1Och när han såg upp, fick han se huru de rika lade ned sina gåvor i offerkistorna.
1 A na nga boŋ sambu ka guna. A di arzakantey kaŋ goono ga ngey nooyaŋey daŋ nooru jisiro ra.
2Därvid fick han ock se huru en fattig änka lade ned två skärvar.
2 A di mo wayboro talka fo kaŋ kurnye bu goono ga tanka* hinka daŋ.
3Då sade han: »Sannerligen säger jag eder: Denna fattiga änka lade dit mer än alla de andra.
3 Kal a ne: «Haciika ay ga ne araŋ se: hari kaŋ wayboro talka wo kaŋ kurnye bu daŋ, a bisa i kulu wane.
4Ty det var av sitt överflöd som alla dessa lade ned något bland gåvorna, men hon lade dit av sitt armod allt vad hon hade i sin ägo.»
4 Zama borey din kulu kaa ngey arzaka baayaŋ gaa ka daŋ nooyaŋey jisiro ra. Amma wayboro wo, nga alfukaarutara ra no a daŋ hay kulu kaŋ a gonda nga baafuna se.»
5Och då några talade om helgedomen, huru den var uppförd av härliga stenar och prydd med helgedomsskänker, sade han:
5 Boro fooyaŋ mo goono ga salaŋ a se Irikoy windo ciine ra, mate kaŋ i n'a taalam da tondi hanno yaŋ da nooyaŋey mo. Kal a ne:
6»Dagar skola komma, då av allt detta som I nu sen icke skall lämnas sten på sten, utan allt skall bliva nedbrutet.»
6 «Hayey din kaŋ yaŋ araŋ goono ga di, jirbiyaŋ go kaa kaŋ tondi fo si cindi tondi fo boŋ, kaŋ i s'a zeeri.»
7Då frågade de honom och sade: »Mästare, när skall detta ske? Och vad bliver tecknet till att tiden är inne, då detta kommer att ske?»
7 I n'a hã ka ne: «Alfa, alwaati fo cine no hayey din ga te? Alaama woofo no ga te waati kaŋ hayey din ga ba ka to?»
8Han svarade: »Sen till, att I icke bliven förvillade. Ty många skola komma under mitt namn och säga: 'Det är jag' och: 'Tiden är nära'. Men följen dem icke.
8 A ne: «Wa haggoy i ma s'araŋ darandi. Zama boro boobo ga kaa k'ay maa sambu ka ne: ‹Ay no ga ti nga›. I ga ne mo: ‹Alwaato maan›. Araŋ ma s'i gana.
9Och när I fån höra krigslarm och upprorslarm, så bliven icke förfärade; ty sådant måste först komma, men därmed är icke strax änden inne.»
9 Waati kaŋ araŋ ga maa wongey da kuraari baaru mo, araŋ ma si humburu, zama tilas no hayey din ma te jina. Amma bananta si te sahãadin-sahãadin.»
10Därefter sade han till dem: »Folk skall resa sig upp mot folk och rike mot rike;
10 Waato din gaa a ne i se: «Dumi ga tun dumi gaa, mayray mo ga tun mayray gaa.
11och det skall bliva stora jordbävningar, så ock hungersnöd och farsoter på den ena orten efter den andra, och skräcksyner skola visa sig och stora tecken på himmelen.
11 Laabu zinjiyaŋ bambatey ga te, balaaw da haray ga te nangu waani-waani ra. Humburkumay hari yaŋ da alaama bambata yaŋ mo ga te kaŋ ga fun beene.
12Men före allt detta skall man gripa eder, man skall förfölja eder och draga eder inför synagogorna och sätta eder i fängelse och föra eder fram inför konungar och landshövdingar, för mitt namns skull.
12 Amma za hayey din kulu mana kaa jina, i g'araŋ di k'araŋ gurzugandi, k'araŋ no Yahudance diina marga borey se, k'araŋ daŋ kasey ra mo. I ga kond'araŋ bonkooney da dabarikooney jine ay maa sabbay se.
13Så skolen I få tillfälle att frambära vittnesbörd.
13 Woodin yaŋ kulu ga bare k'araŋ ciya seedayaŋ.
14Märken därför noga att I icke förut mån göra eder bekymmer för huru I skolen försvara eder.
14 Amma araŋ ma kay sanni folloŋ gaa: araŋ ma si lasaabu mate kaŋ araŋ ga tu i se d'a.
15Ty jag skall giva eder sådana ord och sådan vishet, att ingen av edra vedersakare skall kunna stå emot eller säga något emot.
15 Zama ay g'araŋ no me sanni da laakal mo kaŋ borey kaŋ yaŋ ga gaaba nd'araŋ kulu si du ka kay i jine k'i kakaw.
16I skolen bliva förrådda till och med av föräldrar och bröder och fränder och vänner; och somliga av eder skall man döda.
16 Amma baa hayrey, da nya-izeyaŋ, da dumiyaŋ, da coroyaŋ g'araŋ nooyandi. I g'araŋ boro fooyaŋ wi mo zaati.
17Och I skolen bliva hatade av alla för mitt namns skull.
17 Araŋ ga ciya konnari hari yaŋ mo ndunnya dumey kulu do ay maa sabbay se.
18Men icke ett hår på edra huvuden skall gå förlorat.
18 Amma baa araŋ boŋ hamni folloŋ si halaci.
19Genom att vara ståndaktiga skolen I vinna edra själar.
19 Araŋ biney ra kayyaŋo do no araŋ ga du araŋ fundey.
20Men när I fån se Jerusalem omringas av krigshärar, då skolen I veta att dess ödeläggelse är nära.
