1Då nu Bileam såg att det var: HERRENS vilja att han skulle välsigna Israel, gick han icke, såsom de förra gångerna, bort och såg efter tecken, utan vände sitt ansikte mot öknen.
1 Saaya kaŋ Balaam faham kaŋ a ga kaan Rabbi se no nga ma albarka daŋ Israyla gaa, a mana koy, danga waato wano cine, ka kuband'a da ziimataray. A na nga jine bare saajo do haray day no.
2Och när Bileam lyfte upp sina ögon och såg Israel lägrad efter sina stammar, kom Guds Ande över honom.
2 Balaam guna kal a di Israyla, i go ga goro ngey kundey sasarey ra. Kala Irikoy Biya zumbu a boŋ,
3Och han hov upp sin röst och kvad: »Så säger Bileam, Beors son, så säger mannen med det slutna ögat,
3 hal a na nga misa sambu ka ne: «Balaam, Beyor izo sanney neeya: bora kaŋ i n'a moy fiti, nga no goono ga salaŋ.
4så säger han som hör Guds tal, han som skådar syner från den Allsmäktige, i det han sjunker ned och får sina ögon öppnade:
4 Nga kaŋ go ga maa Irikoy sanney go ga salaŋ. Nga kaŋ di Hina-Kulu-Koyo bangayyaŋ go ga salaŋ. A go ga ganda biri amma a moy go ga hay. A ne:
5Huru sköna äro icke dina tält, du Jakob, dina boningar, du Israel!
5 Ya Yakuba, man ni kuuru-fuwey booriyaŋ cine! Ni nangora mo, ya Israyla!
6De likna dalar som utbreda sig vida, de äro såsom lustgårdar invid en ström, såsom aloeträd, planterade av HERREN, såsom cedrar invid vatten.
6 I go ga daaru danga isa beeri gooru, i ga hima isa me gaa kaliyaŋ. I ga hima sanda alowes* kaŋ yaŋ Rabbi tilam. Danga day hari zurey me gaa sedre* nyayaŋ no i ga hima.
7Vatten flödar ur hans ämbar, hans sådd bliver rikligen vattnad. Större än Agag skall hans konung vara, ja, upphöjd bliver hans konungamakt.
7 I ga hari dooru gumbutu-gumbutu. I izey nangoray ga ciya hari boobo jarga wane. I koyo darza ga bisa Agag wano. I koytara ga ciya ibeeri.
8Det är Gud som har fört honom ut ur Egypten. Hans styrka är såsom en vildoxes. Han skall uppsluka de folk som stå honom emot, deras ben skall han sönderkrossa, och med sina pilar skall han genomborra dem.
8 I Irikoyo n'i fattandi i ma fun Misira, i gonda haw-bi gaabi cine. Dumey kaŋ yaŋ ga gaaba nd'ey, Israyla g'i ŋwa. A g'i biriyey ceeri patarmi-patarmi. A g'i hay da nga hangawey.
9Han har lagt sig ned, han vilar såsom ett lejon, såsom en lejoninna -- vem vågar oroa honom? Välsignad vare den som välsignar dig, och förbannad vare den som förbannar dig!»
9 A gum, a kani danga muusu beeri futo, danga muusu nya cine, may no g'a tunandi? Albarka go boro kulu kaŋ ga ni albarkandi gaa. Laalante mo no boro kulu kaŋ ga ni laali.»
10Då upptändes Balaks vrede mot Bileam, och han slog ihop händerna. Och Balak sade till Bileam: »Till att förbanna mina fiender kallade jag dig hit, och se, du har i stället nu tre gånger välsignat dem.
10 Kala Balak bine tun gumo Balaam se. A na nga kambey kar care gaa ka ne Balaam se: «A go, ay donton ka ni ce ni ma kaa k'ay ibarey laali ay se! Amma guna sorro hinza neeya kaŋ a kulu albarka no ni go ga daŋ i gaa.
11Giv dig nu av hem igen. Jag tänkte att jag skulle få bevisa dig stor ära; men se, HERREN har förmenat dig att bliva ärad.»
11 Woodin sabbay se binde, ma zuru ka ye ni kwaara. Doŋ ay mana ne kal ay ga ni beerandi gumo, amma Rabbi na ni ganji beera.»
