Svenska 1917

World English Bible

Psalms

109

1För sångmästaren; av David; en psalm. Min lovsångs Gud, tig icke.
1God of my praise, don’t remain silent,
2Ty sin ogudaktiga mun, sin falska mun hava de upplåtit mot mig, de hava talat mot mig med lögnaktig tunga.
2for they have opened the mouth of the wicked and the mouth of deceit against me. They have spoken to me with a lying tongue.
3Med hätska ord hava de omgivit mig, de hava begynt strid mot mig utan sak.
3They have also surrounded me with words of hatred, and fought against me without a cause.
4Till lön för min kärlek stå de mig emot, men jag beder allenast.
4In return for my love, they are my adversaries; but I am in prayer.
5De hava bevisat mig ont för gott och hat för min kärlek.
5They have rewarded me evil for good, and hatred for my love.
6Låt en ogudaktig man träda upp emot honom, och låt en åklagare stå på hans högra sida.
6Set a wicked man over him. Let an adversary stand at his right hand.
7När han kommer inför rätta, må han dömas skyldig, och hans bön vare synd.
7When he is judged, let him come forth guilty. Let his prayer be turned into sin.
8Blive hans dagar få, hans ämbete tage en annan.
8Let his days be few. Let another take his office.
9Varde hans barn faderlösa och hans hustru änka.
9Let his children be fatherless, and his wife a widow.
10Må hans barn alltid gå husvilla och tigga och söka sitt bröd fjärran ifrån ödelagda hem.
10Let his children be wandering beggars. Let them be sought from their ruins.
11Må ockraren få i sin snara allt vad han äger, och må främmande plundra hans gods.
11Let the creditor seize all that he has. Let strangers plunder the fruit of his labor.
12Må ingen finnas, som hyser misskund med honom, och ingen, som förbarmar sig över hans faderlösa.
12Let there be no one to extend kindness to him, neither let there be anyone to have pity on his fatherless children.
13Hans framtid varde avskuren, i nästa led vare sådanas namn utplånat.
13Let his posterity be cut off. In the generation following let their name be blotted out.
14Hans fäders missgärning varde ihågkommen inför HERREN, och hans moders synd varde icke utplånad.
14Let the iniquity of his fathers be remembered by Yahweh. Don’t let the sin of his mother be blotted out.
15Må den alltid stå inför HERRENS ögon; ja, sådana mäns åminnelse må utrotas från jorden.
15Let them be before Yahweh continually, that he may cut off their memory from the earth;
16Ty han tänkte ju icke på att öva misskund, utan förföljde den som var betryckt och fattig och den vilkens hjärta var bedrövat, för att döda dem.
16because he didn’t remember to show kindness, but persecuted the poor and needy man, the broken in heart, to kill them.
17Han älskade förbannelse, och den kom över honom; han hade icke behag till välsignelse, och den blev fjärran ifrån honom.
17Yes, he loved cursing, and it came to him. He didn’t delight in blessing, and it was far from him.
18Han klädde sig i förbannelse såsom i en klädnad, och såsom vatten trängde den in i hans liv och såsom olja in i hans ben.
18He clothed himself also with cursing as with his garment. It came into his inward parts like water, like oil into his bones.
19Den varde honom såsom en mantel att hölja sig i, och såsom en gördel att alltid omgjorda sig med.
19Let it be to him as the clothing with which he covers himself, for the belt that is always around him.
20Detta vare mina motståndares lön från HERREN, och deras som tala ont mot min själ.
20This is the reward of my adversaries from Yahweh, of those who speak evil against my soul.
21Men du, HERRE, Herre, stå mig bi för ditt namn skull; god är ju din nåd, så må du då rädda mig.
21But deal with me, Yahweh the Lord, for your name’s sake, because your loving kindness is good, deliver me;
22Ty jag är betryckt och fattig, och mitt hjärta är genomborrat i mitt bröst.
22for I am poor and needy. My heart is wounded within me.
23Såsom skuggan, när den förlänges, går jag bort; jag ryckes bort såsom en gräshoppssvärm.
23I fade away like an evening shadow. I am shaken off like a locust.
24Mina knän äro vacklande av fasta, och min kropp förlorar sitt hull.
24My knees are weak through fasting. My body is thin and lacks fat.
25Till smälek har jag blivit inför dem; när de se mig, skaka de huvudet.
25I have also become a reproach to them. When they see me, they shake their head.
26Hjälp mig, HERRE, min Gud; fräls mig efter din nåd;
26Help me, Yahweh, my God. Save me according to your loving kindness;
27och må de förnimma att det är din hand, att du, HERRE, har gjort det.
27that they may know that this is your hand; that you, Yahweh, have done it.
28Om de förbanna, så välsigna du; om de resa sig upp, så komme de på skam, men må din tjänare få glädja sig.
28They may curse, but you bless. When they arise, they will be shamed, but your servant shall rejoice.
29Mina motståndare varde klädda i blygd och höljda i skam såsom i en mantel.
29Let my adversaries be clothed with dishonor. Let them cover themselves with their own shame as with a robe.
30Min mun skall storligen tacka HERREN; mitt ibland många vill jag lova honom.
30I will give great thanks to Yahweh with my mouth. Yes, I will praise him among the multitude.
31Ty han står på den fattiges högra sida för att frälsa honom från dem som fördöma hans själ.
31For he will stand at the right hand of the needy, to save him from those who judge his soul.