1Detta är en utsaga, som innehåller HERRENS ord till Israel genom Malaki.
1 Rabbi sanno kaŋ kaa Malaci do Israyla* se, a feerijo neeya:
2Jag har bevisat eder kärlek, säger HERREN. Nu frågen I: »Varmed har du då bevisat oss kärlek?» Esau var ju en broder till Jakob, säger HERREN, och jag älskade Jakob,
2 Rabbi ne: «Ay ga ba araŋ.» Amma araŋ ne: «Man no ni ga ba iri, binde?» Rabbi ne: «To, Isuwa manti Yakuba beere no? Kulu nda yaadin ay ba Yakuba,
3men Esau hatade jag; därför gjorde jag hans berg till en ödemark och hans arvedel till ett hemvist för öknens schakaler.
3 amma ay konna Isuwa. Ay n'a tondi kuukey mo ciya koonu. A tubo mo, ay n'a no saajo zoŋey se.»
4Om nu Edom säger: »Ja, vi äro förstörda, men vi skola åter bygga upp det ödelagda», så svarar HERREN Sebaot: Väl må de bygga upp, men jag skall åter riva det ned, och så skall man få kalla det 'ogudaktighetens land' och 'det folk, på vilket HERREN evinnerligen vredgas'.
4 Baa day kaŋ Edom ne: «Iri na goobu haŋ amma iri ga ye k'iri kurmey cina.» Haŋ kaŋ Rabbi Kundeykoyo ci neeya: «I ga cina, amma ay g'a zeeri. Borey ga ne i se laala laabu, da boroyaŋ kaŋ Rabbi futu i se hal abada.»
5I skolen få se det med egna ögon, och då skolen I säga: 'HERREN är stor utöver Israels gränser.'
5 Araŋ moy ga di, araŋ ma ne mo: «I ma Rabbi beerandi hal a ma bisa baa Israyla laabo hirro me.»
6En son skall hedra sin fader och en tjänare sin herre. Om nu jag är fader, var är då den heder, som skulle visas mig? Och om jag är en herre, var är då den fruktan, som man skulle hava för mig? -- så säger HERREN Sebaot till eder, I präster, som förakten mitt namn. Nu frågen I: »Varmed hava vi då visat förakt för ditt namn?»
6 Ize ga nga baaba beerandi, tam mo ga nga koyo beerandi. Da binde ay wo baaba no, man ay beera? Wala d'ay ya tamey koy no, man ay gaakuro? Yaadin no Rabbi Kundeykoyo go ga ne araŋ se, ya araŋ alfagey, kaŋ yaŋ goono ga donda ay maa! Amma araŋ go ga ne: «Man gaa binde no iri donda ni maa?»
7Jo, därmed att I bären fram ovärdig spis på mitt altare. Åter frågen I: »På vad sätt hava vi betett oss ovärdigt mot dig?» Jo, i det att I tänken: »HERRENS bord behöver man icke mycket akta.»
7 To, zama araŋ goono ga ŋwaari ziibo salle ay sargay feema boŋ, araŋ ga ne mo: «Man gaa no iri na ni ziibandi?» To, nga ga ti waati kaŋ cine araŋ ga ne: «Rabbi taablo ya dondayaŋ hari no.»
8När i fören fram ett offerdjur, som är blint, då räknen I sådant icke för ont; när I fören fram ett som är lytt eller svagt, då räknen I ej heller sådant för ont. Kom med något sådant till din ståthållare, så får du se, om han tager gunstigt emot dig och bliver dig bevågen, säger HERREN Sebaot.
8 Alwaati kaŋ araŋ ga hay fo danaw salle sargay se, haba! manti hari laalo no bo? Waati kaŋ araŋ ga fanakey da zaŋaykomey salle, haba! woodin manti hay fo laalo no bo? Doŋ, ma konda woodin sohõ ka no ni mayraykoyo se ka di hal a ga maa ni kaani! A ga ni ta mo, wala? Yaadin no Rabbi Kundeykoyo ci.
9Bönfallen alltså nu inför Gud, att han må bliva oss nådig. Kan han väl vara eder bevågen, då I haven begått sådant? säger HERREN Sebaot.
9 Sohõ binde, ay g'araŋ ŋwaaray, wa Irikoy gomno ceeci, zama a ma bakar iri se. Amma da _sargay|_ woodin dumi go araŋ kambe ra, a ga boro fo ta araŋ ra, wala? Yaadin no Rabbi Kundeykoyo ci.
10Ack att bland eder funnes någon som ville stänga tempeldörrarna, så att I icke längre förgäves upptänden eder eld på mitt altare! Jag har icke behag till eder, säger HERREN Sebaot, och till offergåvor av eder hand har jag icke lust.
10 Doŋ day da baa boro folloŋ go no araŋ game ra kaŋ ga Irikoy fuwo windi meyey daabu, hal araŋ ma si ye ka danji diyandi ay sargay feema boŋ yaamo! Ay si maa araŋ kaani, ay si sargay mo ta araŋ kambey ra. Yaadin no Rabbi Kundeykoyo ci.
11Från solens uppgång ända till dess nedgång är ju mitt namn stort bland folken, och överallt frambäras rökoffer och rena offergåvor åt mitt namn; ja, mitt namn är stort bland folken, säger HERREN Sebaot.
11 Zama za wayna funyaŋ ka koy hal a kaŋyaŋ, ay maa ga ciya ibeeri dumi cindey game ra. Nangu kulu mo i ga dugu nda sargay hanante salle ay maa se. Zama ay maa ga ciya ibeeri dumi cindey game ra. Yaadin no Rabbi Kundeykoyo ci.
12Men I ohelgen det, i det att I sägen: »Herrens bord kan man gärna försumma, och den spis, som gives därtill, behöver man icke mycket akta.»
12 Amma araŋ n'a ciya fanta hari, mate kaŋ araŋ goono ga ne: «Rabbi taablo ciya ziibi hari. A nafa mo, kaŋ ga ti a ŋwaaro nooya, ciya dondayaŋ hari.»
13Ja, I sägen: »Icke är det mödan värt!», och så handhaven I det vanvördigt, säger HERREN Sebaot. När I alltså frambären eder offergåva, då fören I fram, vad som är rövat och vad som är lytt och svagt. Skulle jag hava behag till sådana gåvor av eder hand? säger HERREN.
13 Koyne, araŋ ne: «A go, taabi woofo dumi no woone?» Araŋ na niine ceeri mo a se. Yaadin no Rabbi Kundeykoyo ci. Koyne, araŋ kande hayey kaŋ araŋ kom da gaabi, da alman kaŋ ga simbar, da zaŋaykom. Woodin dumi yaŋ no araŋ goono ga kande sargay. Ay ga woodin yaŋ ta araŋ kambey ra, wala? Yaadin no Rabbi ci.
14Nej, förbannad vare den bedragare, som i sin hjord har ett djur av hankön, men ändå, när han har gjort ett löfte, offrar åt Herren ett djur, som icke duger. Ty jag är en stor konung, säger HERREN Sebaot, och mitt namn är fruktansvärt bland folken.
14 Amma laalante no hiila teeko, bora kaŋ alman aru go a se a kuro ra, amma a sarti banayaŋ se a ma kande hari kaŋ gonda laru k'a sarga* Koy Beero se. Zama ay ya Bonkooni kaŋ ga beeri no. Yaadin no Rabbi Kundeykoyo ci. Ay maa mo humburkumay hari no dumi cindey game ra.