¹En psalm av David; till åminnelse.

¹Yahweh, don’t rebuke me in your wrath, neither chasten me in your hot displeasure.

²HERRE, straffa mig icke i din förtörnelse, och tukta mig icke i din vrede.

²For your arrows have pierced me, your hand presses hard on me.

³Ty dina pilar hava träffat mig, och din hand drabbar mig.

³There is no soundness in my flesh because of your indignation, neither is there any health in my bones because of my sin.

⁴Det finnes intet helt på min kropp för din vredes skull, intet helbrägda i mina ben för min synds skull.

⁴For my iniquities have gone over my head. As a heavy burden, they are too heavy for me.

⁵Ty mina missgärningar gå mig över huvudet; såsom en svår börda äro de mig för tunga.

⁵My wounds are loathsome and corrupt, because of my foolishness.

⁶Mina sår stinka och flyta för min dårskaps skull.

⁶I am pained and bowed down greatly. I go mourning all day long.

⁷Jag går krokig och mycket lutande; hela dagen går jag sörjande.

⁷For my waist is filled with burning. There is no soundness in my flesh.

⁸Ty mina länder äro fulla av brand, och intet helt finnes på min kropp.

⁸I am faint and severely bruised. I have groaned by reason of the anguish of my heart.

⁹Jag är vanmäktig och illa sönderslagen; jag klagar för mitt hjärtas jämmers skull.

⁹Lord, all my desire is before you. My groaning is not hidden from you.

¹⁰Herre, du känner all min trängtan, och min suckan är dig icke fördold.

¹⁰My heart throbs. My strength fails me. As for the light of my eyes, it has also left me.

¹¹Mitt hjärta slår häftigt, min kraft har övergivit mig; mina ögons ljus, också det är borta.

¹¹My lovers and my friends stand aloof from my plague. My kinsmen stand far away.

¹²Mina vänner och fränder hålla sig fjärran ifrån min plåga, och mina närmaste hava ställt sig långt ifrån.

¹²They also who seek after my life lay snares. Those who seek my hurt speak mischievous things, and meditate deceits all day long.

¹³Snaror lägga de ut, som stå efter mitt liv, och de som söka min ofärd tala vad fördärvligt är; på svek tänka de hela dagen.

¹³But I, as a deaf man, don’t hear. I am as a mute man who doesn’t open his mouth.

¹⁴Men jag är lik en döv, som intet hör, och lik en stum, som icke upplåter sin mun;

¹⁴Yes, I am as a man who doesn’t hear, in whose mouth are no reproofs.

¹⁵ja, jag är lik en man som intet hör, och som icke har något gensvar i sin mun.

¹⁵For in you, Yahweh, do I hope. You will answer, Lord my God.

¹⁶Se, på dig, HERRE, hoppas jag; du skall svara, Herre, min Gud.

¹⁶For I said, “Don’t let them gloat over me, or exalt themselves over me when my foot slips.”

¹⁷Ty jag fruktar att de annars få glädja sig över mig, att de skola förhäva sig över mig, när min fot vacklar.

¹⁷For I am ready to fall. My pain is continually before me.

¹⁸Ty jag är nära att falla, och min plåga är alltid inför mig;

¹⁸For I will declare my iniquity. I will be sorry for my sin.

¹⁹ja, jag måste bekänna min missgärning, och jag sörjer över min synd.

¹⁹But my enemies are vigorous and many. Those who hate me without reason are numerous.

²⁰Men mina fiender få leva och äro mäktiga, och många äro de som hata mig utan sak,

²⁰They who also render evil for good are adversaries to me, because I follow what is good.

²¹de som löna gott med ont, och som stå mig emot, därför att jag far efter det goda.

²¹Don’t forsake me, Yahweh. My God, don’t be far from me.

²²Övergiv mig icke, HERRE; min Gud, var icke långt ifrån mig.

²²Hurry to help me, Lord, my salvation.

²³Skynda till min hjälp, Herre, du min frälsning.