¹Besinna dig och kom till sans, du folk utan blygsel,

¹ Ya dumo kaŋ si haawi bay, wa margu, Oho, wa margu,

²innan ännu rådslutet är fullgånget -- den dagen hastar fram, såsom agnar fara! -- och innan HERRENS vredes glöd kommer över eder, ja, innan HERRENS vredes dag kommer över eder.

² Za alwaato kaŋ i waadu mana kaa, Hala zaaro ma bisa sanda du kaŋ haw goono ga faaru cine, Za Rabbi futay korna mana kaŋ araŋ boŋ, Za Rabbi futay zaaro mana kaŋ araŋ boŋ.

³Söken HERREN, alla I ödmjuke i landet, som hållen hans lag. Söken rättfärdighet, söken ödmjukhet; kanhända bliven I så beskärmade på HERRENS vredes dag.

³ Ya araŋ laabo lalabukoyey kulu, wa Rabbi ceeci. Araŋ kaŋ n'a farilley haggoy, Wa adilitaray ceeci, wa lalabu ceeci, Ka di hal i g'araŋ tugu Rabbi futay zaaro ra.

⁴Ty Gasa skall bliva övergivet och Askelon varda en ödemark; mitt på ljusa dagen skall Asdods folk drivas ut, och Ekron skall ryckas upp med roten.

⁴ Zama i ga Gaza naŋ kurmu, Askelon mo koonu. I ga Asdod gaaray zaari sance, I ga Ekron mo dagu.

⁵Ve eder som bebon landsträckan utmed havet, I av keretéernas folk! Ett HERRENS ord skall nå dig, Kanaan, du filistéernas land; ja, jag skall fördärva dig, så att ingen mer bor i dig.

⁵ Kaari araŋ, teeko me gaa gorokoy, Keratancey dumi no! Zama Rabbi sanno ga gaaba nda nin, Ya nin Kanaana, Filistancey laabo. Ay ga ni halaci, baa laab'ize fo si cindi mo.

⁶Och landsträckan utmed havet skall ligga såsom betesmarker, där herdarna hava sina brunnar och fåren sina fållor.

⁶ Teeko me gaa batamey mo ga ciya kuray do, Da hawjiyey da kaliyaŋ nangoray.

⁷Och den skall tillfalla de kvarblivna av Juda hus såsom deras lott; där skola de föra sin boskap i bet. I Askelons hus skola de få lägra sig, när aftonen kommer. Ty HERREN, deras Gud, skall se till dem och skall åter upprätta dem.

⁷ Teeko me gaa ga ciya Yahuda kunda kaŋ cindi din baa, Noodin no i ga ngey alman kurey kuru. Askelon windey ga ciya i naŋ-kaniya cin haray, Zama Rabbi i Irikoyo g'i kunfa, A ga ye ka kand'ey mo i ma fun tamtaray.

⁸Jag har hört Moabs smädelser och Ammons barns hån, huru de hava smädat mitt folk och förhävt sig mot dess land.

⁸ Ay maa Mowab toonya, da Amon izey wowey, Mate kaŋ cine i n'ay borey wow d'a, I na ngey boŋ beerandi mo ka gaaba nda i laabo.»

⁹Därför, så sant jag lever, säger HERREN Sebaot, Israels Gud: det skall gå Moab såsom Sodom, och Ammons barn såsom Gomorra. Ett tillhåll för nässlor och en saltgrop skola de bliva, och en ödemark till evig tid. Kvarlevan av mitt folk skall plundra dem. och återstoden av min menighet skall få dem till sin arvedel.

⁹ Rabbi Kundeykoyo, Israyla* Irikoyo ne: «Woodin se binde ay ze d'ay fundo, Haciika Mowab ga ciya sanda Saduma* cine. Amon izey mo sanda Gomorata* cine, Subu karjikoyey, da ciiri guusuyaŋ nangorayey, Koonu mo no hal abada. Ay borey kaŋ cindi g'i ku, Ay wane dumo kaŋ cindi no g'i tubu.

¹⁰Så skall det gå dem, till lön för deras högmod därför att de hava smädat och förhävt sig mot HERREN Sebaots folk.

¹⁰ Woodin ga kaŋ i boŋ i boŋbeera sabbay se, Za kaŋ i na Rabbi Kundeykoyo jama jance, I na ngey boŋ beerandi mo ka gaaba nd'ey.

¹¹Fruktansvärd skall HERREN bevisa sig mot dem; ty han skall göra alla jordens gudar maktlösa, och alla hedningarnas havsländer skola tillbedja honom, vart folk på sin ort --

¹¹ Rabbi ga ciya i se humburandiko, Zama a ga ndunnya toorey kulu halaci. Dumi cindey mo ga sududu Rabbi se, Boro fo kulu nga nango ra, Hala nda teeku me gaa laabey dumi cindey kulu.

¹²också I etiopier, I som av mig bliven slagna med svärd.

¹² Araŋ mo, Etiyopi borey, Araŋ bumbey i g'araŋ wi d'ay takuba.

¹³Och han skall uträcka sin hand mot norr och fördärva Assur, han skall göra Nineve till en ödemark, förtorkat såsom en öken.

¹³ A ga nga kambe salle azawa kamba gaa ka Assiriya halaci. A ga Ninawiya ciya koonu, ikogo sanda saaji cine.

¹⁴Och därinne skola hjordar lägra sig, allahanda vilda djur i skaror; pelikaner och rördrommar skola taga natthärbärge på pelarhuvudena därinne; fåglalåt skall ljuda i fönstren och förödelse bo på trösklarna, nu då cederpanelningen är bortriven.

¹⁴ Haw kuruyaŋ ga kani a bindo ra da alman dumi kulu. Kuku-bi da kuku-kwaaray ga ngey goray te a faadey ganjey boŋey gaa, I jindey ga hẽ finetarey gaa mo. I ga gar kaŋ faada cinarey fun ka kaŋ a windi meyey gaa, Zama sedre* bundey bangay.

¹⁵Så skall det gå den glada staden, som satt så trygg, och som sade i sitt hjärta: »Jag och ingen annan!» Huru har den icke blivit en ödemark, en lägerstad för vilda djur! Alla som gå där fram skola vissla åt den och slå ihop händerna.

¹⁵ Birni nooya kaŋ gonda bine kaani doŋ, Kaŋ gonda laakal kanay goray, nga kaŋ ne nga bina ra: ‹Ay no! Boro fo kulu si no kala ay hinne!› Guna mate kaŋ a ciya kurmu, Naŋ kaŋ ganji hamey ga kani. Bisako kulu ga cuusu ka ngey kambey kobi.