ne: «Ay ga ze da Rabbi fundikoono, nga kaŋ fun da Israyla izey azawa kambe laabo, da laabey kulu ra mo, nangey kaŋ a n'i gaaray ka kond'ey.» Zama ay ga ye ka kand'ey ngey laabo ra, wo kaŋ ay no i kaayey se.
16Se, jag skall sända bud efter många fiskare, säger HERREN, och de skola fiska upp dem; och sedan skall jag sända bud efter många jägare, och de skola jaga dem ned från alla berg och alla höjder och ut ur stenklyftorna.
16 Yaa no Rabbi ci: A go, ay ga donton i ma tamko boobo ce kaŋ ga borey di sanda mate kaŋ boro ga hari ham di cine. Woodin banda mo ay ga naŋ i ma kol'ize boobo ce. I g'i koli ka kaa tondi kuuku fo-fo kulu boŋ, da tudu kulu boŋ, da tondi guusey ra mo.
17Ty mina ögon äro riktade på alla deras vägar; de kunna icke gömma sig för mitt ansikte och deras missgärning är icke fördold för mina ögon.
17 Zama ay moy goono ga laakal d'i muraadey kulu. Manti tugante no i go ay se bo, i goy laaley mo si daabante ay moy se.
18Och först skall jag i dubbelt mått vedergälla dem för deras missgärning och synd, för att de hava oskärat mitt land, i det att de hava uppfyllt min arvedel med sina styggeliga och skändliga avgudars döda kroppar.
18 Sintina day ay ga bana i gaa labu-care i goy laaley d'i zunubey se, za kaŋ i n'ay laabo ziibandi. I n'ay wane baa mo toonandi nda ngey tooru himandey da ngey fanta harey mo.
19HERRE, du min starkhet och mitt värn, du min tillflykt på nödens dag, till dig skola hedningarna komma från jordens ändar och skola säga: »Allenast lögn hava våra fäder fått i arv. fåfängliga avgudar, av vilka ingen kan hjälpa.
19 «Ya Rabbi, ay gaabo, d'ay wongu fu beero, D'ay tuguyaŋo do mo taabi zaari ra! Za ndunnya hirro me gaa no dumi cindey ga fun ka kaa ni do ka ne: ‹Iri kaayey mana hay kulu tubu kala tangari, Da hari yaamo yaŋ, da haŋ kaŋ ra nafa si.
20Kan väl en människa göra sig gudar? Nej, de gudarna äro inga gudar.
20 Boro ga de-koyyaŋ te nga boŋ se no? A binde, i manti irikoyyaŋ no!› »
21Därför vill jag nu denna gång låta dem förnimma det, jag vill låta dem känna min hand och min makt, för att de må veta att mitt namn är HERREN.
21 Woodin se binde, hiino wo ay g'i bayrandi nd'ay kambe gaabo d'ay hino mo. I ga bay mo kaŋ ay maa ga ti Rabbi.