1I Us' land levde en man som hette Job; han var en ostrafflig och redlig man, som fruktade Gud och flydde det onda.
1 Waato boro fo go no Uz laabo ra kaŋ maa ga ti Ayuba. Bora din binde toonante no, adilitaraykoy no, a ga humburu Irikoy ka banda bare ilaalo gaa mo.
2Åt honom föddes sju söner och tre döttrar;
2 A gonda ize alboro iyye da wayboro hinza.
3och han ägde sju tusen får, tre tusen kameler, fem hundra par oxar och fem hundra åsninnor, därtill tjänare i stor mängd. Så var denne man mäktigare än någon annan i Österlandet.
3 Alman do haray mo a gonda feeji zambar iyye, da yo zambar hinza, da haw zambar fo, da farka nya zangu gu, da almayaali boobo gumo, hala mo zaati bora din bisa wayna funay izey kulu beeray.
4Och hans söner hade för sed att gå åstad och hålla gästabud, den ena dagen i den enes hus, den andra dagen i den andres; de sände då och inbjödo sina tre systrar att äta och dricka tillsammans med dem.
4 A ize arey mo ga gana ka batu te ngey afo-fo kulu kwaara, afo kulu nda nga zaaro. I ga donton mo ka ngey wayme hinza ce ngey mo ma kaa ka ŋwa ka haŋ ngey banda.
5När så en omgång av gästabudsdagar var till ända, sände Job efter dem för att helga dem; bittida om morgonen offrade han då ett brännoffer för var och en av dem. Ty Job tänkte »Kanhända hava mina barn syndat och i sina hjärtan talat förgripligt om Gud». Så gjorde Job för var gång.
5 Waati kaŋ i bato jirbey windi ka kaa ka to binde, Ayuba ga samba i m'i hanandi. A ga tun za susubay da hinay ka sargay kaŋ ga ton yaŋ te i afo kulu se. Zama Ayuba ne: «Hambara ay izey na zunubi te ka Irikoy wow ngey biney ra.» Ayuba doona ka woodin te, a mana fappe.
6Men nu hände sig en dag att Guds söner kommo och trädde fram inför HERREN, och Åklagaren kom också med bland dem.
6 Han fo Irikoy izey, _malaykayaŋ* no|_ kaa zama ngey ma bangay Rabbi jine. Saytan* mo kaa i banda.
7Då frågade HERREN Åklagaren: »Varifrån kommer du?» Åklagaren svarade HERREN och sade: »Från en vandring utöver jorden och från en färd omkring på den.»
7 Kala Rabbi ne Saytan se: «Man gaa no ni fun?» Saytan tu Rabbi se ka ne: «Ay fun bar-bareyaŋ ndunnya ra, d'a ra koy-da-ye mo.»
8Då sade HERREN till Åklagaren: »Har du givit akt på min tjänare Job? Ty på jorden finnes icke hans like i ostrafflighet och redlighet, ingen som så fruktar Gud och flyr det onda.»
8 Kala Rabbi ne Saytan se: «D'a-ta day, ni ga faham d'ay tamo din Ayuba? A himandi kulu si no ndunnya ra. Toonante no, adilitaraykoy no, kaŋ ga humburu Irikoy ka banda bare ilaalo gaa mo.»
9Åklagaren svarade HERREN och sade: »Är det då för intet som Job fruktar Gud?
9 Saytan binde tu Rabbi se ka ne: «E day! Yaamo no kaŋ Ayuba ga humburu Irikoy, wala?
10Du har ju på allt sätt beskärmat honom och hans hus och allt vad han äger; du har välsignat hans händers verk, och hans boskapshjordar hava utbrett sig i landet.
10 Manti ni n'a kali nda sinkita, nga nda nga windo kulu, hala nda hay kulu kaŋ go a se kuray kulu? Ni n'a kambe goyey mo albarkandi, a almaney mo tonton laabo ra.
11Man räck ut din hand och kom vid detta allt som han äger; förvisso skall han då mitt i ansiktet tala förgripliga ord mot dig.»
