1Då nu en gång folket, för att höra Guds ord, trängde sig inpå honom där han stod vid Gennesarets sjö,
1 A go no, waato kaŋ borey marga goono ga kankam Yesu gaa, zama ngey ma maa Irikoy Sanno, kal a koy ka kay Janisarata teeko me gaa.
2fick han se två båtar ligga vid sjöstranden; men de som fiskade hade gått i land och höllo på att skölja sina nät.
2 A di hi hinka go ga fandi teeko me. Day sorkey wo fatta hiyey ra, i goono ga taarey nyun.
3Då steg han i en av båtarna, den som tillhörde Simon, och bad honom lägga ut något litet från land. Sedan satte han sig ned och undervisade folket från båten.
3 Yesu furo hi fo ra, kaŋ ga ti Siman wane, k'a ŋwaaray a ma fun jabo gaa kayna. Kal a goro hiyo ra ka borey marga dondonandi.
4Och när han hade slutat att tala, sade han till Simon: »Lägg ut på djupet; och kasten där ut edra nät till fångst.»
4 Waato kaŋ a salaŋ ka ban, a ne Siman se: «Ma tuti ka koy naŋ kaŋ ga guusu, k'araŋ taarey zumandi zama araŋ ma du.»
5Då svarade Simon och sade: »Mästare, vi hava arbetat hela natten och fått intet; men på ditt ord vill jag kasta ut näten.»
5 Siman tu ka ne a se: «Ay jine bora, iri hanna ka taabi, iri mana du hay kulu. Amma ni sanno boŋ ay ga taarey zumandi.»
6Och när de hade gjort så, fingo de en stor hop fiskar i sina nät; och näten gingo sönder.
6 Kaŋ a na woodin te, i na hamisa boobo di, hala taarey sintin ka kottu.
7Då vinkade de åt sina kamrater i den andra båten, att dessa skulle komma och hjälpa dem. Och de kommo och fyllde upp båda båtarna, så att de begynte sjunka.
7 I na ngey hangasiney ce, kaŋ yaŋ go hi fa din ra, i ma kaa ka ngey gaa. I kaa mo, ka hi hinka kulu toonandi hal i sintin ka miri.
8När Simon Petrus såg detta, föll han ned för Jesu knän och sade: »Gå bort ifrån mig, Herre; jag är en syndig människa.»
8 Kaŋ Siman Bitros di woodin, a sombu Yesu jine ka ne: «Ya Rabbi, ma fay d'ay, zama ay ya zunubikooni no.»
9Ty för detta fiskafänges skull hade han och alla som voro med honom betagits av häpnad,
9 Zama dambara n'a di, nga nda borey kulu kaŋ yaŋ go a banda, hamisa kaŋ i du baayaŋo sabbay se.
10jämväl Jakob och Johannes, Sebedeus' söner, som deltogo med Simon i fisket. Men Jesus sade till Simon: »Frukta icke; härefter skall du fånga människor.»
10 Yaadin mo no Yakuba nda Yohanna, Zabadi izey kaŋ ga ti Siman hangasiney. Yesu ne Siman se: «Ma si humburu. Ne ka koy jina ni ga boroyaŋ di.»
11Och de förde båtarna i land och lämnade alltsammans och följde honom.
11 Waato kaŋ i na hiyey fandi jabo gaa, i na hay kulu naŋ ka Yesu gana.
12Och medan han var i en av städerna, hände sig, att där kom en man som var full av spetälska. När denne fick se Jesus, föll han ned på sitt ansikte och bad honom och sade: »Herre, vill du, så kan du göra mig ren.»
12 A go no mo, waato kaŋ a go kwaara fo ra, kala boro fo go noodin kaŋ to nda jiraytaray. Kaŋ a di Yesu, a sombu ka ganda biri, k'a ŋwaaray ka ne: «Rabbi, da ni yadda, ni ga hin k'ay hanandi.»
13Då räckte han ut handen och rörde vid honom och sade: »Jag vill; bliv ren.» Och strax vek spetälskan ifrån honom.
13 Yesu na nga kamba salle k'a ham ka ne: «Ay yadda. Ni ma hanan.» Sahãadin-sahãadin jiraytara ban a gaa.
14Och han förbjöd honom att omtala detta för någon, men tillade: »Gå åstad och visa dig för prästen och frambär för din rening ett offer, såsom Moses har påbjudit, till ett vittnesbörd för dem.»
