¹Vad åter angår kött från avgudaoffer, så känna vi nog det talet: »Alla hava vi 'kunskap'.» »Kunskapen» uppblåser, men kärleken uppbygger.

¹Now concerning things sacrificed to idols: We know that we all have knowledge. Knowledge puffs up, but love builds up.

²Om någon menar sig hava fått någon »kunskap», så har han ännu icke fått kunskap på sådant sätt som han borde hava.

²But if anyone thinks that he knows anything, he doesn’t yet know as he ought to know.

³Men den som älskar Gud, han är känd av honom.

³But if anyone loves God, the same is known by him.

⁴Vad alltså angår ätandet av kött från avgudaoffer, så säger jag detta: Vi veta visserligen att ingen avgud finnes till i världen, och att det icke finnes mer än en enda Gud.

⁴Therefore concerning the eating of things sacrificed to idols, we know that no idol is anything in the world, and that there is no other God but one.

⁵Ty om ock några så kallade gudar skulle finnas, vare sig i himmelen eller på jorden -- och det finnes ju många »gudar» och många »herrar» --

⁵For though there are things that are called “gods,” whether in the heavens or on earth; as there are many “gods” and many “lords”;

⁶så finnes dock för oss allenast en enda Gud: Fadern, av vilken allt är, och till vilken vi själva äro, och en enda Herre: Jesus Kristus, genom vilken allt är, och genom vilken vi själva äro.

⁶yet to us there is one God, the Father, of whom are all things, and we for him; and one Lord, Jesus Christ, through whom are all things, and we live through him.

⁷Dock, icke alla hava denna kunskap, utan somliga, som äro vana att ännu alltjämt tänka på avguden, äta köttet såsom avgudaofferskött. Och eftersom deras samvete är svagt, bliver det härigenom befläckat.

⁷However, that knowledge isn’t in all men. But some, with consciousness of the idol until now, eat as of a thing sacrificed to an idol, and their conscience, being weak, is defiled.

⁸Men maten skall icke avgöra vår ställning till Gud. Avhålla vi oss från att äta, så bliva vi icke därigenom sämre; äta vi, så bliva vi icke därigenom bättre.

⁸But food will not commend us to God. For neither, if we don’t eat, are we the worse; nor, if we eat, are we the better.

⁹Sen likväl till, att denna eder frihet icke till äventyrs bliver en stötesten för de svaga.

⁹But be careful that by no means does this liberty of yours become a stumbling block to the weak.

¹⁰Ty om någon får se dig, som har undfått »kunskap», ligga till bords i ett avgudahus, skall då icke hans samvete, om han är svag, därav »bliva uppbyggt» på det sätt att han äter köttet från avgudaoffer?

¹⁰For if a man sees you who have knowledge sitting in an idol’s temple, won’t his conscience, if he is weak, be emboldened to eat things sacrificed to idols?

¹¹Genom din »kunskap» går ju då den svage förlorad -- han, din broder, som Kristus har lidit döden för.

¹¹And through your knowledge, he who is weak perishes, the brother for whose sake Christ died.

¹²Om I på sådant sätt synden mot bröderna och såren deras svaga samveten, då synden I mot Kristus själv.

¹²Thus, sinning against the brothers, and wounding their conscience when it is weak, you sin against Christ.

¹³Därför, om maten kan bliva min broder till fall, så vill jag sannerligen hellre för alltid avstå från att äta kött, på det att jag icke må bliva min broder till fall.

¹³Therefore if food causes my brother to stumble, I will eat no meat forevermore, that I don’t cause my brother to stumble.