1För sångmästaren; av Koras söner; en sång.
1Ey Tanrı, kulaklarımızla duyduk,Atalarımız anlattı bize,Neler yaptığını onların gününde, eski günlerde.
2Gud, med våra öron hava vi hört, våra fäder hava förtäljt därom för oss: om den gärning du gjorde i deras dagar, i forntidens dagar.
2Elinle ulusları kovdun,Ama atalarımıza yer verdin;Halkları kırdın,Ama atalarımızın yayılmasını sağladın.
3Det var du som med din hand utrotade hedningarna, men planterade dem; du fördärvade andra folk, men dem lät du utbreda sig.
3Onlar ülkeyi kılıçla kazanmadılar,Kendi bilekleriyle zafere ulaşmadılar.Senin sağ elin, bileğin, yüzünün ışığı sayesinde oldu bu;Çünkü sen onları sevdin.
4Ty icke med sitt svärd intogo de landet, och deras egen arm gav dem icke seger, utan din högra hand och din arm och ditt ansiktes ljus, ty du hade behag till dem.
4Ey Tanrı, kralım sensin,Buyruk ver de Yakup soyu kazansın!
5Du, densamme, är min konung, o Gud; så tillsäg nu Jakob seger.
5Senin sayende düşmanlarımızı püskürteceğiz,Senin adınla karşıtlarımızı ezeceğiz.
6Med din hjälp kunna vi stöta ned våra ovänner och i ditt namn förtrampa våra motståndare.
6Çünkü ben yayıma güvenmem,Kılıcım da beni kurtarmaz;
7Ty icke på min båge förlitar jag mig, och mitt svärd kan icke giva mig seger;
7Ancak sensin bizi düşmanlarımızdan kurtaran,Bizden nefret edenleri utanca boğan.
8nej, du giver oss seger över våra ovänner, och dem som hata oss låter du komma på skam.
8Her gün Tanrıyla övünür,Sonsuza dek adına şükran sunarız. |iSela
9Gud lova vi alltid, och ditt namn prisa vi evinnerligen. Sela.
9Ne var ki, reddettin bizi, aşağıladın,Artık ordularımızla savaşa çıkmıyorsun.
10Och dock har du nu förkastat oss och låtit oss varda till blygd, och du drager icke ut med våra härar.
10Düşman karşısında bizi gerilettin,Bizden tiksinenler bizi soydu.
11Du låter oss vika tillbaka för ovånnen, och de som hata oss taga sig byte.
11Kasaplık koyuna çevirdin bizi,Ulusların arasına dağıttın.
12Du låter oss bliva uppätna såsom får, och bland hedningarna han du förstrött oss.
12Yok pahasına sattın halkını,Üstelik satıştan hiçbir şey kazanmadan.
13Du säljer ditt folk för ett ringa pris, stor är icke den vinst du har gjort därpå.
13Bizi komşularımızın yüzkarası,Çevremizdekilerin eğlencesi, alay konusu ettin.
14Du låter oss bliva till smälek för våra grannar, till spott och hån för dem som bo omkring oss.
14Ulusların diline düşürdün bizi,Gülüyor halklar halimize.
15Du gör oss till ett ordspråk bland hedningarna, du låter folken skaka huvudet åt oss.
15Rezilliğim gün boyu karşımda,Utancımdan yerin dibine geçtim
16Hela dagen är min smälek inför mig, och blygsel höljer mitt ansikte,
16Hakaret ve sövgü duya duya,Öç almak isteyen düşman karşısında.
17när jag hör smädarens och lastarens tal, när jag ser fienden och den hämndgirige.
17Bütün bunlar başımıza geldi,Yine de seni unutmadık,Antlaşmana ihanet etmedik,
18Allt detta har kommit över oss, och vi hava dock icke förgätit dig, ej heller svikit ditt förbund.
18Döneklik etmedik,Adımlarımız senin yolundan sapmadı.
19Våra hjärtan avföllo icke, och våra steg veko ej av ifrån din väg,
19Oysa sen bizi ezdin, ülkemizi çakalların uğrağı ettin,Üstümüzü koyu karanlıkla örttün.
20så att du därför har krossat oss i schakalers land och övertäckt oss med dödsskugga.
20Eğer Tanrımızın adını unutsaydık,Yabancı bir ilaha ellerimizi açsaydık,
21Om vi hade förgätit vår Guds namn och uträckt våra händer till en främmande gud,
21Tanrı bunu ortaya çıkarmaz mıydı?Çünkü O yürekteki gizleri bilir.
22månne icke Gud skulle hava utrannsakat det, han som känner hjärtats lönnligheter?
22Senin uğruna her gün öldürülüyoruz,Kasaplık koyun sayılıyoruz.
23Nej, för din skull varda vi dödade hela dagen och bliva aktade såsom slaktfår.
23Uyan, ya Rab! Niçin uyuyorsun?Kalk! Sonsuza dek terk etme bizi!
24Vakna upp; varför sover du, Herre? Vakna, förkasta oss icke för alltid.
24Niçin yüzünü gizliyorsun?Neden mazlum halimizi, üzerimizdeki baskıyı unutuyorsun?
25Varför döljer du ditt ansikte och förgäter vårt lidande och trångmål?
25Çünkü yere serildik,Bedenimiz toprağa yapıştı.
26Se, vår själ är nedböjd i stoftet, vår kropp ligger nedtryckt till jorden.
26Kalk, yardım et bize!Kurtar bizi sevgin uğruna!
27Stå upp till vår hjälp, och förlossa oss för din nåds skull.