¹Och Jakob kallade sina söner till sig och sade: Församlen eder, på det att jag må förkunna eder vad som skall hända eder i kommande dagar:

¹Jacob called to his sons, and said: “Gather yourselves together, that I may tell you that which will happen to you in the days to come.

²Kommen tillhopa och hören, I Jakobs söner; hören på eder fader Israel.

²Assemble yourselves, and hear, you sons of Jacob. Listen to Israel, your father.

³Ruben, min förstfödde är du, min kraft och min styrkas förstling, främst i myndighet och främst i makt.

³“Reuben, you are my firstborn, my might, and the beginning of my strength; excelling in dignity, and excelling in power.

⁴Du sjuder över såsom vatten, du skall icke bliva den främste, ty du besteg din faders läger; då gjorde du vad skändligt var. Ja, min bädd besteg han!

⁴Boiling over as water, you shall not excel; because you went up to your father’s bed, then defiled it. He went up to my couch.

⁵Simeon och Levi äro bröder; deras vapen äro våldets verktyg.

⁵“Simeon and Levi are brothers. Their swords are weapons of violence.

⁶Min själ inlåte sig ej i deras råd, min ära tage ingen del i deras samkväm; ty i sin vrede dräpte de män, och i sitt överdåd stympade de oxar.

⁶My soul, don’t come into their council. My glory, don’t be united to their assembly; for in their anger they killed men. In their self-will they hamstrung cattle.

⁷Förbannad vare deras vrede, som är så våldsam, och deras grymhet, som är så hård! Jag skall förströ dem i Jakob, jag skall förskingra dem i Israel.

⁷Cursed be their anger, for it was fierce; and their wrath, for it was cruel. I will divide them in Jacob, and scatter them in Israel.

⁸Dig, Juda, dig skola dina bröder prisa; din hand skall vara på dina fienders nacke, för dig skola din faders söner buga sig.

⁸“Judah, your brothers will praise you. Your hand will be on the neck of your enemies. Your father’s sons will bow down before you.

⁹Ett ungt lejon är Juda; från rivet byte har du dragit ditupp, min son. Han har lagt sig ned, han vilar såsom ett lejon, såsom en lejoninna -- vem vågar oroa honom?

⁹Judah is a lion’s cub. From the prey, my son, you have gone up. He stooped down, he crouched as a lion, as a lioness. Who will rouse him up?

¹⁰Spiran skall icke vika ifrån Juda, icke härskarstaven ifrån hans fötter, till dess han kommer till Silo och folken bliva honom hörsamma.

¹⁰The scepter will not depart from Judah, nor the ruler’s staff from between his feet, until he comes to whom it belongs. To him will the obedience of the peoples be.

¹¹Han binder vid vinträdet sin åsna, vid ädla rankan sin åsninnas fåle. Han tvår sina kläder i vin, sin mantel i druvors blod.

¹¹Binding his foal to the vine, his donkey’s colt to the choice vine; he has washed his garments in wine, his robes in the blood of grapes.

¹²Hans ögon äro dunkla av vin och hans tänder vita av mjölk.

¹²His eyes will be red with wine, his teeth white with milk.

¹³Sebulon skall bo vid havets strand, vid stranden, där skeppen ligga; sin sida skall han vända mot Sidon.

¹³“Zebulun will dwell at the haven of the sea. He will be for a haven of ships. His border will be on Sidon.

¹⁴Isaskar är en stark åsna, som ligger i ro i sin inhägnad.

¹⁴“Issachar is a strong donkey, lying down between the saddlebags.

¹⁵Och han såg att viloplatsen var god, och att landet var ljuvligt; då böjde han sin rygg under bördor och blev en arbetspliktig tjänare.

¹⁵He saw a resting place, that it was good, the land, that it was pleasant. He bows his shoulder to the burden, and becomes a servant doing forced labor.

¹⁶Dan skall skaffa rätt åt sitt folk, han såväl som någon av Israels stammar.

¹⁶“Dan will judge his people, as one of the tribes of Israel.

¹⁷Dan skall vara en orm på vägen, en huggorm på stigen, en som biter hästen i foten, så att ryttaren faller baklänges av.