14 Yesu n'a kaseeti gumo ka ne a ma si ci boro kulu se. A ne: «Day, ma koy ka ni boŋ cabe alfaga se. Ma sargay no ni hanandiyaŋo sabbay se mate kaŋ cine Musa ci, zama a ma te i se seeda.»
15Men ryktet om honom spridde sig dess mer; och mycket folk samlade sig för att höra honom och för att bliva botade från sina sjukdomar.
15 Amma Yesu baaro baa ka tonton. Jama boobo soobay ka margu zama i ma maa, i ma du baani ngey doorey gaa mo.
16Men han drog sig undan till öde trakter och bad.
16 Amma nga wo, alwaati ka kaa alwaati a ga koy saajo ra ka te adduwa.
17Nu hände sig en dag, då han undervisade folket, att där sutto några fariséer och laglärare -- sådana hade nämligen kommit dit från alla byar i Galileen och Judeen och från Jerusalem -- och Herrens kraft verkade, så att sjuka blevo botade av honom.
17 A go mo, jirbey din ra han fo, kaŋ Yesu goono ga dondonandi, kala Farisi* fonda boroyaŋ nda asariya dondonandikoyaŋ go ga goro noodin. I kaa ka fun Galili kawye kulu ra, da Yahudiya laabo ra da Urusalima kwaara. Rabbi dabaro go Yesu boŋ baani nooyaŋ se mo.
18Då kommo några män dit med en lam man, som de buro på en säng; och de försökte komma in med honom för att lägga honom ned framför Jesus.
18 Guna, alboro fooyaŋ na boro fo jare dima boŋ ka kand'a. Bora din, yeeni na dabey wi no. I go ga ceeci ngey ma furo nd'a k'a jisi Yesu jine.
19Men då de för folkets skull icke kunde finna något annat sätt att komma in med honom stego de upp på taket och släppte honom tillika med sängen ned genom tegelbeläggningen, mitt ibland dem, framför Jesus.
19 Kaŋ i mana du fondo ka furo nd'a borey marga baayaŋ sabbay se, kal i kaaru fuwo boŋ k'a zumandi beene fune fo ra, nga nda dima, hala bindo ra Yesu jine.
20När han såg deras tro, sade han: »Min vän, dina synder äro dig förlåtna.»
20 Waato kaŋ a di i cimbeero, Yesu ne: «Ay bora, ay na ni zunubey yaafa ni se.»
21Då begynte de skriftlärde och fariséerna tänka så: »Vad är denne för en, som talar så hädiska ord? Vem kan förlåta synder utom Gud allena?»
21 Asariya dondonandikoy da Farisi fonda borey sintin ka miila ngey biney ra ka ne: «May no boro wo kaŋ ga Irikoy kayna? May ka bara nda dabari kaŋ ga zunubi yaafa da manti Irikoy hinne?»
22Men Jesus förnam deras tankar och svarade och sade till dem: »Vad är det I tänken i edra hjärtan?
22 Amma Yesu, za kaŋ a g'i biney miiley bay, tu i se ka ne: «Ifo se no araŋ goono ga miila woone te araŋ biney ra?
23Vilket är lättare att säga: 'Dina synder äro dig förlåtna' eller att säga: 'Stå upp och gå'?
23 Woofo no ga faala, ay ma ne: ‹Ay na ni zunubey yaafa ni se,› wala ay ma ne: ‹Tun ka dira?›
24Men för att I skolen veta, att Människosonen har makt här på jorden att förlåta synder, så säger jag dig» (och härmed vände han sig till den lame): »Stå upp, tag din säng och gå hem.»
24 Amma, zama araŋ ma bay kaŋ Boro* Izo gonda dabari ndunnya ra nga ma zunubey yaafa» (gaa no a ne yeenikoono se): «Ay ga ne ni se: Ma tun ka ni daarijo sambu ka koy fu.»
25Då stod han strax upp i deras åsyn och tog sängen, som han hade legat på, och gick hem, prisande Gud.
25 Sahãadin mo a tun i jine ka daarijo kaŋ boŋ a kani din sambu ka soobay ka koy nga kwaara, a goono ga Irikoy beerandi.
26Och de grepos alla av bestörtning och prisade Gud; och de sade, fulla av häpnad: »Vi hava i dag sett förunderliga ting.»
