1För sångmästaren, till Mutlabbén; en psalm av David.
1 Doonkoy jine bora se. I m'a doon da subo kaŋ ga ne: «Ma bu ize aro se». Dawda wane no.
2Jag vill tacka HERREN av allt mitt hjärta; jag vill förtälja alla dina under.
2 Ay ga saabu Rabbi se d'ay bina kulu. Ay ga ni dambara goyey kulu dede.
3Jag vill vara glad och fröjdas i dig, jag vill lovsjunga ditt namn, du den Högste.
3 Ya nin kaŋ ga bisa ikulu, Ay ga farhã da farhã beeri ni do, Ay ma sifayaŋ baytu te ni maa gaa.
4Ty mina fiender vika tillbaka, de falla och förgås för ditt ansikte.
4 D'ay ibarey na banda bare, I ga kati no ka halaci ni jine.
5Ja, du har utfört min rätt och min sak; du sitter på din tron såsom en rättfärdig domare.
5 Zama ni n'ay cimo d'ay sabaabo tabbatandi. Ni goro karga boŋ ka cimi ciiti te.
6Du har näpst hedningarna och förgjort de ogudaktiga; deras namn har du utplånat för alltid och evinnerligen.
6 Ni deeni dumi cindey gaa, ni na boro laaley halaci. Ni n'i maa tuusu hal abada abadin.
7Fienderna äro nedgjorda, utrotade för alltid; deras städer har du omstörtat, deras åminnelse har förgåtts.
7 Ibarey ban parkatak, i ciya batama koonu hal abada, Gallu beerey mo kaŋ ni zeeri, boro si baa fongu i gaa.
8Men HERREN tronar evinnerligen, sin stol har han berett till doms;
8 Amma Rabbi goono ga goro hal abada. A na nga karga sinji ciiti sabbay se.
9och han skall döma jordens krets med rättfärdighet, han skall skipa lag bland folken med rättvisa.
9 A ga ciiti ndunnya se adilitaray ra. Mate kaŋ ga saba boŋ no a ga ciiti te ndunnya dumey se.
10Så vare då HERREN en borg för den förtryckte, en borg i nödens tider.
10 Rabbi ga ciya wongu fu kuuku borey kaŋ yaŋ i goono ga kankam din se, Wongu fu kuuku no taabi alwaati ra.
11Och må de som känna ditt namn förtrösta på dig; ty du övergiver icke dem som söka dig, HERRE.
11 Borey kaŋ yaŋ na ni maa bay mo ga de ni gaa, Zama nin, ya Rabbi, ni si ni ceecikoy furu.
12Lovsjungen HERREN, som bor i Sion, förkunnen bland folken hans gärningar.
12 Wa sifayaŋ baytu te Rabbi se, Nga kaŋ goono ga goro Sihiyona ra. W'a goyey baaru fe ndunnya dumey se.
13Ty han som utkräver blodskulder har kommit ihåg dem; han har icke förgätit de betrycktas klagorop.
13 Zama nga kaŋ ga kuri munyaŋ faasa goono ga fongu taabantey gaa, A si dinya i hẽeno mo.
14Var mig nådig, HERRE; se huru jag plågas av dem som hata mig, du som lyfter mig upp från dödens portar;
14 Ya Rabbi, nin kaŋ g'ay sambu ay ma fun buuyaŋ windi meyey gaa, M'ay suuji, ma guna taabi kaŋ ay goono ga haŋ ay ibarey kambe ra,
15på det att jag må förtälja allt ditt lov och i dottern Sions portar fröjda mig över din frälsning.
15 Zama ay ma du ka ni saabuyaŋey kulu dede Sihiyona* ize wayo windi meyey ra, Zama ay ma farhã ni faaba ra mo.
16Hedningarna hava sjunkit ned i den grav som de grävde; i det nät som de lade ut har deras fot blivit fångad.
16 Dumi cindey kaŋ guusey kaŋ i fansi din ra. I cey sarku asuuta kaŋ i hirri din gaa mo.
17HERREN har gjort sig känd, han har hållit dom; han snärjer den ogudaktige i hans händers verk. Higgajón. Sela.
17 Rabbi na nga boŋ bangandi nga cimi ciito do. I ga ilaalo zorti k'a di da nga bumbo kambe goyey. Wa fongu woodin gaa ka dangay.
18DE ogudaktiga vika tillbaka, ned i dödsriket, alla hedningar, de som förgäta Gud.
18 I ga boro laaley ye Alaahara, Sanda ndunnya dumey kulu kaŋ dinya Irikoy nooya.
19Ty icke för alltid skall den fattige vara förgäten, de betrycktas hopp skall ej varda om intet evinnerligen.
19 Zama manti waati kulu no Irikoy ga dinya laamikoy gaa bo, Taabante beeje mo si halaci hal abada.
20Stå upp, HERRE; låt icke människor få överhanden, låt hedningarna bliva dömda inför ditt ansikte.
20 Ya Rabbi, ma tun! Boro ma si du ka te zaama. I ma dumi cindey ciiti ni jine.
21Låt, o HERRE, förskräckelse komma över dem; må hedningarna förnimma att de äro människor. Sela.
21 Ya Rabbi, m'i humburandi. Dumi cindey ma bay kaŋ ngey ya boroyaŋ hinne day no. (Wa dangay)