20 Amma waati kaŋ araŋ ga di i na Urusalima windi nda wongu marga, alwaati woodin araŋ ma bay kaŋ a halaciyaŋo maan a gaa.
21Då må de som äro i Judeen fly bort till bergen, och de som äro inne i staden må draga ut därifrån och de som äro ute på landsbygden må icke gå ditin.
21 Waato din gaa wa naŋ ngey kaŋ yaŋ go Yahudiya* ra ma zuru ka koy tondi kuukey ra. Ngey kaŋ yaŋ go kwaara bindo ra ma fatta a ra. Ngey mo kaŋ yaŋ go a kawyey ra ma si furo a ra.
22Ty detta är en hämndens tid, då allt som är skrivet skall uppfyllas.
22 Zama jirbey din ga ti banayaŋ waney hal i ma hari kulu kaŋ i hantum din toonandi.
23Ve dem som äro havande, eller som giva di på den tiden! Ty stor nöd skall då komma i landet, och en vredesdom över detta folk.
23 Amma kaari ngey kaŋ gonda gunde, da ngey mo kaŋ yaŋ go ga naanandi jirbey din ra! Zama zarraba korno ga te laabo ra, futay mo ga te dumo wo gaa.
24Och de skola falla för svärdsegg och bliva bortförda i fångenskap till allahanda hednafolk; och Jerusalem skall bliva förtrampat av hedningarna, till dess att hedningarnas tider äro fullbordade.
24 Takuba g'i zeeri, i ga kond'ey tamtaray dumi kulu ra. Dumi cindey mo ga Urusalima taamu kala waati kaŋ i alwaatey ga kubay.
25Och tecken skola ske i solen och månen och i stjärnorna, och på jorden skall ångest komma över folken, och de skola stå rådlösa vid havets och vågornas dån,
25 Alaamayaŋ ga bara wayna da hando da handariyayzey ra. Ndunnya ra mo, ndunnya dumey ga bara bine saray ra. I laakal ga tun gumo teeko dunduyaŋ da hari bondayey sabbay se.
26då nu människor uppgiva andan av förskräckelse och ängslan för det som skall övergå världen; ty himmelens makter skola bäva.
26 Borey ga yangala humburkumay da joote sabbay se, hayey kaŋ ga ba ka kaa ndunnya gaa sabbay se, zama beene dabarey ga zinji.
27Och då skall man få se 'Människosonen komma i en sky', med stor makt och härlighet.
27 Gaa no i ga di Boro Izo go ga kaa beene buru fo ra da dabari nda darza bambata.
28Men när detta begynner ske, då mån I resa eder upp och upplyfta edra huvuden, ty då nalkas eder förlossning.»
28 Amma alwaato kaŋ hayey din sintin teeyaŋ, kal araŋ ma salle ka beene guna, zama araŋ fansa go ga maan.»
29Och han framställde för dem en liknelse: »Sen på fikonträdet och på alla andra träd.
29 Yesu ci i se misa fo ka ne: «Guna jeejay nya nda tuurey kulu.
30När I fån se att de skjuta knopp, då veten I av eder själva att sommaren redan är nära.
30 Waato kaŋ i sintin ka te kobto hal araŋ di a, araŋ ga bay araŋ boŋ se kaŋ kaydiya ga ba ka to.
31Likaså, när I sen detta ske, då kunnen I ock veta att Guds rike är nära.
31 Yaadin mo no araŋ, alwaato kaŋ araŋ di hayey din sintin ka te, araŋ ma bay kaŋ Irikoy koytara maan.
32Sannerligen säger jag eder: Detta släkte skall icke förgås, förrän allt detta sker.
32 Haciika ay ga ne araŋ se: dumo wo si ban, kala day hayey din kulu ma te.
33Himmel och jord skola förgås, men mina ord skola aldrig förgås.
33 Beene nda ganda ga tuusu, amma ay sanney wo si tuusu.
34Men tagen eder till vara för att låta edra hjärtan förtyngas av omåttlighet och dryckenskap och timliga omsorger, så att den dagen kommer på eder oförtänkt;
34 Wa haggoy d'araŋ boŋ fa, hal araŋ biney ma si tin da butuguyaŋ, da buguyaŋ, da ne fundi wo sakullayaŋ mo, zama zaaro din ma si kaa araŋ gaa jirsi boŋ, sanda hirrimi cine.
35ty såsom en snara skall den komma över hela jordens alla inbyggare.
35 Zama a ga kaa ndunnya gorokoy kulu gaa.
36Men vaken alltjämt, och bedjen att I mån kunna undfly allt detta som skall komma, och kunna bestå inför Människosonen.»
36 Amma alwaati kulu, kal araŋ ma batu, araŋ ma ŋwaaray hal araŋ ma du dabari ka hayey din kulu kaŋ yaŋ ga ba ka te yana, araŋ ma kay Boro Izo jine mo.»
37Och han undervisade om dagarna i helgedomen, men om aftnarna gick han ut till det berg som kallas Oljeberget och stannade där över natten.
37 Zaari kulu Yesu go ga dondonandi Irikoy windo ra. Cin kulu mo a ga fatta ka koy kani tondo boŋ kaŋ se i ga ne Zeytun* tondo.
38Och allt folket kom bittida om morgonen till honom i helgedomen för att höra honom.
38 Za susubay nda hinay, borey kulu soobay ka kaa a do Irikoy windo ra mo, zama ngey ma hangan a se.