1Avundas icke onda människor, och hav ingen lust till att vara med dem.
1 Ma si canse boro laaley gaa, Ma si anniya ka goro i banda.
2Ty på övervåld tänka deras hjärtan, och deras läppar tala olycka.
2 Zama i biney goono ga toonye dabariyaŋ te no, I meyey mo goono ga hasaraw hariyaŋ fakaaray.
3Genom vishet varder ett hus uppbyggt, och genom förstånd hålles det vid makt.
3 Laakal do no boro ga windi cina, Fahamay do mo no i g'a sinji.
4Genom klokhet bliva kamrarna fyllda med allt vad dyrbart och ljuvligt är.
4 Bayray do mo no i ga fu-izey toonandi nda arzaka kulu kaŋ gonda darza, Kaŋ yaŋ ga kaan mo.
5En vis man är stark, och en man med förstånd är väldig i kraft.
5 Laakalkooni gonda gaabi, Oho, boro kaŋ gonda bayray ga tonton da gaabi.
6Ja, med rådklokhet skall man föra krig, och där de rådvisa äro många, där går det väl.
6 Zama laakal saaware do no ni ga ni wongo te, Saawarekoy jama ra zaama go no.
7Sällsynt korall är visheten för den oförnuftige, i porten kan han icke upplåta sin mun.
7 Laakal go beene, a bisa saamo hina, A si nga me fiti faada meyey ra mo.
8Den som tänker ut onda anslag, honom må man kalla en ränksmidare.
8 Boro kaŋ ga laala dabari te, borey ga ne a se zambante.
9Ett oförnuftigt påfund är synden, och bespottaren är en styggelse för människor.
9 Laakal-jaŋay dabarey teeyaŋ ya zunubi no, Dondako mo ya fanta hari no borey se.
10Låter du modet falla, när nöd kommer på, så saknar du nödig kraft.
10 Da ni gaa ga yay kankami zaari ra, Ni gaabo ya ikayna fo no.
11Rädda dem som släpas till döden, och bistå dem som stappla till avrättsplatsen.
11 Ma borey kaŋ yaŋ i go ga konda buuyaŋ do faaba, Ngey kaŋ yaŋ ga tatanji ka koy wiyaŋ do mo, Kala ni m'i gaay.
12Om du säger: »Se, vi visste det icke», så betänk om ej han som prövar hjärtan märker det, och om ej han som har akt på din själ vet det. Och han skall vedergälla var och en efter hans gärningar.
12 Da ni ne: «A go, iri mana woodin bay.» Manti biney neesiyaŋ Koyo go ga laakal? Ni fundo kurukwa mo, a mana bay no? A si bana boro kulu se nga goyo alhakku no?
13Ät honung, min son, ty det är gott, och självrunnen honung är söt för din mun.
13 Ay izo, ma yu ŋwa, zama a ga boori. Yu fanta haro mo ga kaan ni meyo ra.
14Lik sådan må du räkna visheten för din själ. Om du finner henne, så har du en framtid, och ditt hopp varder då icke om intet.
14 Yaadin cine no ni ma bay kaŋ laakal ga bara ni fundo se. Da ni n'a gar, suba hanno go no, Hay kulu si ni beeja kaa ni se mo.
15Lura icke, du ogudaktige, på den rättfärdiges boning, öva intet våld mot hans vilostad.
15 Ya nin, boro laalo, Ma si gum ka lamba adilante nangora se, Ni ma si a fulanzamyaŋo do halaci mo.
16Ty den rättfärdige faller sju gånger och står åter upp; men de ogudaktiga störta över ända olyckan.
16 Zama adilante ga kaŋ sorro iyye, A ga ye ka tun koyne, Amma masiiba ga boro laalo zeeri.
17Gläd dig icke, när din fiende faller, och låt ej ditt hjärta fröjda sig, när han störtar över ända,
17 Ma si farhã da ni ibara kaŋ, Ni bina mo ma si maa kaani d'a kati.
18på det att HERREN ej må se det med misshag och flytta sin vrede ifrån honom.
