¹Vid den tiden fick Herodes, landsfursten, höra ryktet om Jesus.

¹At that time, Herod the tetrarch heard the report concerning Jesus,

²Då sade han till sina tjänare: »Det är Johannes döparen. Han har uppstått från de döda, och därför verka dessa krafter i honom.»

²and said to his servants, “This is John the Baptizer. He is risen from the dead. That is why these powers work in him.”

³Herodes hade nämligen låtit gripa Johannes och binda honom och sätta honom i fängelse, för Herodias', sin broder Filippus' hustrus, skull.

³For Herod had laid hold of John, and bound him, and put him in prison for the sake of Herodias, his brother Philip’s wife.

⁴Ty Johannes hade sagt till honom: »Det är icke lovligt för dig att hava henne.»

⁴For John said to him, “It is not lawful for you to have her.”

⁵Och han hade velat döda honom, men han fruktade för folket, eftersom de höllo honom för en profet.

⁵When he would have put him to death, he feared the multitude, because they counted him as a prophet.

⁶Men så kom Herodes' födelsedag. Då dansade Herodias' dotter inför dem; och hon behagade Herodes så mycket,

⁶But when Herod’s birthday came, the daughter of Herodias danced among them and pleased Herod.

⁷att han med en ed lovade att giva henne vad helst hon begärde.

⁷Whereupon he promised with an oath to give her whatever she should ask.

⁸Hon sade då, såsom hennes moder ingav henne: »Giv mig här på ett fat Johannes döparens huvud.»

⁸She, being prompted by her mother, said, “Give me here on a platter the head of John the Baptizer.”

⁹Då blev konungen bekymrad, men för edens och för bordsgästernas skull bjöd han att man skulle giva henne det,

⁹The king was grieved, but for the sake of his oaths, and of those who sat at the table with him, he commanded it to be given,

¹⁰och sände åstad och lät halshugga Johannes i fängelset.

¹⁰and he sent and beheaded John in the prison.

¹¹Och hans huvud blev framburet på ett fat och givet åt flickan; och hon bar det till sin moder.

¹¹His head was brought on a platter, and given to the young lady: and she brought it to her mother.

¹²Men hans lärjungar kommo och togo hans döda kropp och begrovo honom. Sedan gingo de och omtalade det för Jesus.

¹²His disciples came, and took the body, and buried it; and they went and told Jesus.

¹³Då Jesus hörde detta, for han i en båt därifrån bort till en öde trakt, där de kunde vara allena. Men när folket fick höra härom, kommo de landvägen efter honom från städerna.

¹³Now when Jesus heard this, he withdrew from there in a boat, to a deserted place apart. When the multitudes heard it, they followed him on foot from the cities.

¹⁴Och då han steg i land, fick han se att där var mycket folk; och han ömkade sig över dem och botade deras sjuka.

¹⁴Jesus went out, and he saw a great multitude. He had compassion on them, and healed their sick.

¹⁵Men när det led mot aftonen, trädde hans lärjungar fram till honom och sade: »Trakten är öde, och tiden är redan framskriden. Låt folket skiljas åt, så att de kunna gå bort i byarna och köpa sig mat.»

¹⁵When evening had come, his disciples came to him, saying, “This place is deserted, and the hour is already late. Send the multitudes away, that they may go into the villages, and buy themselves food.”

¹⁶Men Jesus sade till dem: »De behöva icke gå bort; given I dem att äta.»

¹⁶But Jesus said to them, “They don’t need to go away. You give them something to eat.”

¹⁷De svarade honom: »Vi hava här icke mer än fem bröd och två fiskar.»

¹⁷They told him, “We only have here five loaves and two fish.”

¹⁸Då sade han: »Bären dem hit till mig.»

¹⁸He said, “Bring them here to me.”

¹⁹Därefter tillsade han folket att lägga sig ned i gräset. Och han tog de fem bröden och de två fiskarna och såg upp till himmelen och välsignade dem. Och han bröt bröden och gav dem åt lärjungarna, och lärjungarna gåvo åt folket.

