1Men Israels barn gjorde åter vad ont var i HERRENS ögon, när Ehud var död.
1 Amma Israyla izey ye ka goy laalo te koyne Rabbi diyaŋ gaa, Ehud buuyaŋo banda.
2Då sålde HERREN dem i Jabins hand, den kananeiske konungens, som regerade i Hasor. Hans härhövitsman var Sisera, och denne bodde i Haroset-Haggoim.
2 Rabbi mo n'i neera Kanaana bonkoono Yaban kaŋ ga may Hazor ra se. A wongu marga jine bora ga ti Sisera. A goono ga goro mo Haroset, noodin dumi fo do.
3Och Israels barn ropade till HERREN; ty han hade nio hundra stridsvagnar av järn, och han förtryckte Israels barn våldsamt i tjugu år.
3 Kala Israyla izey hẽ Rabbi gaa, zama bonkoono din gonda wongu guuru torko zangu yagga. Jiiri waranka timmante no a na Israyla izey kaynandi gumo.
4Men Debora, en profetissa, Lappidots hustru, var på den tiden domarinna i Israel.
4 Debora, wayboro annabitaraykoy, Lappidot wande, nga no goono ga ciiti te Israyla se alwaato din.
5Hon plägade sitta under Deborapalmen, mellan Rama och Betel i Efraims bergsbygd, och Israels barn drogo ditupp till henne, for att hon skulle skipa rätt.
5 A goono ga goro Debora teenay nyaŋo cire, Rama da Betel game ra, Ifraymu tondey laabo ra. Israyla izey binde ga kaa a do ciitiyaŋ se.
6Hon sände nu och lät kalla till sig Barak, Abinoams son, från Kedes i Naftali, och sade till honom: »Se, HERREN, Israels Gud, bjuder: Drag åstad upp på berget Tabor och tag med dig tio tusen man av Naftali barn och Sebulons barn.
6 Waybora binde donton ka Barak, Abinowam izo ce, kaŋ go Kedes-Naftali. Waybora ne a se: «Rabbi, Israyla Irikoyo lordi ka ne: ‹Koy ka candi Tabor tondo do haray. Ma boro zambar way sambu Naftali izey da Zabluna izey ra.
7Ty jag vill draga Sisera, Jabins härhövitsman, med hans vagnar och skaror, till dig vid bäcken Kison och giva honom i din hand.»
7 Ay mo ga Sisera candi ka kande ni do, nga kaŋ ci Yaban wongu bonkoono, a ma kaa Cison gooro do, nga nda nga torkey da nga kunda. Ay g'a daŋ ni kambe ra mo.› »
8Barak sade till henne: »Om du går med mig, så går jag, men om du icke går med mig, så går icke heller jag.»
8 Barak mo ne waybora se: «Da ni ga koy ay banda, ay ga koy; amma da ni si koy ay banda, kulu ay si koy.»
9Då svarade hon: »Ja, jag skall gå med dig; dock skall äran då icke bliva din på den väg du nu går, utan HERREN skall sälja Sisera i en kvinnas hand.» Så stod Debora upp och gick med Barak till Kedes.
9 Waybora mo ne: «Haciika, ay ga koy ni banda, amma diraw woone kaŋ ni ga ba ka te, a darza manti ni wane no, zama Rabbi ga Sisera neera ka daŋ wayboro fo kambe ra.» Debora binde tun ka koy Barak banda hala Kedes.
10Då bådade Barak upp Sebulon och Naftali till Kedes, och tio tusen man följde honom ditupp; Debora gick ock ditupp med honom.
10 Barak mo na Naftali da Zabluna ce i ma margu Kedes. Kala boro zambar way n'a gana. Debora mo kaaru ka koy a banda.
11Men kainéen Heber hade skilt sig från de övriga kainéerna, Hobabs, Moses svärfaders, barn; och han hade sina tältplatser ända till terebinten i Saannim vid Kedes.
11 Amma Heber, Keni boro, nga wo jin ka nga boŋ fay waani ka fun Keni borey gaa, danga Hobab, Musa anzura izey. A na nga kuuru-fuwo sinji hala Zaanannim shen* tuuro jarga, kaŋ go Kedes jarga.
12Och man berättade för Sisera att Barak, Abinoams son, hade dragit upp på berget Tabor.
12 I ci Sisera se ka ne: «Abinowam izo Barak kaaru ka koy Tabor tondo do haray.»
13Då bådade Sisera upp alla sina stridsvagnar, nio hundra vagnar av järn, därtill ock allt folk han hade, att draga från Haroset-Haggoim till bäcken Kison.
13 Sisera binde na nga wongu torkey kulu margu, danga guuru torko zangu yagga cine no, da borey kulu kaŋ yaŋ go a banda, za Haroset dumi cindey wano gaa kal a koy hala Cison isa gaa.
