Svenska 1917

Zarma

Psalms

38

1En psalm av David; till åminnelse.
1 Dawda baytu fo kaŋ a te fongandiyaŋ se.
2HERRE, straffa mig icke i din förtörnelse, och tukta mig icke i din vrede.
2 Ya Rabbi, ma si deen'ay gaa ni futa ra, Ma s'ay gooji mo ni dukuri korna ra.
3Ty dina pilar hava träffat mig, och din hand drabbar mig.
3 Zama ni hangawey furo ay ra, Ni kamba mo goono g'ay naan da gaabi.
4Det finnes intet helt på min kropp för din vredes skull, intet helbrägda i mina ben för min synds skull.
4 Ay sinda baani ay hamo ra ni dukuro sabbay se, Gaabi mo si no ay biriyey ra ay zunubey sabbay se.
5Ty mina missgärningar gå mig över huvudet; såsom en svår börda äro de mig för tunga.
5 Zama ay hartayaŋey ku d'ay boŋo, Sanda jaraw tiŋo cine, i bis'ay gaabi.
6Mina sår stinka och flyta för min dårskaps skull.
6 Ay biyey te haw, i fumbu ay saamotara sabbay se.
7Jag går krokig och mycket lutande; hela dagen går jag sörjande.
7 Ay gungum; ay sooli gumo, Zaaro me muudu ay goono ga dira nda bina sunnay.
8Ty mina länder äro fulla av brand, och intet helt finnes på min kropp.
8 Zama ay gunde calbey to da tonyaŋ, Ay hamo kulu ra mo sinda baani.
9Jag är vanmäktig och illa sönderslagen; jag klagar för mitt hjärtas jämmers skull.
9 Ay dusu, ay tutubu-tutubu, Ay wurru bine ra laakal-kanay-jaŋay sabbay se.
10Herre, du känner all min trängtan, och min suckan är dig icke fördold.
10 Ya Koy Beero, haŋ kaŋ ay ga laami kulu go ni jine, Ay durayyaŋo mo si tugante ni se.
11Mitt hjärta slår häftigt, min kraft har övergivit mig; mina ögons ljus, också det är borta.
11 Ay bina go ga fittaw, ay gaabo fay d'ay, Baa ay moy annura mo daray ay se.
12Mina vänner och fränder hålla sig fjärran ifrån min plåga, och mina närmaste hava ställt sig långt ifrån.
12 Ay baakoy d'ay corey kay nangu mooro, I goono ga di ay masiiba, Ay dumey mo go ga kay nangu mooro.
13Snaror lägga de ut, som stå efter mitt liv, och de som söka min ofärd tala vad fördärvligt är; på svek tänka de hela dagen.
13 Ay fundo ceecikoy mo na hirrimiyaŋ sinji ay se. Ngey mo kaŋ yaŋ ga ba ngey m'ay zamba goono ga halaciyaŋ ci, Zaari me-a-me i goono ga gulinci soola.
14Men jag är lik en döv, som intet hör, och lik en stum, som icke upplåter sin mun;
14 Amma ay wo hima sanda lutu, yana maa. Ay ga hima beebe kaŋ si nga me fiti.
15ja, jag är lik en man som intet hör, och som icke har något gensvar i sin mun.
15 Oho, ay ga hima sanda boro kaŋ si maa, Kaŋ kobay si no a me ra.
16Se, på dig, HERRE, hoppas jag; du skall svara, Herre, min Gud.
16 Ya Rabbi, za kaŋ ni gaa no ay ga beeje sinji, Ya Koy Beero, ay Irikoyo, ni ga tu.
17Ty jag fruktar att de annars få glädja sig över mig, att de skola förhäva sig över mig, när min fot vacklar.
17 Zama ay ne: «Waati kaŋ ay cey ga tansi, Kaŋ i ga boŋ jare ay se ka gaaba nd'ay, I ma si farhã ay boŋ.»
18Ty jag är nära att falla, och min plåga är alltid inför mig;
18 Zama ay wo ga ba ka kaŋ, Ay bine sara mo go ay jine waati kulu.
19ja, jag måste bekänna min missgärning, och jag sörjer över min synd.
19 Zama ay g'ay taalo bangandi, Ay to da humburkumay ay zunubo sabbay se.
20Men mina fiender få leva och äro mäktiga, och många äro de som hata mig utan sak,
20 Amma ay ibarey ya iboobo no, i gonda hina mo. Borey kaŋ yaŋ wongu ay sabaabu kulu si, Ngey wo tonton gumo.
21de som löna gott med ont, och som stå mig emot, därför att jag far efter det goda.
21 Borey mo kaŋ ga laala bana ihanno se ya yanjekaariyaŋ no ay se, Zama haŋ kaŋ ga boori no ay goono ga gana.
22Övergiv mig icke, HERRE; min Gud, var icke långt ifrån mig.
22 Ya Rabbi, ma s'ay furu; ya ay Irikoyo, ma si mooru ay.
23Skynda till min hjälp, Herre, du min frälsning.
23 Ya ay Koyo, ya ay faaba, ma waasu k'ay gaa.