Svenska 1917

Zarma

Leviticus

17

1Och HERREN talade till Mose och sade:
1 Rabbi salaŋ Musa se ka ne:
2Tala till Aron och hans söner och alla Israels barn och säg till dem Detta är vad HERREN har bjudit och sagt:
2 «Ni ma salaŋ Haruna nda nga izey se, da Israyla izey kulu se mo, ma ci i se ka ne: Wa maa sanno kaŋ Rabbi ci:
3Om någon av Israels hus, i lägret eller utanför lägret, slaktar ett fäkreatur eller ett lamm eller en get,
3 Israyla izey ra alboro kulu kaŋ na yeeji wi, wala feeji, wala hincin, d'a n'a wi gata ra wala gata banda,
4utan att föra fram djuret till uppenbarelsetältets ingång för att frambära det såsom en offergåva åt HERREN framför HERRENS tabernakel, så skall detta tillräknas den mannen såsom blodskuld, ty blod har han utgjutit, och den mannen skall utrotas ur sitt folk.
4 amma a mana kand'a kubayyaŋ hukumo meyo gaa ka salle sargay Rabbi se, nga Irikoyo nangora jine -- i ga kuri lasaabu bora din boŋ. A na kuri dooru. I ma bora din waasu ka kaa nga jama ra.
5Därför skola Israels barn föra sina slaktdjur, som de pläga slakta ute på marken, fram till HERREN, till uppenbarelsetältets ingång, till prästen, och där slakta dem såsom tackoffer åt HERREN.
5 I ga woodin te mo zama Israyla izey ma kande ngey sargayey, kaŋ yaŋ i goono ga salle saajo ra. I ma kand'ey Rabbi do, ka kaa hala kubayyaŋ hukumo meyo gaa. I ma kand'ey alfaga do k'i salle danga saabuyaŋ sargayyaŋ Rabbi se.
6Och prästen skall stänka blodet på HERRENS altare, vid ingången till uppenbarelsetältet, och förbränna fettet till en välbehaglig lukt för HERREN.
6 Yaadin no alfaga mo ga kuro say-say Rabbi sargay feema gaa, noodin kubayyaŋ hukumo meyo gaa. A ma maano ton mo hal a ma te haw kaano Rabbi se.
7Och de skola icke mer offra sina slaktoffer åt de onda andar som de i trolös avfällighet löpa efter. Detta skall vara en evärdlig stadga för dem från släkte till släkte.
7 I ma si ngey sargayey wi koyne ganjey se, kaŋ waato i go ga kaaruwataray* te i banda. Sanney din ma goro ka ciya i se hin sanni kaŋ ga duumi, zamana ka koy zamana.
8Och du skall säga till dem: Om någon av Israels hus, eller av främlingarna som bo ibland dem, offrar ett brännoffer eller ett slaktoffer
8 Koyne, ni ma ci i se ka ne: boro kulu kaŋ no, da Israyla izey ra no wala yawey kaŋ go i game ra ga goro no, d'a na sargay ton wala a n'a salle,
9och icke för det fram till uppenbarelsetältets ingång för att offra det åt HERREN, så skall den mannen utrotas ur sin släkt.
9 a mana kand'a kubayyaŋ hukumo meyo gaa, hal i g'a sarga Rabbi se, i ma bora din waasu ka kaa nga jama ra.
10Och om någon av Israels hus, eller av främlingarna som bo ibland dem, förtär något blod, så skall jag vända mitt ansikte mot honom som förtär blodet och utrota honom ur hans folk.
10 Woodin banda boro kulu kaŋ no, da Israyla izey ra no, wala yawey kaŋ yaŋ ga goro araŋ do no, nd'a na kuri dumi kulu ŋwa, ay ga gaaba nda bora din kaŋ na kuro ŋwa. Ay g'a waasu ka kaa nga jama ra mo.
11Ty allt kötts själ är i blodet, och jag har givit eder det till altaret, till att bringa försoning för edra själar; ty blodet är det som bringar försoning, genom själen som är däri.
11 Zama gaaham fundo go kuro ra kaŋ ay no araŋ se sargay feema boŋ hal a ma sasabandiyaŋ te araŋ fundey se. Zama kuri no ga sasabandiyaŋ te fundi sabbay se.
12Därför säger jag till Israels barn: Ingen av eder skall förtära blod; och främlingen som bor ibland eder skall icke heller förtära blod.
12 A se no ay salaŋ Israyla izey se ka ne: Araŋ fundi fo kulu ma si kuri ŋwa. Yaw kulu mo kaŋ ga goro araŋ game ra, nga mo ma si kuri ŋwa.
13Och om någon av Israels barn, eller av främlingarna som bo ibland dem, fäller ett villebråd av fyrfotadjur eller en fågel, sådant som får ätas, så skall han låta blodet rinna ut och övertäcka det med jord.
13 Boro kulu kaŋ no Israyla izey ra, wala yawey kaŋ yaŋ go i do ga goro no, d'a koy fooyaŋ ka ganji ham fo wala curo fo di, boro kaŋ ga halal m'a ŋwa, kal a m'a kuro mun ganda laabo ra k'a daabu nda laabu.
14Ty så är det med allt kötts själ, att blodet är det som innehåller själen; därför säger jag till Israels barn: I skolen icke förtära något kötts blod. Ty blodet är allt kötts själ; var och en som förtär det skall utrotas.
14 Zama gaaham fundo ciine ra, a kuro no ga saba nd'a fundo. Woodin sabbay se no ay ne Israyla izey se: araŋ ma si ham dumi kulu kuri ŋwa, zama ham kulu fundi ga ti a kuro. Boro kulu kaŋ g'a ŋwa, i g'a koy tuusu.
15Och var och en som äter ett självdött eller ihjälrivet djur, evad han är inföding eller främling, skall två sina kläder och bada sig i vatten och vara oren ända till aftonen; då bliver han ren.
15 Boro kaŋ na jifa ŋwa mo, wala ham fo kaŋ ganji hamey tooru, da bora din ga ti laab'ize wala yaw kaŋ ga goro, kal a ma nga bankaarayey nyuna, nga bumbo mo ma nyumay da hari. A ga goro iziibo kala wiciri kambu. Waato din gaa no a ga hanan.
16Men om han icke tvår sina kläder och icke badar sin kropp kommer han att bära på missgärning.
16 Amma nd'a mana nyuna, wala a mana nyumay kal a ma nga wane taalo jare.»