1En psalm av David, när han var i Juda öken.
1Ey Tanrı, sensin benim Tanrım,Seni çok özlüyorum,Canım sana susamış,Kurak, yorucu, susuz bir diyarda,Bütün varlığımla seni arıyorum.
2Gud, du är min Gud, bittida söker jag dig; min själ törstar efter dig, min kropp längtar efter dig, i ett torrt land, som försmäktar utan vatten.
2Kutsal yerde baktım sana,Gücünü, görkemini görmek için.
3Så skådar jag nu efter dig i helgedomen, för att få se din makt och ära.
3Senin sevgin yaşamdan iyidir,Bu yüzden dudaklarım seni yüceltir.
4Ty din nåd är bättre än liv; mina läppar skola prisa dig.
4Ömrümce sana övgüler sunacağım,Senin adınla ellerimi kaldıracağım.
5Så skall jag då lova dig, så länge jag lever; i ditt namn skall jag upplyfta mina händer.
5Zengin yiyeceklere doyarcasına doyacağım sana,Şakıyan dudaklarla ağzım sana övgüler sunacak.
6Min själ varder mättad såsom av märg och fett; och med jublande läppar lovsjunger min mun,
6Yatağıma uzanınca seni anarım,Gece boyunca derin derin seni düşünürüm.
7när jag kommer ihåg dig på mitt läger och under nattens väkter tänker på dig.
7Çünkü sen bana yardımcı oldun,Kanatlarının gölgesinde sevincimi dile getiririm.
8Ty du är min hjälp, och under dina vingars skumma jublar jag.
8Canım sana sımsıkı sarılır,Sağ elin bana destek olur.
9Min själ håller sig intill dig; din högra hand uppehåller mig.
9Ama canımı almak isteyenler,Yerin derinliklerine inecek,
10Men dessa som stå efter mitt liv och vilja fördärva det, de skola fara ned i jordens djup.
10Kılıcın ağzına atılacak,Çakallara yem olacak.
11De skola givas till pris åt svärdet, rovdjurs byte skola de varda.
11Kralsa Tanrı'da sevinç bulacak.Tanrı'nın adıyla ant içenlerin hepsi övünecek,Yalancıların ağzıysa kapanacak.
12Men konungen skall glädja sig i Gud; berömma sig skall var och en som svär vid honom, ty de lögnaktigas mun skall varda tillstoppad.