11 Sohõ day kala ni ma ni kambe salle ka hay fo kulu kaŋ ga ti a wane ham, ni ga di a ga ni wow ni jine!»
12HERREN sade till Åklagaren: »Välan, allt vad han äger vare givet i din hand; allenast mot honom själv må du icke räcka ut din hand.» Så gick Åklagaren bort ifrån HERRENS ansikte.
12 Rabbi ne Saytan se: «Guna, hay kulu kaŋ go a se, i go ni kambe ra. Amma nga bumbo wo, ma si kambe dake a boŋ.» Saytan binde fatta ka fun Rabbi jine.
13När nu en dag hans söner och döttrar höllo måltid och drucko vin i den äldste broderns hus,
13 Han fo binde Ayuba ize alborey da wayborey kulu goono ga ŋwa ka duvan* haŋ ngey beere beero kwaara,
14Kom en budbärare till Job och sade: »Oxarna gingo för plogen, och åsninnorna betade därbredvid;
14 kala diya fo kaa Ayuba do ka ne: «Hawey goono ga far, farkayey mo goono ga kuru i jarga,
15då föllo sabéerna in och rövade bort dem, och folket slogo de med svärdsegg. Jag var den ende som kom undan, för att jag skulle underrätta dig därom.»
15 kala Sabeyancey kaa ka kaŋ i boŋ k'i di ka kond'ey. Oho, hala i na goy-izey wi nda takuba, ay hinne mo no ka du ka yana ka kaa ka ci ni se sohõ.»
16Medan denne ännu talade, kom åter en och sade: »Guds eld föll ifrån himmelen och slog ned bland småboskapen och folket och förtärde dem. Jag var den ende som kom undan, för att jag skulle underrätta dig därom.»
16 A go sanno ra yaadin kal afo mo kaa ka ne: «Irikoy danjo fun beene ka kaŋ feejey boŋ k'i ŋwa. A na goy-izey mo ŋwa ka ban. Ay hinne mo no ka du ka yana ka kaa ka ci ni se sohõ.»
17Medan denne ännu talade, kom åter en och sade: Kaldéerna ställde upp sitt manskap i tre hopar och föllo så över kamelerna och rövade bort dem, och folket slogo de med svärdsegg. Jag var den ende som kom undan, för att jag skulle underrätta dig därom.»
17 Woodin mo go sanno ra, kal afo mo kaa ka ne: «Kaldancey te sata kanandi hinza ka zurandi ka kaa ka yoy di ka kond'ey. Oho, hal i na goy-izey mo wi nda takuba. Ay hinne mo no ka du ka yana ka kaa ka ci ni se sohõ.»
18Under det att denne ännu talade, kom åter en annan och sade: Dina söner och döttrar höllo måltid och drucko vin i den äldste broderns hus;
18 Woodin go sanno ra, kal afo mo kaa. Nga mo ne: «Ni ize alborey da wayborey goono ga ŋwa ka duvan haŋ ngey beere beero windo ra.
19då kom en stark storm fram över öknen och tog tag i husets fyra hörn, och det föll omkull över folket, så att de förgingos. Jag var den ende som kom undan, för att jag skulle underrätta dig därom.»
19 Kala alma haw beeri fo fun taasi beero boŋ haray ka kaa ka fuwo lokoto taaca kulu kar. Fuwo binde kaŋ ni izey boŋ hal i bu. Ay hinne mo no ka du ka yana ka kaa ka ci ni se.»
20Då stod Job upp och rev sönder sin mantel och skar av håret på sitt huvud. Och han föll ned till jorden och tillbad
20 Ayuba binde tun ka nga kwaayo tooru-tooru. A na nga boŋo mo cabu ka ye ganda ka sududu.
21och sade: »Naken kom jag ur min moders liv, och naken skall jag vända åter dit; HERREN gav, och HERREN tog. Lovat vare HERRENS namn!»
21 A ne: «Koonu no ay fun ay nyaŋo gunda ra, koonu mo no ay ga dira. Rabbi no ka no, Rabbi no ka ta, i ma Rabbi maa sifa!»
22Vid allt detta syndade Job icke och talade intet lasteligt mot Gud.
22 Woodin kulu ra Ayuba mana zunubi te, a mana harta mo ka Irikoy wow.