¹⁷Dan will be a serpent in the way, an adder in the path, That bites the horse’s heels, so that his rider falls backward.

¹⁸HERRE, jag bidar efter din frälsning!

¹⁹Gad skall trängas av skaror, men själv skall han tränga dem på hälarna.

¹⁹“A troop will press on Gad, but he will press on their heel.

²⁰Från Aser kommer fetma, honom till mat; konungsliga läckerheter har han att giva.

²⁰“Asher’s food will be rich. He will yield royal dainties.

²¹Naftali är en snabb hind; han har sköna ord att giva.

²¹“Naphtali is a doe set free, who bears beautiful fawns.

²²Ett ungt fruktträd är Josef, ett ungt fruktträd vid källan; dess grenar nå upp över muren.

²²“Joseph is a fruitful vine, a fruitful vine by a spring. His branches run over the wall.

²³Bågskyttar oroa honom, de skjuta på honom och ansätta honom;

²³The archers have severely grieved him, shot at him, and persecute him:

²⁴dock förbliver hans båge fast, och hans händer och armar spänstiga, genom dens händer, som är den Starke i Jakob, genom honom som är herden, Israels klippa,

²⁴But his bow remained strong. The arms of his hands were made strong, by the hands of the Mighty One of Jacob, (from there is the shepherd, the stone of Israel),

²⁵genom din faders Gud -- han skall hjälpa dig. genom den Allsmäktige -- han skall välsigna dig med välsignelser från himmelen därovan, välsignelser från djupet som utbreder sig därnere, välsignelser från bröst och sköte.

²⁵even by the God of your father, who will help you; by the Almighty, who will bless you, with blessings of heaven above, blessings of the deep that lies below, blessings of the breasts, and of the womb.

²⁶Din faders välsignelser nå högt, högre än mina förfäders välsignelser, de nå upp till de eviga höjdernas härlighet. De skola komma över Josefs huvud, över dens hjässa, som är en furste bland sina bröder.

²⁶The blessings of your father have prevailed above the blessings of your ancestors, above the boundaries of the ancient hills. They will be on the head of Joseph, on the crown of the head of him who is separated from his brothers.

²⁷Benjamin är en glupande ulv; om morgonen förtär han rov, och om aftonen utskiftar han byte.»

²⁷“Benjamin is a ravenous wolf. In the morning he will devour the prey. At evening he will divide the spoil.”

²⁸Alla dessa äro Israels stammar, tolv till antalet, och detta är vad deras fader talade till dem, när han välsignade dem; åt var och en av dem gav han sin särskilda välsignelse.

²⁸All these are the twelve tribes of Israel, and this is what their father spoke to them and blessed them. He blessed everyone according to his blessing.

²⁹Och han bjöd dem och sade till dem: »Jag skall nu samlas till mitt folk; begraven mig bredvid mina fäder, i grottan på hetiten Efrons åker,

²⁹He instructed them, and said to them, “I am to be gathered to my people. Bury me with my fathers in the cave that is in the field of Ephron the Hittite,

³⁰i den grotta som ligger på åkern i Makpela, gent emot Mamre, i Kanaans land, den åker som Abraham köpte till egen grav av hetiten Efron,

³⁰in the cave that is in the field of Machpelah, which is before Mamre, in the land of Canaan, which Abraham bought with the field from Ephron the Hittite as a burial place.

³¹där de hava begravit Abraham och hans hustru Sara, där de ock hava begravit Isak och hans hustru Rebecka, och där jag själv har begravit Lea,

³¹There they buried Abraham and Sarah, his wife. There they buried Isaac and Rebekah, his wife, and there I buried Leah:

³²på den åkern som jämte grottan där köptes av Hets barn.»

³²the field and the cave that is therein, which was purchased from the children of Heth.”

³³När Jakob hade givit sina söner denna befallning, drog han sina fötter upp i sängen; och han gav upp andan och blev samlad till sina fäder.

³³When Jacob made an end of charging his sons, he gathered up his feet into the bed, and yielded up the spirit, and was gathered to his people.