1Och jag såg ett annat tecken i himmelen, stort och underbart; sju änglar med de sju plågor som bliva de sista, ty med dem är Guds vredesdom fullbordad.
1 Ay di alaama fo mo beena ra kaŋ ga beeri, dambara hari mo no: malayka iyye no kaŋ yaŋ gonda balaaw iyye, kaŋ yaŋ ga ti kokorantey, zama i ra no Irikoy futa kubay.
2Och jag fick se något som såg ut såsom ett glashav, blandat med eld. Och jag såg dem som hade vunnit seger över vilddjuret, med dess bild och dess namns tal, stå vid glashavet, med Guds harpor i sina händer.
2 Ay di mo teeku kaŋ boro ga di hal a ganda, a go sanda i na nga nda danji kaasum care ra. Borey kaŋ yaŋ te zaama nda alman laala nda nga himando, da nga maa lamba, i goono ga kay teeko din boŋ. I gonda Irikoy mooley.
3Och de sjöngo Moses', Guds tjänares, sång och Lammets sång: de sjöngo: »Stora och underbara äro dina verk, Herre Gud, du Allsmäktige; rättfärdiga och rätta äro dina vägar, du folkens konung.
3 I goono ga Irikoy tamo Musa bayto da Feej'izo bayto mo te. I goono ga ne: «Ya nin Rabbi Irikoy, Hina-Kulu-Koyo, ni goyey ya ibeeriyaŋ no, dambara hariyaŋ mo no. Ni fondey mo adilitaraykoyyaŋ no, cimi-cimi wane yaŋ mo no, ya nin dumey kulu Bonkoono.
4Vem skulle icke frukta dig, Herre, och prisa ditt namn? Du allena är helig, och alla folk skola komma och tillbedja inför dig. Ty dina domar hava blivit uppenbara.»
4 Ya Rabbi, may no si humburu, a ma jaŋ ka ni maa beerandi mo? Ni hinne ga ti Hananyankoy, zama dumey kulu ga kaa ka sududu ni jine, zama ni goy adilitaraykoyyaŋ bangay.»
5Sedan såg jag att vittnesbördets tabernakels tempel i himmelen öppnades.
5 Woodin banda ay di i na fuwo, kaŋ ga ti seeda nangora wano, feeri beena ra.
6Och de sju änglarna med de sju plågorna kommo ut ur templet, klädda i rent, skinande linne, och omgjordade kring bröstet med gyllene bälten.
6 Fuwo din ra mo malayka iyye kaŋ yaŋ gonda balaaw iyya din fatta ka kaa. I gonda lin* bankaaray kaŋ ga hanan kal i ga nyaale. I gandey gaa mo wura guddamayaŋ goono ga haw.
7Och ett av de fyra väsendena gav de sju änglarna sju gyllene skålar, fulla av Guds vrede, hans som lever i evigheternas evigheter.
7 Kala fundikooni taaca din ra afo na malayka iyya din no wura sintili iyye, kaŋ to da futay, Irikoy kaŋ ga funa hal abada abadin wano.
8Och templet blev uppfyllt av rök från Guds härlighet och från hans makt, och ingen kunde gå in i templet, förrän de sju änglarnas sju plågor hade fått sin fullbordan.
8 Fuwo mo to da dullu Irikoy darza nd'a dabaro sabbay se. Boro kulu mo si hin ka furo fuwo ra kala nd'i na balaaw iyya, kaŋ ga ti malayka iyya din waney, ban.