¹För sångmästaren, med strängaspel, till Seminit; en psalm av David.

¹Ya RAB, öfkeyle azarlama beni, Gazapla yola getirme. kesin olarak bilinmiyor.

²HERRE, straffa mig icke i din vrede, och tukta mig icke i din förtörnelse.

²Lütfet bana, ya RAB, bitkinim;Şifa ver bana, ya RAB, kemiklerim sızlıyor,

³Var mig nådig, HERRE, ty jag försmäktar; hela mig, HERRE, ty ända in i mitt innersta är jag förskräckt.

³Çok acı çekiyorum.Ah, ya RAB!Ne zamana dek sürecek bu?

⁴Ja, min själ är storligen förskräckt; ack HERRE, huru länge?

⁴Gel, ya RAB, kurtar beni,Yardım et sevginden dolayı.

⁵Vänd åter, HERRE, rädda min själ, fräls mig för din nåds skull.

⁵Çünkü ölüler arasında kimse seni anmaz,Kim şükür sunar sana ölüler diyarından?

⁶Ty i döden tänker man icke på dig; vem tackar dig i dödsriket?

⁶İnleye inleye bittim,Döşeğim su içinde bütün gece ağlamaktan,Yatağım sırılsıklam gözyaşlarımdan.

⁷Jag är så trött av suckande; var natt fuktar jag min säng och väter mitt läger med mina tårar.

⁷Kederden gözlerimin feri sönüyor,Zayıflıyor gözlerim düşmanlarım yüzünden.

⁸Av sorg är mitt öga förmörkat; det har åldrats för alla mina ovänners skull.

⁸Ey kötülük yapanlar,Uzak durun benden,Çünkü RAB ağlayışımı işitti.

⁹Viken bort ifrån mig, alla I ogärningsmän; ty HERREN har hört min högljudda gråt.

⁹Yalvarışımı duydu,Duamı kabul etti.

¹⁰HERREN har hört min åkallan, min bön upptager HERREN.

¹⁰Bütün düşmanlarım utanacak,Hepsini dehşet saracak,Ansızın geri dönecekler utanç içinde.

¹¹Alla mina fiender skola komma på skam och storligen förskräckas; de skola vika tillbaka och komma på skam med hast.