Svenska 1917

Turkish

Genesis

2

1Så blevo nu himmelen och jorden fullbordade med hela sin härskara.
1Gök ve yer bütün öğeleriyle tamamlandı.
2Och Gud fullbordade på sjunde dagen det verk som han hade gjort; och han vilade på sjunde dagen från allt det verk som han hade gjort.
2Yedinci güne gelindiğinde Tanrı yapmakta olduğu işi bitirdi. Yaptığı işten o gün dinlendi.
3Och Gud välsignade den sjunde dagen och helgade den, därför att han på den dagen vilade från allt sitt verk, det som Gud hade gjort, när han skapade.
3Yedinci günü kutsadı. Onu kutsal bir gün olarak belirledi. Çünkü Tanrı o gün yaptığı, yarattığı bütün işi bitirip dinlendi.
4Detta är berättelsen om den ordning i vilken allt blev till på himmelen och jorden, när de skapades, då när HERREN Gud gjorde jord och himmel.
4Göğün ve yerin yaratılış öyküsü: RAB Tanrı göğü ve yeri yarattığında,
5Då bar jorden ännu ingen buske på marken, och ingen ört hade ännu skjutit upp på marken, ty HERREN Gud hade icke låtit regna på jorden, och ingen människa fanns, som kunde bruka jorden;
5yeryüzünde yabanıl bir fidan, bir ot bile bitmemişti. Çünkü RAB Tanrı henüz yeryüzüne yağmur göndermemişti. Toprağı işleyecek insan da yoktu.
6men en dimma steg upp från jorden och vattnade hela marken.
6Yerden yükselen buhar bütün toprakları suluyordu.
7Och HERREN Gud danade människan av stoft från jorden och inblåste livsande i hennes näsa, och så blev människan en levande varelse.
7RAB Tanrı Ademi topraktan yarattı ve burnuna yaşam soluğunu üfledi. Böylece Adem yaşayan varlık oldu. kaynakları››.
8Och HERREN Gud planterade en lustgård i Eden österut och satte däri människan som han hade danat.
8RAB Tanrı doğuda, Adende bir bahçe dikti. Yarattığı Ademi oraya koydu.
9HERREN Gud lät nämligen alla slags träd som voro ljuvliga att se på och goda att äta av växa upp ur marken, och livets träd mitt i lustgården, så ock kunskapens träd på gott och ont.
9Bahçede iyi meyve veren türlü türlü güzel ağaç yetiştirdi. Bahçenin ortasında yaşam ağacıyla iyiyle kötüyü bilme ağacı vardı.
10Och från Eden gick en flod ut, som vattnade lustgården; sedan delade den sig i fyra grenar.
10Adenden bir ırmak doğuyor, bahçeyi sulayıp orada dört kola ayrılıyordu.
11Den första heter Pison; det är den som flyter omkring hela landet Havila, där guld finnes,
11İlk ırmağın adı Pişondur. Altın kaynakları olan Havila sınırları boyunca akar.
12och det landets guld är gott; där finnes ock bdelliumharts och onyxsten.
12Orada iyi altın, reçine ve oniks bulunur.
13Den andra floden heter Gihon; det är den som flyter omkring hela landet Kus.
13İkinci ırmağın adı Gihondur, Kûş sınırları boyunca akar.
14Den tredje floden heter Hiddekel; det är den som har sitt lopp öster om Assyrien. Den fjärde floden är Frat.
14Üçüncü ırmağın adı Dicledir, Asurun doğusundan akar. Dördüncü ırmak ise Fırattır.
15Så tog nu HERREN Gud mannen och satte honom i Edens lustgård, till att bruka och bevara den.
15RAB Tanrı Aden bahçesine bakması, onu işlemesi için Ademi oraya koydu.
16Och HERREN Gud bjöd mannen och sade: »Av alla andra träd i lustgården må du fritt äta,
16Ona, ‹‹Bahçede istediğin ağacın meyvesini yiyebilirsin›› diye buyurdu,
17men av kunskapens träd på gott och ont skall du icke äta, ty när du äter därav, skall du döden dö.»
17‹‹Ama iyiyle kötüyü bilme ağacından yeme. Çünkü ondan yediğin gün kesinlikle ölürsün.››
18Och HERREN Gud sade: »Det är icke gott att mannen är allena. Jag vill göra åt honom en hjälp, en sådan som honom höves.»
18Sonra, ‹‹Ademin yalnız kalması iyi değil›› dedi, ‹‹Ona uygun bir yardımcı yaratacağım.››
19Och HERREN Gud danade av jord alla markens djur och alla himmelens fåglar, och förde dem fram till mannen för att se huru denne skulle kalla dem; ty såsom mannen kallade var levande varelse, så skulle den heta.
19RAB Tanrı yerdeki hayvanların, gökteki kuşların tümünü topraktan yaratmıştı. Onlara ne ad vereceğini görmek için hepsini Ademe getirdi. Adem her birine ne ad verdiyse, o canlı o adla anıldı.
20Och mannen gav namn åt alla boskapsdjur, åt fåglarna under himmelen och åt alla markens djur. Men för Adam fann han icke någon hjälp, sådan som honom hövdes.
20Adem bütün evcil ve yabanıl hayvanlara, gökte uçan kuşlara ad koydu. Ama kendisi için uygun bir yardımcı bulunmadı.
21Då lät HERREN Gud en tung sömn falla på mannen, och när han hade somnat, tog han ut ett av hans revben och fyllde dess plats med kött.
21RAB Tanrı Ademe derin bir uyku verdi. Adem uyurken, RAB Tanrı onun kaburga kemiklerinden birini alıp yerini etle kapadı.
22Och HERREN Gud byggde en kvinna av revbenet som han hade tagit av mannen, och förde henne fram till mannen.
22Ademden aldığı kaburga kemiğinden bir kadın yaratarak onu Ademe getirdi.
23Då sade mannen: »Ja, denna är nu ben av mina ben och kött av mitt kött. Hon skall heta maninna, ty av man är hon tagen.»
23Adem, ‹‹İşte, bu benim kemiklerimden alınmış kemik,Etimden alınmış ettir›› dedi, ‹‹Ona ‹Kadın› denilecek,Çünkü o adamdan alındı.›› türemiştir.
24Fördenskull skall en man övergiva sin fader och sin moder och hålla sig till sin hustru, och de skola varda ett kött.
24Bu nedenle adam annesini babasını bırakıp karısına bağlanacak, ikisi tek beden olacak.
25Och mannen och hans hustru voro båda nakna och blygdes icke för varandra.
25Adem de karısı da çıplaktılar, henüz utanç nedir bilmiyorlardı.