¹⁹He commanded the multitudes to sit down on the grass; and he took the five loaves and the two fish, and looking up to heaven, he blessed, broke and gave the loaves to the disciples, and the disciples gave to the multitudes.

²⁰Och de åto alla och blevo mätta Sedan samlade man upp de överblivna styckena, tolv korgar fulla.

²⁰They all ate, and were filled. They took up twelve baskets full of that which remained left over from the broken pieces.

²¹Men de som hade ätit voro vid pass fem tusen män, förutom kvinnor och barn.

²¹Those who ate were about five thousand men, besides women and children.

²²Strax därefter nödgade han sina lärjungar att stiga i båten och före honom fara över till andra stranden, medan han tillsåg att folket skildes åt.

²²Immediately Jesus made the disciples get into the boat, and to go ahead of him to the other side, while he sent the multitudes away.

²³Och sedan detta hade skett, gick han upp på berget för att vara allena och bedja. När det så hade blivit afton, var han där ensam.

²³After he had sent the multitudes away, he went up into the mountain by himself to pray. When evening had come, he was there alone.

²⁴Båten var då redan många stadier från land och hårt ansatt av vågorna, ty vinden låg emot.

²⁴But the boat was now in the middle of the sea, distressed by the waves, for the wind was contrary.

²⁵Men under fjärde nattväkten kom Jesus till dem, gående fram över sjön.

²⁵In the fourth watch of the night, The night was equally divided into four watches, so the fourth watch is approximately 3:00 A. M. to sunrise. Jesus came to them, walking on the sea. see Job 9:8

²⁶När då lärjungarna fingo se honom gå på sjön, blevo de förfärade och sade: »Det är en vålnad», och ropade av förskräckelse.

²⁶When the disciples saw him walking on the sea, they were troubled, saying, “It’s a ghost!” and they cried out for fear.

²⁷Men Jesus begynte strax tala till dem och sade: »Varen vid gott mod; det är jag, varen icke förskräckta.»

²⁷But immediately Jesus spoke to them, saying “Cheer up! It is I! or, I AM! Don’t be afraid.”

²⁸Då svarade Petrus honom och sade: »Herre, är det du, så bjud mig att komma till dig på vattnet.»

²⁸Peter answered him and said, “Lord, if it is you, command me to come to you on the waters.”

²⁹Han sade: »Kom.» Då steg Petrus ut ur båten och begynte gå på vattnet och kom till Jesus.

²⁹He said, “Come!” Peter stepped down from the boat, and walked on the waters to come to Jesus.

³⁰Men när han såg huru stark vinden var, blev han förskräckt; och då han nu begynte sjunka, ropade han och sade: »Herre, hjälp mig.»

³⁰But when he saw that the wind was strong, he was afraid, and beginning to sink, he cried out, saying, “Lord, save me!”

³¹Och strax räckte Jesus ut handen och fattade i honom och sade till honom: »Du klentrogne, varför tvivlade du?»

³¹Immediately Jesus stretched out his hand, took hold of him, and said to him, “You of little faith, why did you doubt?”

³²När de sedan hade kommit upp i båten, lade sig vinden.

³²When they got up into the boat, the wind ceased.

³³Men de som voro i båten föllo ned för honom och sade: »Förvisso är du Guds Son.»

³³Those who were in the boat came and worshiped him, saying, “You are truly the Son of God!”

³⁴När de hade farit över, kommo de till Gennesarets land.

³⁴When they had crossed over, they came to the land of Gennesaret.

³⁵Då nu folket där på orten kände igen honom, sände de ut bud i hela trakten däromkring, och man förde till honom alla som voro sjuka.

³⁵When the people of that place recognized him, they sent into all that surrounding region, and brought to him all who were sick,

³⁶Och de bådo honom att allenast få röra vid hörntofsen på hans mantel; och alla som rörde vid den blevo hulpna.

³⁶and they begged him that they might just touch the fringe or, tassel of his garment. As many as touched it were made whole.