¹»Sänden åstad de lamm som landets herre bör hava från Sela genom öknen till dottern Sions berg.»

¹Seladan çöl yoluyla Siyon Kentinin kurulduğu dağa,Ülkenin hükümdarına kuzular gönderin.

²Och såsom flyktande fåglar, lika skrämda fågelungar komma Moabs döttrar till Arnons vadställen.

²Moavlı kızlar yuvalarından atılmış,Öteye beriye uçuşan kuşlar gibiArnon Irmağının geçitlerinde dolaşıyor.

³De säga: »Giv oss råd, bliv medlare för oss. Låt din skugga vara såsom natten, nu mitt i middagshettan. Skydda de fördrivna; röj icke de flyktande.

³‹‹Bize öğüt ver, bir karar al,Öğle sıcağında gece gibi gölge sal üstümüze.Kovulanları sakla, kaçakları ele verme›› diyorlar.

⁴Låt mina fördrivna finna härbärge hos dig, var för Moab ett beskärm mot fördärvaren, till dess att utpressaren ej mer är till och fördärvet får en ände och förtryckarna försvinna bort ur landet.

⁴‹‹Kovulanlarım seninle birlikte yaşasın.Kırıp geçirenlere karşıBiz Moavlılara sığınak ol.››Baskı ve yıkım son bulduğunda,Ülkeyi çiğneyenler yok olduğunda,Sevgiye dayanan bir yönetim kurulacak,

⁵Så skall genom eder mildhet eder tron bliva befäst, och på den skall sitta trygg i Davids hydda en furste som far efter vad rätt är och främjar rättfärdighet.»

⁵Davut soyundan biri sadakatle krallık yapacak.Yargılarken adaleti arayacak,Doğru olanı yapmakta tez davranacak.

⁶Vi hava hört om Moabs högmod, det övermåttan höga, om hans högfärd, högmod och övermod och opålitligheten i hans lösa tal.

⁶Moavın ne denli gururlanıp büyüklendiğini,Kendini ne denli beğendiğini,Kibirlenip küstahlaştığını duyduk.Övünmesi boşunadır.

⁷Därför måste nu Moab jämra sig över Moab, hela landet måste jämra sig. Över Kir-Haresets druvkakor måsten I sucka i djup bedrövelse.

⁷Bu yüzden Moavlılar Moav için feryat edecek,Hepsi feryat edecek.Kîr-Heresetin üzüm pestilleriniAnımsayıp üzülecek, yas tutacaklar.

⁸Ty Hesbons fält äro förvissnade, så ock Sibmas vinträd, vilkas ädla druvor slogo folkens herrar till marken, vilkas rankor nådde till Jaeser och förirrade sig i öknen, vilkas skott bredde ut sig och gingo över havet.

⁸Çünkü Heşbonun tarlaları,Sivmanın asmaları kurudu.Ulusların beyleri onların seçkin dallarını kırdılar.O dallar ki, Yazere erişir, çöle uzanırdı,Filizleri yayılır, gölü aşardı.

⁹Därför gråter jag över Sibmas vinträd, såsom Jaeser gråter; med mina tårar vattnar jag dig, Hesbon, och dig, Eleale. Ty mitt i din sommar och din bärgningstid har ett skördeskri slagit ned.

⁹Bu yüzden Yazer için,Sivmanın asmaları için acı acı ağlıyorum.Sizleri gözyaşlarımla sulayacağım,Ey Heşbon ve Elale!Çünkü savaş çığlıkları yaz meyvelerinizin,Biçtiğiniz ekinin üzerine düştü.

¹⁰Glädje och fröjd är nu avbärgad från de bördiga fälten, och i vingårdarna höjes intet glädjerop, höres intet jubel; ingen trampar vin i pressarna, på skördeskriet har jag gjort slut.

¹⁰Meyve bahçelerindeki sevinç ve neşe yok oldu.Bağlarda ne şarkı söyleyen olacak,Ne sevinç çığlığı atan.Üzüm sıkma çukurlarında çalışan kalmayacak,Sevinç çığlıklarını susturdum.

¹¹Därför klagar mitt hjärta såsom en harpa över Moab, ja, mitt innersta över Kir-Heres.

¹¹Yüreğim bir lir gibi inliyor Moav için,Kîr-Hereset için içim sızlıyor.

¹²Ty huru än Moab ävlas att träda upp på offerhöjden och huru han än går in i sin helgedom och beder, så uträttar han intet därmed.

¹²Moav halkı tapınma yerine çıkarak kendini yoruyor,Dua etmek için tapınağa gidiyor, ama hepsi boşuna!

¹³Detta är det ord, som HERREN tillförne talade till Moab.

¹³RABbin Moav için geçmişte söylediği budur.

¹⁴Men nu har HERREN åter talat och sagt: Inom tre år, såsom dagakarlen räknar åren, skall Moab i sin härlighet, med alla sina stora skaror, varda aktad för intet; och vad som bliver kvar skall vara litet och ringa, icke mycket värt.

¹⁴RAB şimdi diyor ki, ‹‹Moav'ın övündükleri de kalabalık halkı da tam üç yıl sonra rezil olacak. Sağ kalan çok az sayıda kişiyse güçsüz olacak.››