¹Och HERREN talade till Mose och sade:

¹ Rabbi salaŋ Musa se koyne ka ne:

²Om någon syndar och begår en orättrådighet mot HERREN, i det att han inför sin nästa nekar angående något som denne har ombetrott honom eller överlämnat i hans hand, eller angående något som han med våld har tagit; eller i det att han med orätt avhänder sin nästa något;

² «Ni ma ci Haruna nda nga izey se ka ne: Woone no ga ti sargay summaare kaŋ i ga ton asariya*: Sargay summaare kaŋ i ga ton ma hanna feema danji izey boŋ kala mo ma bo. Danjo ma soobay ka di feema ra.

³eller i det att han, när han har hittat något borttappat, nekar därtill och svär falskt i någon sak, vad det nu må vara, vari en människa kan försynda sig:

³ Alfaga ma nga lin* taafe kwaayo daŋ ka nga lin taafe muduno daŋ nga canta gaa. A ma koy ka booso kaŋ sargay summaara kaŋ i ga ton te feema danjo ra din sambu, ka booso jisi ganda feema jarga.

⁴så skall den som så har syndat Och därmed ådragit sig skuld återställa vad han med våld har tagit eller med orätt tillägnat sig, eller det som har varit honom ombetrott, eller det borttappade som han har hittat,

⁴ Waato din gaa a ma nga bankaarayey kaa ka afooyaŋ daŋ. A ma booso jare ka kond'a gata banda, nangu fo kaŋ ga hanan.

⁵eller vad det må vara, varom han har svurit falskt; han skall ersätta det till dess fulla belopp och lägga femtedelen av värdet därtill. Han skall giva det åt ägaren samma dag han bär fram sitt skuldoffer.

⁵ Danjo kaŋ go sargay feema ra ma soobay ka di waati kulu, a ma si bu. Susubay kulu alfaga ma tuuri tonton a gaa k'a funsu. A ma sargay summaare kaŋ i ga ton hanse a boŋ mo ka saabuyaŋ sargayey maano ton a boŋ.

⁶Ty sitt skuldoffer skall han föra fram inför HERREN; en felfri vädur av småboskapen, efter det värde du bestämmer, skall han såsom sitt skuldoffer föra fram till prästen.

⁶ Danjo ma soobay ka di sargay feema ra duumi, a ma si bu.

⁷När så prästen bringar försoning för honom inför HERRENS ansikte, då bliver honom förlåtet, vad han än må hava gjort, som har dragit skuld över honom.

⁷ Woone mo no ga ti ŋwaari sargay asariya: Haruna izey ma kay sargay feema jine k'a salle Rabbi jine.

⁸Och Herren talade till Mose och sade:

⁸ Alfaga ma nga tibi fo kaa ŋwaari sargay hamni baana gaa, nga nd'a ji kayna, d'a dugo kulu mo kaŋ go ŋwaari sarga boŋ. A ma tibo din ton sanda fonguyaŋ hari. Sargay feema boŋ no a g'a ton hal a hawo ma kaan Rabbi se.

⁹Bjud Aron och hans söner och säg: Detta är lagen om brännoffret: Brännoffret skall ligga på altarets härd hela natten intill morgonen, och elden på altaret skall därigenom hållas brinnande.

⁹ Hamno kaŋ cindi mo, Haruna nda nga izey g'a ŋwa. I m'a ŋwa mo dalbu si, nangu hanno ra. Kubayyaŋ hukumo windo ra no i g'a ŋwa.

¹⁰Och prästen skall ikläda sig sin livrock av linne och ikläda sig benkläder av linne, för att de må skyla hans kött; därefter skall han taga bort askan vartill elden har förbränt brännoffret på altaret, och lägga den vid sidan av altaret.

¹⁰ I ma s'a haagu nda dalbu. Ay no k'a no i se, i baa no ay sargayey kaŋ yaŋ danji ga ŋwa din ra. Hari hanante no gumo, sanda mate kaŋ cine zunubi se sarga ga hanan, da mate kaŋ cine taali se sargay mo ga hanan.

¹¹Sedan skall han taga av sig sina kläder och ikläda sig andra kläder och föra askan bort utanför lägret till en ren plats.

¹¹ Haruna banda ra alborayzey kulu ga ŋwa a gaa. Hin sanni kaŋ ga duumi no araŋ banda kulu se. I baa no sargayey kaŋ yaŋ i ga salle Rabbi se danji ra din gaa. Boro kulu kaŋ ga lamba i gaa ga ciya hanante.»

¹²Men elden på altaret skall hållas brinnande och får icke slockna; prästen skall var morgon antända ny ved därpå. Och han skall lägga brännoffret därpå och förbränna fettstyckena av tackoffret därpå.

¹² Rabbi salaŋ Musa se koyne ka ne:

¹³Elden skall beständigt hållas brinnande på altaret; den får icke slockna.

