1För sångmästaren, till Jedutun; en psalm av David.
1My soul rests in God alone. My salvation is from him.
2Allenast hos Gud söker min själ sin ro; från honom kommer min frälsning.
2He alone is my rock and my salvation, my fortress— I will never be greatly shaken.
3Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall ej mycket vackla.
3How long will you assault a man, would all of you throw him down, Like a leaning wall, like a tottering fence?
4Huru länge viljen I rasa mot denne man, samfällt slå honom ned, såsom vore han en lutande vägg, en sönderbräckt mur?
4They fully intend to throw him down from his lofty place. They delight in lies. They bless with their mouth, but they curse inwardly. Selah.
5De rådslå allenast om att stöta honom ned från hans höjd, de hava behag till lögn; med munnen välsigna de, men i sitt innersta förbanna de. Sela.
5My soul, wait in silence for God alone, for my expectation is from him.
6Allenast i Gud må du hava din ro, min själ; ty från honom kommer mitt hopp.
6He alone is my rock and my salvation, my fortress. I will not be shaken.
7Allenast han är min klippa och min frälsning, min borg, jag skall icke vackla.
7With God is my salvation and my honor. The rock of my strength, and my refuge, is in God.
8Hos Gud är min frälsning och min ära; min starka klippa, min tillflykt har jag i Gud.
8Trust in him at all times, you people. Pour out your heart before him. God is a refuge for us. Selah.
9Förtrösta på honom alltid, du folk; utgjuten för honom edra hjärtan. Gud är vår tillflykt. Sela.
9Surely men of low degree are just a breath, and men of high degree are a lie. In the balances they will go up. They are together lighter than a breath.
10Allenast ett intet äro människors barn, myndiga herrar fåfänglighet; i vågskålen äro de för lätta, mindre än intet äro de allasammans.
10Don’t trust in oppression. Don’t become vain in robbery. If riches increase, don’t set your heart on them.
11Förliten eder icke på orätt vinning, sätten icke ett fåfängligt hopp till rov: om ock eder rikedom växer, så akten icke därpå.
11God has spoken once; twice I have heard this, that power belongs to God.
12En gång har Gud sagt det, ja, två gånger har jag hört det, att hos Gud är makten;
12Also to you, Lord, belongs loving kindness, for you reward every man according to his work.
13och hos dig, Herre, är nåd. Ty du vedergäller var och en efter hans gärningar.