18 Zama Rabbi ma si di, a ma dukur mo, A ma bare ka fay da nga bine tuna a boŋ.
19Harmas icke över de onda, avundas icke de ogudaktiga.
19 Ma si ni bina taabandi goy laalo teekoy sabbay se, Ma si canse boro laaley gaa mo.
20Ty den som är ond har ingen framtid; de ogudaktigas lampa skall slockna ut.
20 Zama boro laalo sinda suba hanno, I ga boro laalo fitilla wi mo.
21Min son, frukta HERREN och konungen; giv dig icke i lag med upprorsmän.
21 Ay izo, ma humburu Rabbi, da bonkooni mo, Ma si hangasinay da ngey kaŋ ga bara-ne-bara-ne.
22Ty plötsligt skall ofärd komma över dem, och vem vet när deras år få en olycklig ände? ----
22 Zama i masiiba ga kaa korab! folloŋ. May no ga bay halaciyaŋ kaŋ ihinka kulu ga kande?
23Dessa ord äro ock av visa män. Att hava anseende till personen, när man dömer, är icke tillbörligt.
23 Sanni woone yaŋ mo laakalkooney wane yaŋ no. Baar'a-baar'a si boori ciiti do.
24Den som säger till den skyldige: »Du är oskyldig», honom skola folk förbanna, honom skola folkslag önska ofärd.
24 Boro kaŋ ne boro laalo se: «Nin wo adilante no,» Dumey g'a laali, kundey g'a fanta.
25Men dem som skipa rättvisa skall det gå väl, och över dem skall komma välsignelse av vad gott är.
25 Amma ngey kaŋ ga deeni a gaa, Woodin ga boori. Albarka hanno mo ga zumbu i gaa.
26En kyss på läpparna är det, när någon giver ett rätt svar.
26 Nga kaŋ ga tu da mate kaŋ ga saba ga hima baakasinay sunsumyaŋ da me-kuurey.
27Fullborda ditt arbete på marken, gör allting redo åt dig på åkern; sedan må du bygga dig bo.
27 Ma ni goyo soola taray, Ma soola ni boŋ se mo fari ra, Kokor banda mo ma ni windo cina.
28Bär icke vittnesbörd mot din nästa utan sak; icke vill du bedraga med dina läppar?
28 Ma si goro seeda ni gorokasino boŋ daliili kulu si, Ni ga ba ni ma fafagay te da ni meyo, wala?
29Säg icke: »Såsom han gjorde mot mig vill jag göra mot honom, jag vill vedergälla mannen efter hans gärningar.»
29 Ma si ne: «Kal ay ma te a se mate kaŋ cine a te ay se, Ay ga bora bana nga goyo boŋ.»
30Jag gick förbi en lat mans åker, en oförståndig människas vingård.
30 Ay na hawfuno fari fonda gana, Boro kaŋ sinda laakal reyzin* kalo no ay casu.
31Och se, den var alldeles full av ogräs, dess mark var övertäckt av nässlor, och dess stenmur låg nedriven.
31 A go, a kulu goono ga daabu nda karji, A batama go ga daabu nda ganda karji, A tondi windo mo kaŋ.
32Och jag betraktade det och aktade därpå, jag såg det och tog varning därav.
32 Saaya din ay guna, ay laakal mo hal a boori, Ay di, woodin n'ay gooji mo.
33Ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,
33 A cindi jirbi kayna jina, A cindi dusungu kayna, A cindi kambe koliyaŋ kayna hala ni ma jirbi,
34så skall fattigdomen komma farande över dig, och armodet såsom en väpnad man.
34 Yaadin cine gaa no talkataray ga kaa ni gaa danga kosarayko, Ni jaŋa mo ga kaa danga wongaari.