¹³ «Hano kaŋ hane i ga Haruna wala a izey tuusu nda ji, woone no ga ti nooyaŋo kaŋ a ga salle Rabbi se, danga: hamni baano zaka hinza cine kaŋ ga te ŋwaari sargay han kulu. I g'a jare fo salle susubay, a jare fa mo wiciri kambu.

¹⁴Och detta är lagen om spisoffret: Arons söner skola bära fram det inför HERRENS ansikte, till altaret.

¹⁴ Haaguyaŋ cambu ra no i g'a haagu nda ji. D'a nin, i ma kand'a. Zanjar-zanjari no ni ga ŋwaari sargay salle hal a hawo ma kaan Rabbi se.

¹⁵Och prästen skall taga en handfull därav, nämligen av det fina mjölet som hör till spisoffret, och av oljan, därtill all rökelsen som ligger på spisoffret, och detta, som utgör själva altaroffret, skall han förbränna på altaret, till en välbehaglig lukt för HERREN.

¹⁵ Alfaga kaŋ i tuusu nda ji, kaŋ i suuban a nya-izey game ra mo, nga no g'a salle. Hin sanno boŋ duumi, i g'a kulu ton parkatak Rabbi jine.

¹⁶Och det som är över därav skola Aron och hans söner äta. Osyrat skall det ätas på en helig plats; i förgården till uppenbarelsetältet skola de äta det.

¹⁶ }waari sargay kulu, alfaga wane, i g'a kulu ton no parkatak; boro ma s'a ŋwa.»

¹⁷Det skall icke bakas med surdeg. Detta är deras del, det som jag har givit dem av mina eldsoffer. Det är högheligt likasom syndoffret och skuldoffret.

¹⁷ Rabbi salaŋ Musa se koyne ka ne:

¹⁸Allt mankön bland Arons barn må äta det. Det skall vara deras evärdliga rätt av HERRENS eldsoffer, från släkte till släkte. Var och en som kommer därvid bliver helig.

¹⁸ «Ni ma salaŋ Haruna nda nga izey se ka ne: Woone ga ti asariya zunubi se sargay boŋ: Nango kaŋ i ga sargay summaare kaŋ i ga ton wi, noodin no i ga zunubi se sargay wi Rabbi jine; hari hanno no gumo.

¹⁹Och HERREN talade till Mose och sade:

¹⁹ Alfaga kaŋ g'a salle zunubi se, nga no g'a ŋwa. I m'a ŋwa nangu hananta ra, kaŋ ga ti kubayyaŋ hukumo windo ra.

²⁰Detta är det offer som Aron och hans söner skola offra åt HERREN på den dag då någon av dem undfår smörjelsen: en tiondedels efa fint mjöl såsom det dagliga spisoffret, hälften om morgonen och hälften om aftonen.

²⁰ Boro kulu kaŋ ga lamba a hamo gaa ga hanan. Koyne, d'a kuro say bankaaray fo gaa, kala ni m'a nyuna nangu hananta ra.

²¹På plåt skall det tillredas med olja, och du skall bära fram det hopknådat; och du skall offra det sönderdelat, såsom när man offrar ett spisoffer i stycken, till en välbehaglig lukt för HERREN.

²¹ Botogo kusu mo kaŋ ra i na hamo hina, i g'a bagu. Amma d'i n'a hina guuru-say kusu ra, kala i m'a ziiri k'a nyun nda hari.

²²Och den präst bland hans söner, som bliver smord i hans ställe, skall göra så. Detta skall vara en evärdlig stadga. Såsom ett heloffer skall det förbrännas åt HERREN.

²² Alboro kulu alfagey ra ga hin ka ŋwa a gaa; hari hanno no gumo.

²³En prästs spisoffer skall alltid vara ett heloffer; det får icke ätas.

²³ Amma zunubi se sargay kulu kaŋ i ga kande a kuro hala kubayyaŋ hukumo ra zama i ma sasabandiyaŋ te nangu hananta ra, i ma s'a ŋwa. I g'a kulu ton no danji ra.»

²⁴Och HERREN talade till Mose och sade:

²⁵Tala till Aron och hans söner och säg: Detta är lagen om syndoffret: På samma plats där brännoffersdjuret slaktas skall ock syndoffersdjuret slaktas, inför HERRENS ansikte. Det är högheligt.

²⁶Den präst som offrar syndoffret skall äta det; på en helig plats skall det ätas, i förgården till uppenbarelsetältet.

²⁷Var och en som kommer vid köttet bliver helig. Och om något av blodet stänkes på någons kläder, så skall man avtvå det bestänkta stället på en helig plats.

²⁸Ett lerkärl vari kokningen har skett skall sönderslås; men har kokningen skett i ett kopparkärl, så skall detta skuras och sköljas med vatten.

²⁹Allt mankön bland prästerna må äta det. Det är högheligt.

³⁰Men intet syndoffer av vars blod något bäres in i uppenbarelsetältet till att bringa försoning i helgedomen får ätas; det skall brännas upp i eld.