26 Kala i kulu takooko, hal i na Irikoy beerandi. I humburu gumo ka ne: «Iri di hariyaŋ kaŋ n'iri boŋ haw hunkuna.»
27Sedan begav han sig därifrån. Och han fick se en publikan, vid namn Levi, sitta vid tullhuset. Och han sade till denne: »Följ mig.»
27 Woodin banda Yesu fatta. A di jangal taako fo kaŋ maa Lawi kaŋ goono ga goro jangal taayaŋ fuwo ra. Yesu ne a se: «M'ay gana.»
28Då lämnade han allt och stod upp och följde honom.
28 Nga mo na hari kulu naŋ ka tun k'a gana.
29Och Levi gjorde i sitt hus ett stort gästabud för honom; och en stor hop publikaner och andra voro bordsgäster där jämte dem.
29 Kala Lawi na yaaray bambata te a se nga kwaara. Jangal taakoy marga bambata, da mo boro fooyaŋ koyne goro i banda ka ŋwa.
30Men fariséerna -- särskilt de skriftlärde bland dem -- knorrade mot hans lärjungar och sade: »Huru kunnen I äta och dricka med publikaner och syndare?»
30 Amma Farisi fonda borey da ngey asariya dondonandikoy na jance sanni te Yesu talibey* se ka ne: «Ifo se no araŋ ga ŋwa ka haŋ jangal taakoy da zunubikooney banda?»
31Då svarade Jesus och sade till dem: »De är icke de friska som behöva läkare, utan de sjuka.
31 Amma Yesu tu ka ne i se: «Baanikooney si laami nda safarikoy, kala day doorikomey.
32Jag har icke kommit för att kalla rättfärdiga, utan syndare, till bättring.
32 Manti adilantey ceeyaŋ se no ay kaa bo, amma zunubikooney se, i ma kaa tuubiyaŋ do.»
33Och de sade till honom: »Johannes' lärjungar fasta ofta och hålla böner, sammalunda ock fariséernas; men dina lärjungar äta och dricka.»
33 I ne a se: «Yohanna talibey goono ga mehaw* sorro boobo ka te adduwa mo. Yaadin mo no Farisi fonda waney. Amma ni waney, i ga ŋwa, i ga haŋ.»
34Jesus svarade dem: »Icke kunnen I väl ålägga bröllopsgästerna att fasta, medan brudgummen ännu är hos dem?
34 Kala Yesu ne i se: «Araŋ ga hin ka ne hiijay batu borey se i ma mehaw za arhiijo go i do, wala?
35Men en annan tid skall komma, och då, när brudgummen tages ifrån dem, då, på den tiden, skola de fasta.» --
35 Amma jirbiyaŋ ga kaa kaŋ i ga arhiijo kaa i game ra. Waato din gaa no i ga mehaw.»
36Han framställde ock för dem denna liknelse: »Ingen river av en lapp från en ny mantel och sätter den på en gammal mantel; om någon så gjorde, skulle han icke allenast riva sönder den nya manteln, utan därtill komme, att lappen från den nya manteln icke skulle passa den gamla.
36 Gaa no Yesu na misa fo ci i se ka ne: «Boro kulu si kwaay taji kottu k'a laafi kwaay zeeno gaa. Zama yaadin gaa, itajo ga kottu, itajo dumbaro mo si saba nda izeena.
37Ej heller slår någon nytt vin i gamla skinnläglar; om någon så gjorde, skulle det nya vinet spränga sönder läglarna, och vinet skulle spillas ut, jämte det att läglarna fördärvades.
37 Woodin banda, boro kulu si reyzin* hari taji daŋ humbur zeeno yaŋ ra, zama yaadin gaa reyzin hari tajo ga humburey bagu, a ga mun mo. Humburey mo ga halaci.
38Nej, nytt vin bör man slå i nya läglar. --
38 Amma tilas boro ma reyzin hari taji daŋ humbur taji yaŋ ra.
39Och ingen som har druckit gammalt vin vill sedan gärna hava nytt; ty han tycker, att det gamla är bättre.»
39 Woodin banda, boro kulu si no kaŋ, d'a na reyzin hari zeena haŋ a ma ba itajo, zama a ga ne izeena ga kaan.»