14Men Debora sade till Barak: »Stå upp, ty detta är den dag på vilken HERREN har givit Sisera i din hand; se, HERREN har dragit ut framför dig.» Så drog då Barak ned från berget Tabor, och tio tusen man följde honom.
14 Debora ne Barak se: «Tun! zama zaari woone ga ti zaaro kaŋ Rabbi na Sisera daŋ ni kamba ra. Manti Rabbi jin ka fatta ka koy ni jine?» Woodin se no Barak mo zumbu Tabor tondo boŋ da boro zambar wayo kaŋ go a banda.
15Och HERREN sände förvirring över Sisera och alla hans vagnar och hela hans här, så att de veko tillbaka för Baraks svärd; och Sisera steg ned från sin vagn och flydde till fots.
15 Rabbi mo na Sisera da nga torkey da kunda wongu marga kulu say da takuba Barak jine. Sisera mo zumbu nga torka boŋ ka zuru ce gaa.
16Och Barak jagade efter vagnarna och hären ända till Haroset-Haggoim. Och hela Siseras här föll för svärdsegg; icke en enda kom undan.
16 Amma Barak na torkey gana da wongu marga ka koy to hala Haroset, dumi cindey wano ra. Sisera wongu marga kulu, takuba n'a zeeri. Baa boro folloŋ mana du ka yana.
17Men Sisera hade under flykten styrt sina steg till Jaels, kainéen Hebers hustrus, tält; ty vänskap rådde mellan Jabin, konungen i Hasor, och kainéen Hebers hus.
17 Amma Sisera wo, ce gaa no a di ka zuru kal a koy Heber, Keni bora wande Yayel kuuru-fuwo do. Zama Hazor bonkoono Yabin da Keni bora Heber windo, amaana go i game ra.
18Då gick Jael ut emot Sisera och sade till honom: »Kom in, min herre, kom in till mig, frukta intet.» Så gick han då in till henne i tältet, och hon höljde över honom med ett täcke.
18 Yayel binde tun nga ma Sisera kubay. Yayel ne Sisera se: «Ya ay koyo, kamba ka kaa neewo. Ma gana ka kaa ay do, ma si humburu.» Sisera binde gana noodin, a furo Yayel do kuuru-fuwo ra. Yayel na kunta daŋ ka Sisera daabu.
19Och han sade till henne: »Giv mig litet vatten att dricka, ty jag är törstig.» Då öppnade hon mjölk- kärlet och gav honom att dricka och höljde sedan åter över honom.
19 A ne Yayel se: «Ay ga ni ŋwaaray, m'ay no hari kayna ay ma haŋ, zama ay goono ga maa jaw.» Kala Yayel na wa mooro humbur me feeri ka dooru ka no Sisera se. A haŋ, ka ye ka daabu.
20Och han sade till henne: »Ställ dig vid ingången till tältet; och kommer någon och frågar dig om någon är här, så svara nej.»
20 Sisera ne a se: «Ma kay kuuru-fuwo me gaa. Da alboro fo kaa ka ni hã mo, ka ne: ‹D'a ta day, boro fo go ne?› ni ma ne: ‹Abada.› »
21Men Jael, Hebers hustru, grep en tältplugg och tog en hammare i sin hand, gick därefter sakta in till honom och slog pluggen genom tinningen på honom, så att den gick ned i marken. Så dödades han, där han låg försänkt i tung sömn, medtagen av trötthet.
21 Kala Heber wando Yayel na kuuru-fu lolo fo da ndarka sambu nga kambe ra, ka koy moso-moso. A na lola daŋ k'a kar kal a koy ganda Sisera boŋo ra, zama jirbi tiŋo no k'a sambu. Sisera binde bu.
22I samma stund kom Barak jagande efter Sisera; då gick Jael ut emot honom och sade till honom: »Kom hit, så skall jag visa dig den man som du söker.» När han då gick in till henne, fick han se Sisera ligga död där, med tältpluggen genom tinningen.
22 A go mo, saaya kaŋ cine Barak goono ga Sisera ce gana, kala Yayel fatta k'a kubay. A ne Barak se: «Kaa, ya ni cabe bora kaŋ ni goono ga ceeci.» Barak binde kaa a do. Kala a di Sisera go ga kani buuko, kuuru fu lola go ga sinji boŋo ra.
23Så lät Gud på den dagen Jabin, konungen i Kanaan, bliva kuvad av Israels barn.
23 Yaadin cine no Irikoy na Yabin, Kanaana bonkoono ye Israyla izey mayray cire nd'a han din, zaari woodin ra.
24Och Israels barns hand vilade allt tyngre på Jabin, konungen i Kanaan; och till slut förgjorde de Jabin, konungen i Kanaan.
24 Israyla izey kambe soobay ka te zaama Kanaana koyo Yabin boŋ ka tonton, kal i na Kanaana koyo Yabin leemun ka ban.