1För sångmästaren; av HERRENS tjänare David, som talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och ur Sauls våld.
1Seni seviyorum, gücüm sensin, ya RAB!
2Han sade: Hjärtligen kär har jag dig, HERRE, min starkhet,
2RAB benim kayam, sığınağım, kurtarıcımdır,Tanrım, kayam, sığınacak yerimdir,Kalkanım, güçlü kurtarıcım, korunağımdır!
3HERRE, mitt bergfäste, min borg och min räddare, min Gud, min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn.
3Övgüye değer RABbe seslenir,Kurtulurum düşmanlarımdan.
4HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
4Ölüm iplerine dolanmıştım,Yıkım selleri basmıştı beni,
5Dödens band omvärvde mig, och fördärvets strömmar förskräckte mig.
5Ölüler diyarının bağları sarmıştı,Ölüm tuzakları çıkmıştı karşıma.
6Dödsrikets band omslöto mig, dödens snaror föllo över mig.
6Sıkıntı içinde RABbe yakardım,Yardıma çağırdım Tanrımı.Tapınağından sesimi duydu,Haykırışım kulaklarına ulaştı.
7Men jag åkallade HERREN i min nöd och ropade till min Gud. Han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop inför honom kom till hans öron.
7O zaman yeryüzü sarsılıp sallandı,Titreyip sarsıldı dağların temelleri,Çünkü RAB öfkelenmişti.
8Då skalv jorden och bävade, och bergens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
8Burnundan duman yükseldi,Ağzından kavurucu ateşVe korlar fışkırdı.
9Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun; eldsglöd ljungade från honom.
9Kara buluta basarakGökleri yarıp indi.
10Och han sänkte himmelen och for ned, och töcken var under hans fötter.
10Bir Keruva binip uçtu,Rüzgar kanatlar takarak hızla geldi.
11Han for på keruben och flög, han svävade på vindens vingar.
11Karanlığı örtündü,Kara bulutları kendine çardak yaptı.
12Han gjorde mörker till sitt täckelse, till en hydda som omslöt honom; mörka vatten, tjocka moln.
12Varlığının parıltısından,Bulutlardan dolu ve korlar savruluyordu.
13Av glansen framför honom veko molnen undan; hagel föll, och eldsglöd for ned.
13RAB göklerden gürledi,Duyurdu sesini Yüceler Yücesi,Dolu ve alevli korlarla.
14Och HERREN dundrade i himmelen, den Högste lät höra sin röst; hagel föll, och eldsglöd for ned.
14Savurup oklarını düşmanlarını dağıttı,Şimşek çaktırarak onları şaşkına çevirdi.
15Han sköt sina pilar och förskingrade dem, ljungeldar i mängd och förvirrade dem.
15Denizin dibi göründü,Yeryüzünün temelleri açığa çıktı, ya RAB,Senin azarlamandan,Burnundan çıkan güçlü soluktan.
16Vattnens bäddar kommo i dagen, och jordens grundvalar blottades, för din näpst, o HERRE, för din vredes stormvind.
16RAB yukarıdan elini uzatıp tuttu,Çıkardı beni derin sulardan.
17Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
17Beni zorlu düşmanımdan,Benden nefret edenlerden kurtardı,Çünkü onlar benden güçlüydü.
18Han räddade mig från min starke fiende och från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
18Felaket günümde karşıma dikildiler,Ama RAB bana destek oldu.
19De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
19Beni huzura kavuşturdu,Kurtardı, çünkü benden hoşnut kaldı.
20Han förde mig ut på rymlig plats; han räddade mig, ty han hade behag till mig.
20RAB doğruluğumun karşılığını verdi,Beni temiz ellerime göre ödüllendirdi.
21HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
21Çünkü RABbin yolunda yürüdüm,Tanrımdan uzaklaşarak kötülük yapmadım.
22Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
22Onun bütün ilkelerini göz önünde tuttum,Kurallarından ayrılmadım.
23nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och hans stadgar lät jag icke vika ifrån mig.
23Onun gözünde kusursuzdum,Suç işlemekten sakındım.
24Så var jag ostrafflig inför honom och tog mig till vara för missgärning.
24Bu yüzden RAB beni doğruluğumaVe gözünde pak olan ellerime göre ödüllendirdi.
25Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter mina händers renhet inför hans ögon.
25Sadık kuluna sadakat gösterir,Kusursuz olana kusursuz davranırsın.
26Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig man bevisar du dig ostrafflig.
26Pak olanla pak olur,Eğriye eğri davranırsın.
27Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
27Alçakgönüllüleri kurtarır,Gururluların başını eğersin.
28Ty du frälsar ett betryckt folk, men stolta ögon ödmjukar du.
28Işığımın kaynağı sensin, ya RAB, Tanrım!Karanlığımı aydınlatırsın.
29Ja, du låter min lampa brinna klart; HERREN, min Gud, gör mitt mörker ljuset.
29Desteğinle akıncılara saldırır,Seninle surları aşarım, Tanrım.
30Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, och med min Gud stormar jag murar.
30Tanrının yolu kusursuzdur,RABbin sözü arıdır.O kendisine sığınan herkesin kalkanıdır.
31Guds väg är ostrafflig; HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
31Var mı RABden başka tanrı?Tanrımızdan başka kaya var mı?
32Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa utom vår Gud?
32Tanrı beni güçle donatır,Yolumu kusursuz kılar.
33Gud, du som omgjordade mig med kraft och lät min väg vara lyckosam,
33Ayaklar verdi bana, geyiklerinki gibi,Doruklarda tutar beni.
34du som gjorde mina fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
34Bana savaşmayı öğretti,Kollarımla tunç bir yayı gereyim diye.
35du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
35Bana zafer kalkanını bağışlarsın,Sağ elin destekler,Alçakgönüllülüğün yüceltir beni.
36Du gav mig din frälsnings sköld, och din högra hand stödde mig, och ditt saktmod gjorde mig stor;
36Bastığım yerleri genişletirsin,Burkulmaz bileklerim.
37du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
37Kovalayıp yetiştim düşmanlarıma,Hepsi yok olmadan geri dönmedim.
38Jag förföljde mina fiender och hann upp dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
38Ezdim onları, kalkamaz oldular,Ayaklarımın altına serildiler.
39Jag slog dem, så att de icke mer kunde resa sig; de föllo under mina fötter.
39Savaş için beni güçle donattın,Bana başkaldıranları önümde yere serdin.
40Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
40Düşmanlarımı kaçmak zorunda bıraktın,Benden nefret edenleri yok ettim.
41Mina fiender drev du på flykten för mig, och dem som hatade mig förgjorde jag.
41Feryat ettiler, ama kurtaran çıkmadı;RABbi çağırdılar, ama O yanıt vermedi.
42De ropade, men det fanns ingen som frälste; till HERREN, men han svarade dem icke.
42Ezdim onları, rüzgarın savurduğu toza döndüler,Sokak çamuru gibi savurup attım.
43Och jag stötte dem sönder till stoft för vinden, jag kastade ut dem såsom orenlighet på gatan.
43Halkımın çekişmelerinden beni kurtardın,Ulusların önderi yaptın,Tanımadığım halklar bana kulluk ediyor.
44Du räddade mig ur folkets strider, du satte mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
44Duyar duymaz sözümü dinlediler,Yabancılar bana yaltaklandılar.
45Vid blotta ryktet hörsammade de mig; främlingar visade mig underdånighet.
45Yabancıların betleri benizleri attı,Titreyerek çıktılar kalelerinden.
46Ja, främlingarnas mod vissnade bort; med bävan övergåvo de sina borgar.
46RAB yaşıyor! Kayama övgüler olsun!Yücelsin kurtarıcım Tanrı!
47HERREN lever! Lovad vare min klippa, och upphöjd vare min frälsnings Gud!
47Odur öcümü alan,Halkları bana bağımlı kılan.
48Gud, som har givit mig hämnd och tvingat folken under mig;
48Düşmanlarımdan kurtarır,Başkaldıranlardan üstün kılar beni,Zorbaların elinden alır.
49du som har befriat mig från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
49Bunun için uluslar arasında sana şükredeceğim, ya RAB,Adını ilahilerle öveceğim.
50Fördenskull vill jag tacka dig bland hedningarna, HERRE, och lovsjunga ditt namn.
50RAB kralını büyük zaferlere ulaştırır,Meshettiği krala, Davut'a ve soyunaSonsuza dek sevgi gösterir.
51Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.