12Bileam svarade Balak: »Sade jag icke redan till sändebuden som du skickade till mig:
12 Balaam mo tu Balak se ka ne: «Manti ay salaŋ ni diyey kaŋ ni donton ay do yaŋ se ka ne:
13'Om Balak än gåve mig så mycket silver och guld som hans hus rymmer, kunde jag dock icke överträda HERRENS befallning, så att jag efter eget tycke gjorde något, vad det vara må.' Vad HERREN säger, det måste jag tala.
13 ‹Baa Balak n'ay no nga fuwo toonante nda nzarfu nda wura, kulu nda yaadin ay si hin ka Rabbi sanno daaru, ya salaŋ hala ihanno wala ilaalo, ay boŋ wane. Amma haŋ kaŋ Rabbi ci, nga no ay mo ga salaŋ.›
14Se, jag går nu hem till mitt folk; men jag vill varsko dig om vad detta folk skall göra mot ditt folk i kommande dagar.»
14 Guna, sohõ ay ga ye ay borey do. Amma ma hangan hal ay ma ni kabarandi nda haŋ kaŋ borey wo ga te ni borey se jirbey kaŋ ga kaa ra.»
15Och han hov upp sin röst och kvad: »Så säger Bileam, Beors son, så säger mannen med det slutna ögat,
15 A na nga annabitaray sanney sintin, ka ne: «Balaam, Beyor izo, nga no go ga salaŋ. Bora kaŋ a mo ga hay, nga no go ga salaŋ.
16så säger han som hör Guds tal och har kunskap från den Högste, han som skådar syner från den Allsmäktige, i det han sjunker ned och får sina ögon öppnade:
16 Nga kaŋ go ga salaŋ maa Irikoy sanney. A gonda fahamay da Koy Beero bayray. A go ga di haŋ kaŋ Hina-Kulu-Koyo ga bangandi. A go ga ye ganda, amma a mo ga hay.
17Jag ser honom, men icke denna tid, jag skådar honom, men icke nära. En stjärna träder fram ur Jakob, och en spira höjer sig ur Israel. Den krossar Moabs tinningar och slår ned alla söner till Set.
17 A ne: Ay di a, amma manti sohõ, ay n'a fonnay, amma a si maan. Handariya fo ga fatta ka fun Yakuba ra, koytaray sarjilla fo ga tun ka kay Israyla game ra. A ga Mowab me-a-me kar, a ga Setu izey kulu zeeri mo.
18Edom skall han få till besittning till besittning Seir -- sina fienders länder. Ty Israel skall göra mäktiga ting;
18 I ga Edom ciya a wane. Seyir mo ngey kaŋ ti a waato ibarey, i ga ye a do, saaya kaŋ Israyla ga gaabi bangandi.
19ur Jakob skall en härskare komma; han skall förgöra i städerna dem som rädda sig dit.»
19 Yakuba game ra boro fo ga du mayray. Zanjaro kaŋ cindi kwaara se din, a g'a tuusu.»
20Och han fick se Amalek; då hov han upp sin röst och kvad: »En förstling bland folken är Amalek, men på sistone hemfaller han åt undergång.»
20 Woodin banda Balaam na Amalek do haray mo guna. A sintin ka annabitaray te ka ne: «Amalek no ga ti dumi sintina doŋ, amma a ga kokor ka halaci.»
21Och han fick se kainéerna; då hov han upp sin röst och kvad: »Fast är din boning, och lagt på klippan är ditt näste.
21 Gaa no a na Kenancey do haray guna ka annabitaray te, ka ne: «Ni nangora ya gaabikooni no. Ni fito mo, i n'a jisi tondey game ra.
22Likväl skall Kain bliva utrotad; ja, Assur skall omsider föra dig i fångenskap.»
22 Kulu nda yaadin, i ga Kenancey ŋwa waati kaŋ Assiriya ga kaa ka konda nin tamtaray ra.»
23Och han lov åter upp sin röst och kvad: »O ve! Vem skall bliva vid liv, när Gud låter detta ske?
23 A soobay ka annabitaray te ka ne: «Kaari! May no ga cindi da Irikoy na woodin te?
24Skepp skola komma från kittéernas kust, de skola tukta Assur, tukta Eber; också han skall hemfalla åt undergång.»
24 Amma teeku hiyaŋ ga kaa ka fun Cittim haray. I gaa Assiriya kankam, nga nda Heber, nga mo ga kokor ka halaci.»
25Och Bileam stod upp och vände tillbaka hem; också Balak for sin väg.
25 Kala Balaam tun ka ye nga kwaara. Balak mo na nga fonda gana.