1För sångmästaren; en sång, en psalm. Höjen jubel till Gud, alla länder;
1Ey yeryüzündeki bütün insanlar,Tanrıya sevinç çığlıkları atın!
2lovsjungen hans namns ära, given honom ära och pris.
2Adının yüceliğine ilahiler söyleyin,Ona görkemli övgüler sunun!
3Sägen till Gud: Huru underbara äro icke dina gärningar! För din stora makts skull visa dina fiender dig underdånighet.
3‹‹Ne müthiş işlerin var!›› deyin Tanrıya,‹‹Öyle büyük gücün var ki,Düşmanların eğiliyor önünde.
4Alla länder skola tillbedja och lovsjunga dig; de skola lovsjunga ditt namn. Sela.
4Bütün yeryüzü sana tapınıyor,İlahiler okuyor, adını ilahilerle övüyor.›› |iSela
5Kommen och sen vad Gud har gjort; underbara äro hans gärningar mot människors barn.
5Gelin, bakın Tanrının neler yaptığına!Ne müthiş işler yaptı insanlar arasında:
6Han förvandlade havet till torrt land; till fots gingo de genom floden; då gladdes vi över honom.
6Denizi karaya çevirdi,Atalarımız yaya geçtiler ırmaktan.Yaptığına sevindik orada.
7Genom sin makt råder han evinnerligen, hans ögon giva akt på hedningarna; de gensträviga må icke förhäva sig. Sela.
7Kudretiyle sonsuza dek egemenlik sürer,Gözleri ulusları süzer;Başkaldıranlar gurura kapılmasın! |iSela
8Prisen, I folk, vår Gud, och låten hans lov ljuda högt;
8Ey halklar, Tanrımıza şükredin,Övgülerini duyurun.
9ty han har beskärt liv åt vår själ och har icke låtit vår fot vackla.
9Hayatımızı koruyan,Ayaklarımızın kaymasına izin vermeyen Odur.
10Ty väl prövade de oss, o Gud, du luttrade oss, såsom silver luttras;
10Sen bizi sınadın, ey Tanrı,Gümüş arıtır gibi arıttın.
11du förde oss in i fängelse, du lade en tung börda på vår rygg;
11Ağa düşürdün bizi,Sırtımıza ağır yük vurdun.
12du lät människor fara fram över vårt huvud, vi måste gå genom eld och vatten. Men du har fört oss ut och vederkvickt oss.
12İnsanları başımıza çıkardın,Ateşten, sudan geçtik.Ama sonra bizi bolluğa kavuşturdun.
13Så kommer jag då till ditt hus med brännoffer, jag vill infria mina löften till dig,
13Yakmalık sunularla evine gireceğim,Adaklarımı yerine getireceğim,
14dem till vilka mina låppar öppnade sig, och som min mun uttalade i min nöd.
14Sıkıntı içindeyken dudaklarımdan dökülen,Ağzımdan çıkan adakları.
15Brännoffer av feta får vill jag frambära åt dig, med offerånga av vädurar; jag vill offra både tjurar och bockar. Sela.
15Yakılan koçların dumanıyla semiz hayvanlardanSana yakmalık sunular sunacağım,Tekeler, sığırlar kurban edeceğim. |iSela
16Kommen och hören, så vill jag förtälja för eder, I alla som frukten Gud, vad han har gjort mot min själ.
16Gelin, dinleyin, ey sizler, Tanrıdan korkanlar,Benim için neler yaptığını size anlatayım.
17Till honom ropade jag med min mun, och lovsång var redan på min tunga.
17Ağzımla Ona yakardım,Övgüsü dilimden düşmedi.
18Om jag hade förehaft något orätt i mitt hjärta, så skulle Herren icke höra mig.
18Yüreğimde kötülüğe yer verseydim,Rab beni dinlemezdi.
19Men Gud har hört mig, han har aktat på mitt bönerop.
19Oysa Tanrı dinledi beni,Kulak verdi duamın sesine.
20Lovad vare Gud, som icke har förkastat min bön eller vänt ifrån mig sin nåd!
20Övgüler olsun Tanrı'ya,Çünkü duamı geri çevirmedi,Sevgisini benden esirgemedi.